fredag, maj 12, 2017

En röd bil

Då och då ställer far i huset en ytterst hypotetisk fråga:
- Vad sku du göra om du vann huvudvinsten på Lotto?
- Ingenting till att börja med.
- Men sku du int vilja ha nånting, köpa nånting?
- Nääe, egentligen inte. Jag skulle nog dela bort det mesta och hjälpa barnen.
- Men du sku åtminstone sluta jobba?
- Aldrig i livet!
I det här läget brukar far i huset skaka rätt oförstående på huvudet. Lönen ska man förtjäna med svett och möda i sann Luthersk anda, inte älska sitt jobb. Då är det något fel på en!

Idag har jag stått utanför staketet på jobbet och väntat på en röd bil. Det tog lite tid innan far i huset dök upp i låningsbilen och jag hade en tung kasse och en bångstyrig tom låda samt femtioelva saker jag ännu skulle göra innan jag kunde åka hem.
Det är allt en stor lycka att vi har fått låna en röd bil. Tack till ägaren för det! Hur skulle vi klara oss utan våra vänner?

Beträffande min plåtlåda har det varit oklart när jag får börja köra den, sedan det trasiga bromsröret upptäcktes av far i huset i lördags. När jag har försökt skynda på reparationen har jag fått höra:
- Det är inte så enkelt. Det är värre än jag trodde.
- Nå, vaddå? Skall hela systemet bytas ut? Vad kostar det? Har vi råd?
- Nå, det är nu en bult, som...
Ja, och sen har jag ju inte blivit mycket klokare för det. Jag var förstås tvungen att googla bromsrör. Tror ni att jag blev klokare av det? Nä, icke. Men nu kunde jag förstås fråga om det är en banjobult, glidbult eller navbult, som han talar om. 
Ni skulle ha sett hans min. Den var obetalbar! Men något redigt svar fick jag förstås inte.

Till min stora förvåning fick jag härom kvällen höra honom säga åt min mor:
- Nä, int e de så farligt. Det är bara bromsröret, som ska bytas ut. Det är nog snart färdigt.
Haaa, säger jag som tålmodigt i en veckas tid väntat på min plåtlåda. Snart färdigt! Det skulle jag vilja se. Nu står min plåtlåda upphissad på lyften i stora hallen i grannbyn. Bilen ska åtminstone få oljan bytt, men vete fåglarna hur det blir med bromsröret. Visst är det underbart när man har en karl, som kan meka med bilar? :)

När jag nu igen fick den där lottofrågan av far i huset, så svarade jag:
- Köpa en ny röd bil!
Och vet ni vad som hände då?
Jo, i postlådan dök det upp ett blad med reklam för plåtlådor.

Och se där, där finns ju en röd bil! Får man retas så med mej?
Nu är då frågan: Borde jag lämna in några lottorader?

Ber ödmjukast om ursäkt för att det här inlägget inte innehåller någonting garnrelaterat. Men mitt liv är lite tekniskt nu just!

Ha en riktigt skön fredagskväll och njut av livet!

#blogg100_2017_73

2 kommentarer:

Anonym sa...

JAG: Röda bilens ägare; du fick mej mitt i allt tekniskt intresserad. Och hemlängtan till f.d. jobbet mitt, jag till all tur nu pensionerad. Och har god rätt till det.
Men en bult - när allt OK där, berätta mej snälla du Inge vad bulten heter. Det intresserar mej. Alltså inte alls illa att du INTE skrev om stickning och virkning.
En enda liten oskyldig men så viktig bult - jag vet vilket detektivarbete det var på jobbet att hitta just den riktiga bulten.
Ska vi nu du o jag överraska Far i Huset med vårt plötsliga knowhow?

Inge Ekholm sa...

Självklart skall vi slå honom med häpnad och visa vårt knowhow. Jag ska försöka få ett vettigt svar ur honom. Återkommer, så fort jag får veta. :)