En fin dag på jobbet

 Hur trevligt får man ha på jobbet? 

Vi hade alltså Öppet hus på jobbet idag och det var så skönt och mysigt att sitta ute på gården. Där var det full rulle med konst workshops, café och svängig jazzmusik.

En sån här supergod språkkaka bjöd vi på. Den kommer från Kakkupiha och de höll också gårdscaféet. Om ni undrar vad de där svarta priplorna är, så är det vallmofrön.

Sen har förstås medaljen alltid en baksida: Medan jag var på jobb, så var bisin min iväg till västra grannstaden och träffade flickorna. Han levererade saft och blåbärssylt. Jag hade gärna velat vara med, men tyvärr kan jag inte vara på två ställen samtidigt. Snyft!

Bra saker idag:

• Träffade en massa trevliga människor, bland annat svägerskorna B och B samt stickväninnan B och hennes man. Och nu har vi nya äventyr i kikarn. Vänta bara...
  
  
  
  
• Blev bjuden på sallad från Café Favorit till lunch. Mumsfilibabba och tack!
  
  
  
  
• Fyndade en sån här galge på loppiset på jobbet. Precis vad jag behöver. Jag har stora planer för den! 
  
  
• Det blev inte så varmt i datasalen, som jag befarade. Fick ett skönt korsdrag där.

Nu dags att försöka sova. Tornfläkten på nattduksbordet får gå på högvarv.

Hoppas att ni får en riktigt fin söndag.

En huslig man

Åååh, nu är det äntligen skönt, för vi har genomdrag här i huset och det kommer sköna vindpustar då och då. Idag har det varit hett och svettigt och jag har inte orkat göra just någonting alls. Stickat lite och varit aktiv i jobbets WhatsApp-grupp. Ja, och så iväg ett varv till stan på eftermiddagen. Ett snabbt varv i stora varuhuset efter kaffe, men sen fort hem till den sköna fläkten. Vilken tur att jag inte hade städat bort den så som bisin min krävde tidigare i somras.

Bisin min har varit ett under av effektivitet i köket idag, liksom verkligt huslig. Han har kokat två saftmajor, en med svarta vinbär och en med röda. Supergod blev saften och superhett blev det i köket.

Igår kväll hamnade jag österut till vår östra grannstad. Där letade bisin min först efter ett lager till en av sina bekantas söndriga maskiner i två olika affärer. Men icke sa nicke. Det är som om man inte ska kunna reparera äldre jordbruksmaskiner, utan man ska bara köpa nytt.

Med i bilen hade vi bisin mins småkusin från Tyskland och han hade aldrig besökt den kejserliga fiskestugan i Langinkoski och det måste ju rättas till, så dit åkte vi.

För vår del var det andra gången den här sommaren och den här månaden med. Men det gör inget för det var så skönt att sitta där nere, lyssna och se på den brusande forsen.

Bisin min betalade entréavgift till muséet och fick pensionärsrabatt! Åååh, jag måste också få ett pensionärskort att vifta med. Hmmm, men jag har ju ett presskort. Kanske det är effektivare?

Det är vackert i Langinkoski. Vilken tur att vi hann besöka stället innan det stängde klockan 18 igår kväll.

Se så bra skyddsfärg den här unga måsen har. Tänk så fint det är ordnat i naturen!

Vi hann också besöka Café Dagmar innan det stängde. Jag åt en riktigt god ostpaj och karlarna tog var sin glass.

Den här gången blev det inte tid till att undersöka hantverken desto mera. Ett så här fint makraméarbete skulle jag inte orka med. Alla "trådar" skulle ha varit helt hoptrasslade innan jag ens skulle ha kommit tre varv framåt.

Bra saker idag:

• Har verkligen fått vara ledig!
  
  
• Hann igen ikväll titta på Arenan i vår stora TV medan bisin min var borta.
  
  
  
• Superlyx till frukostsmörgåsen idag: Skakagurkor! Vilken tur att jag sov ända till nio i morse, så hann bisin min överraska mej rejält. Så tacksam över att ha en huslig man!

Önskar er en riktigt skön lördag! Och sitter ni på stranden och njuter, tänk på mej, som svettas på jobbet i morgon!

Dagens arbetsuppgift

När jag äntligen igår efter klockan 16 kom hem från stan, svettig och matt, så deklarerade jag mycket bestämt för bisin min:
– I morgon gör jag sen ingenting. Jag ska vara ledig hela dan.
Bisin min gruffade lite, men jag förklarade att jag ska ju på jobb i lördag, så jag måste försöka få lite ledigt innan dess.

En stund senare ringde nästa yngsta sonen och frågade:
– Vad gör du i morgon?
– Ingenting, jag är ledig hela dan.
– Kan du vara barnvakt?
– Jo, så gärna.
Så meddelade jag åt bisin min att Lillan kommer till oss och jag ska vara barnvakt. Han tittade storögt på mej och sa:
– Men du sa ju att du sku va ledig hela dan.
– Jo, men det här är ju en helt annan sak!
Bisin min skakade förvirrat på huvudet. Vi har lite olika åsikter om vad det är att vara ledig! När jag har händerna fulla med Lillan, så kan jag ju inte göra något annat, än vara med henne och det finns inget bättre just nu!

Men vet ni vad, jo, jag var ledig redan igår kväll. Det var så skönt då bisin min var borta på kvällen, äntligen hade jag vår stora TV helt för mig själv. Jag damp ner i gungstolen, grabbade tag i fjärrkontrollen och såg framemot att se på Matador på Arenan. Jag försökte få fram ikonen för Yle Arenan, men det kom en massa dravel: Netflix, HBO, Katsomo, Ruutu, Amazon, Discovery och jag vet inte allt vad. Efter lite gormanden och grälande på TV:n, hoppas att den förstod vad jag sa, så hittade jag den rätta ikonen och tryckte på OK-knappen på fjärrkontrollen. Fick meddelandet att Arenan är en app! Men vad nu då! Vad är det här för dravel? Jo, jag vet vad en app är, men det har alltid förut fungerat med att se direkt på den, bara trycka och sen välja program. Men inte nu alltså. Suck!

Jag hade kanske gjort nåt fel? Så ny procedur med samma resultat. Jag måste ladda ner appen, så frustrerat leta fram appgalleriet, trycka på Arenan och sen på Installera. Men ARGH "du måste logga in på ditt Samsungkonto". Morr! Förstås testade jag hela proceduren på nytt igen, för jag kanske hade gjort nåt fel? Men resultatet var detsamma.
Då kom jag på den briljanta idén att jag kan se på Arenan via Internet på TV:n. Sagt och gjort, efter mödosamt fjärrkontrollstryckande för att skriva och få fram Arenan och rätt serie, så... ja, så hände ingenting. Den trådlösa signalen, alltså Wi-Fi:n, var för svag och jag skulle ha varit tvungen att börja greja med en nätverkskabel. Nu var jag verkligt frustrerad och svor åt TV:n, som en borstbindare och hotade till och med att slänga ut den! Jag var så högljudd att äldsta sonen kom rusande från gästrummet, för att se vad som hade hänt.

Ja, vad hade hänt? Jo, i huset finns en smart TV, som vägrar låta mej se på Arenan! Morrr!
Så fram med appgalleriet igen, trycka på Arenan, trycka på Installera och sen trycka på Logga in på ditt Samsungkonto, men vänta nu, borde jag ha Skapat ett nytt konto? Jag kommer ju inte ihåg något lösenord?
I TV:n dyker en QR-kod upp, den ska skannas med min telefon, som jag förstås inte har på samma våningsplan där jag befinner mej.
I det här läget skrattar äldsta sonen åt mej:
– Du borde nog gå en kurs i smart TV, hickar han fram mellan skrattsalvorna medan han snällt räcker mej telefonen, som han har hämtat från matbordet några trappor upp.

QR-koden gäller endast i 28 sekunder nu, så det är bråttom. Jag fumlar med min telefon och försöker komma ihåg hurudan kamera-app jag har i min nya. Men nej, jag får skippa kameran och leta mej fram till Google Lens istället. Riktar sen telefonen mot den där konstigt prickiga fyrkanten, tillåter på min telefon och så, simsalabim, äntligen efter en halv timmes härjande är jag inne på Arenan.
Huhuh! Bevare mej för digital teknik!
Men vilken njutning att få se serien från början och kunna sitta i gungstolen. Och sån tur att bisin min inte kom hem igår kväll förrän vid 21-tiden.

Dessvärre blev jag kvar vid TV-rutan och gjorde som 1,5 miljoner övriga finländare, glodde på Wilma Murtos stavhoppning. Eller nåja, två gånger gjorde jag som Wilmas farmor på åskådarläktaren gjorde, lade händerna framför glasögonen! Sista hoppet vågade jag se på, för då var det ju redan klart att hon tagit guldmedalj i EM i München!

Bra saker idag:

• Dagens arbetsuppgift var av det ljuvliga slaget. Lillan har sån fart på och grabbar hårt tag i allt som finns i närheten. Här har hon draperat sig med trasan efter att ha tröttnat på avokadoleksaken! Vi har haft riktigt, riktigt roligt. Det är så härligt när hon pratar med hela kroppen och mitt i allt ler sitt tandlösa leende.
  
  
• Lyxigt med sallad, potatis, gurka, dill och persilja från eget trädgårdsland.
  
  
• Lillans föräldrar bjöd på god toscakaka då de sökte henne härifrån. Mums och tack!
  
  
• Var iväg på ett litet äventyr i österled nu på kvällen, men det är en helt annan historia det!

Önskar er en riktigt skön fredag!
Då ska jag igen vara ledig! Få se hur det går den här gången.

Med huvudet under armen

Puuuuh, svettigt värre här idag. Och jag har varit på jobb sen klockan åtta i morse. Ja, jag vågade ju inte liksom riskera att bli försenad. Och när jag var lite osäker på när skulle vi börja så där på riktigt, så tänkte jag att det var bäst att vara i tid.

Jag tycker att jag inte har gjort så mycket idag, men efter vårt möte som tog låååång tid i anspråk, så öppnade jag faktiskt 15 stycken sprillans nya datorer med operativsystemet Windows 11. Allt fungerade och två hann till och med uppdatera sig. Detta innan jag med hjälp av min finska kollega stängde av datorerna igen. Ska bli så härligt att få starta undervisningen med nya datorer och nytt operativsystem! 

I morgon börjar anmälningarna till kurserna, så nu lever vi i spännande tider!

I lördag ska jag på jobb, för då har vi öppet hus på arbetsplatsen. Ser framemot det och hoppas att det kommer många, många besökare. Välkomna!

Vi kommer bland annat att ha loppis och därifrån fyndade jag redan idag!

Så jag kom hem bokstavligt talat med huvudet under armen! Mina kolleger var nyfikna på vad jag ska göra med huvudet. Svaret är självklart: Sticka mössor och virka hattar!

Bra saker idag:

• Vaknade före väckarklockan!
  
  
• Fick undan alla de där små detaljerna på jobbet som ibland är svåra att komma ihåg.
  
  
• Träffade båda svägerskorna B och B och blev bjuden på saft och glass!
  
  
• Ledig kväll och nu ska jag bara slappa! Inte alls vara duktig.

Ha en skön fortsättning på onsdagen!

Monstret i bärbuskarna

Timmen är sen och jag är osäker på när jag ska vara på jobb i morgon. I protokollet stod det att vi börjar klockan 9. Idag på förmiddagen kom det WhatsApp-meddelande att vi ska börja 8.30. Hups! I kvällens meddelande står det nu att mötet börjar kl. 9.30. Till vilken tid tycker ni nu att jag ska åka iväg till jobbet? Klockan 8 för säkerhets skull? Eller satsar jag på 9.30, med risk för att vara försenad och bli avskedad? Nu skulle det ju nog vara lättare med ett åtta till fyra jobb istället för min råddiga kalender med varierande tider. Spännande morgondag utlovas med andra ord.

Bisin min hittar för övrigt på program åt mej, så jag knappt hinner med. Igår efter att frysskåpet anlänt till vårt hus, så var det full fart ut till bilen och så iväg till västra grannstaden. Därifrån skulle han ha ett specialkitt till ett fönster från en glasfirma. Jo, han kan sånt där för han har varit glasmästare! Förstås skulle han också iväg till den tråkigaste affären, alltså Motonet. Suck! Jag efterlyser fortfarande en hörna för damer i den där affären. Där skulle finnas bekväma stolar, lite tidningar att bläddra i och förstås garn och stickor samt virknål. Tänk nu, man skulle få sitta där och sticka eller virka rutor till en stor Motonetfilt. Det skulle väl vara superbra?

Till all tur fanns den här skönheten där på parkeringsplatsen, en Triumph Herald. Liksom lite tröst i bedrövelsen.

För flera, flera år sedan hade jag faktiskt en sån här "Tramp Harald". Den var vit och riktigt rolig att köra med, bortsett från att jag en gång blev på vägen med den och hade då tre barn på bakbänken. Och då var det faktiskt klassikern att bensinen tagit slut. Bensinmätaren levde sitt eget liv, så man fick lite gissa ibland om det fanns nånting i tanken eller om den var tom. Tyvärr sålde bisin min bort den till en ung kille, som jätte, jätte gärna ville ha den.

Den här bilägaren har alldeles tydligt humor, för kolla hur ventilhattarna ser ut: En tärning!

Idag på eftermiddagen då jag kom hem från mitt planeringsmöte i grannbyn, så hittade bisin min på att vi med fart skulle bege oss iväg till grannbyn och plocka röda vinbär.

Och där sitter monstret i bärbusken! Tack till E för fotot och bären. Nu kan bisin min säkert koka en saftmaja med röda vinbär och krusbär. Hoppas jag i varje fall.

Bra saker idag:

• Gurka från eget land till frukostsmörgåsen. Mums filibabba!
  
  
• Mötet och planeringen av hiss samtalet gick superbra. Få se nu sen om vi kan hålla oss till 30 sekunder när handboken ska "säljas" nästa vecka.
  
  
  
  
  
  
  
  
• Med mej hem fick jag gamla handarbetstidningar! Jag bläddrade genast i alla Uudet Käsityöt tidningar och hittade en hel del intressant. Stort TACK till kollegan och hennes mamma, som tänkte på mej!
  
  
  
  
  
  
• Hittade bland annat de här mönstren för Barbiekläder. Tjohoo! Det finns också symönster för baby born dockor.
  
  
• Blev bjuden på gott kvällste och god blåbärspaj i kväll. Tack för den förplägnaden!

Nu får vi hoppas att bisin min inte hittar på något stressigt program för mej i morgon. Jag måste kanske bli på kvarsittning på jobbet! Håll tummarna att jag inte kommer försent i morgon.

Önskar er alla en riktigt fin onsdag! Och är ni uppe ännu ikväll/natt, kolla den fina stora, nu just röda månen!

Efter åtta års väntan

Milda makaroner så jag har sovit gott! I morse vaknade jag visserligen strax efter klockan sex, tassade runt ett varv och tänkte att näe, så här tidigt orkar jag inte stiga upp. Jag kröp ner tillbaka under lakanet och trodde att jag skulle vakna när äldsta sonen åker iväg till jobbet strax efter klockan halvåtta. Men hej vad jag bedrog mej. När jag såg på klockan efter att enligt mej själv ha blundat endast en liten stund, så hade den hunnit bli nästan tio!!!!

Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge sägs det. Idag på eftermiddagen lät det biip-biip-biip-biip på vår gårdsplan då postens bil backade mot vår ingång. Och äntligen, äntligen fick jag ett riktigt frysskåp efter åtta års väntan!

Här har det alltså varit rena rama julafton idag. Tyvärr tog bisin min tomatkniven för att skära upp packningen. Morrr! Nu kommer jag att ha en ovass kniv.
– Vad då, frågade han helt förvånat.
– Den här är ju vass och bra.
Nåjo, den var vass ännu idag före han använde den.

Helt perfekt för vårt lilla hushåll. Tänk, nu kan jag fylla den med bär, rotsaker, bakverk och glass i stora lass! Oj, oj, oj! MEN för det första ska handtaget flyttas och vete sjutton hur länge det räcker innan bisin min klarar av det! Jag försökte kolla på det där papiret, som visade hur man skulle göra, men det enda jag begrep var att det behövs en torx skruvmejsel. Och vet ni, redan den tekniska kunskapen räcker för mej. Så glad att jag kan lita på bisin mins kunskaper i såna här fall.
För det andra påstår han att det måste gå nån dag först så vi vet att det säkert fungerar. Hmmm, jag undrar allt jag.

Kolla så smarta lådor med handtag i båda sidorna!

Och pricken över i:et, kylklampar färdigt i dörren!

Förlåt min lite barnsliga iver och glädje, men det är faktiskt första gången i hela mitt liv, och jag är faktiskt 60+, som jag har ett splitternytt frysskåp. De övriga som jag/vi har haft har alltid varit använda skåp och små, som nån bekant eller vän har velat bli av med. Så visst var det på tiden att jag nu fick ett nytt, inte sant?

Bra saker idag:

• Frysskåpet!!!!
  
  
• När man stiger upp sent, så kan man kombinera frukosten med lunchen, äta brunch och alltså galant hoppa över en måltid.
  
  
• Vi fick en god rökt lax idag och kunde ha en riktig gourmetmiddag. Tack för den rökta fisken!
  
  
• Jag lyckades eller nåja, snarare hann lösa Storkrysset i Allers nr 33.
  
  
• Fick äntligen svar på en e-post, som jag skickade redan i juni! Hur var det nu med snigelpost kontra elektronisk dito?

Önskar er en fin tisdag!

  

Dags att upprätthålla språkkunskaperna

Oj, vet ni, söndagen har ilat förbi alldeles för fort och det har varit riktigt, riktigt roligt, för jag har haft det härliga uppdraget att ta hand om Lillan!

Igår fick jag två fina tyska aforismböcker, så nu får jag nog börja studera lite tyska igen. Verkligen synd att jag har kvällsjobb och inte hinner delta i någon medborgarinstitutskurs i språk. Jag gillar ju språk och det skulle vara så roligt att kunna flera än de tre jag kan göra mej förstådd på. Jag gillar ju också att lära mej nytt, så det enda som fattas just nu är tid.
Stort TACK för gåvan.

Igår var det ju lite knapert med bisin mins frukostmacka.

Idag har han ätit rena rama lyxsmörgåsen! Sallad, jordgubbar och persiljan är från egen trädgård! Verkligen synd att jag var uppe så tidigt och färdig med min frukost för länge sen, då bisin min kom från trädgårdslandet med de här godsakerna.

Bra saker idag:

• Har varit barnvakt och det är nog det allra, allra bästa jag kan göra i livet just nu. Det slår till och med garn och stickning!
  
  
• Bisin min har lagat middag idag: Kokt nypotatis från eget land, god köttsås, som han lagade färdigt redan igår och rårivna morötter kryddade med citron och färsk persilja. Mums!
  
  
• Jag gick igenom nästan två skrivbordslådor och sorterade bort onödiga papper. Skickade bland annat två av mina gamla utgångna pass ner till brännugnen.  Att jag inte kom till slut med den andra lådan berodde på att svåra saker kom emot, ni vet de där breven, papperslapparna, korten, som jag inte vet vad jag ska göra med. Jag vill ju verkligen spara dem å ena sidan, å andra sidan... så fort fast med lådan. Bäst så!
  
  
• Var nu på kvällen iväg till östra grannstaden med yngsta sonen på en verkligt snabb affärsrunda. Köpte inget annat än kattmat, blöjor, kaffe, en burk skivade rödbetor, tandkräm och ett litet bröd. Bisin min var smått chockad då vi var så snabbt tillbaka och då min stora handlingskasse var nästan tom!

  Önskar er alla en riktigt bra start på den nya veckan!

Den var knottrig!

Åh, ni skulle ha sett bisin mins lyckliga min idag då han kom in från trädgården:
– Jag hittade en gurka, sa han och log lika soligt som Hangö kex. 

Första frilandsgurkan för i år och hoppeligen inte den enda. Den var knottrig.

Bisin min har gröna fingrar, bortsett då från att bönorna inte grodde och vi har fått endast en rädisa. Bisin min tror att det är fel sorts jord, att den är för fattig på näringsämnen. Det har liksom varit gräsmatta för länge, innan han grävde, svängde och grävde igen för att få till ett trädgårdsland. 

Och vad smakade gurkan då? Ingen aning, för bisin min åt ensam upp hela gurkan!!!

I morse var det nöd vid frukostbordet. Jag som äter mörkt bröd klarade mej bra, men bisin min, som ska ha ljust bröd till sitt morgonkaffe hittade endast mörkt bröd. Det finns semlor (frallor i Sverige) i vårt lilla frysskåp, men han tyckte att det skulle ta alldeles för lång tid att få dem varma.

Så han radade morgonsalladen på tre chokladbitar från Brunbergs! Nöden har ingen lag. Han påstod att det var gott, men jag betvivlar.

Bra saker idag:

• Yngsta sonen bjöd på mat på en pizzeria i stan.
  Efter att ha ätit oss mätta åkte vi till mataffären och handlade, så nu har jag bunkrat upp ordentligt. Skönt, då behöver jag inte svettas i stan i veckan, ifall nuvarande värmebölja håller i sig.
  
  
• Har varit iväg söderut och träffat bisin mins storasyster, som hastigast. Bjöd henne på god Aino glass. Hon hade en leverans, som vi tog hand om.
  
  
• Fick gott kvällste och en trevlig pratstund i ett ombonat kök i grannbyn. Tack för det!
  
  
• Lyckades lösa Allers A-korsord nr 33 vid fruklosten i morse! Tjohooo!

Önskar er alla en riktigt fin söndag.

Själv ska jag nu krypa ner under lakanet, ja alltså det är för hett med täcke, för i morgon är det till att vara pigg och nyter. Jag kommer att ha ett hedersuppdrag i morgon. Så glad för det och för att jag hade en ledig söndag och genast kunde säga ja.

Flätmönstrade babysockor

I morse tänkte jag nästan få ett stort datajobb gjort, men jag blev utkommenderad av bisin min. Och det är inte lätt att ha honom som arbetsledare. När jag hade utfört den arbetsuppgift han ålade mej, så radade han upp två till. Dem lämnade jag dock ogjorda tills vidare och lika så bra det, för nu ikväll kom det order om ytterligare ute jobb. Få nu se sen. Det finns så mycket annat att ta itu med och jag har inte ännu lyckats med min utestickardag. Den står faktiskt högst på min lista nu just. Att få sitta en hel dag utomhus och sticka i lugn och ro. Det ni!

I fredags för en vecka sedan fick jag äntligen ett par pyttesmå babysockor färdiga. Jag började på dem i slutet av mars och tyckte att jag hade hur mycket tid på mej som helst. Men plötsligt var det redan maj och Lillan föddes och sockorna var inte alls färdiga. Å andra sidan, så har hon ju nog inte behövt sockor nu under sommaren.

Modell: Palmikkosukat pienelle, s. 61 i Käsityön ABC nr 17

Garn: Puna från Drops

Åtgång: 46 g

Stickor: Nr 2½

Puna är ett supermjukt alpackagarn, men milda makter vad svårt det var att sticka den där resåren med vridna räta maskor. Garnet delade sig hela tiden och flätorna var inte heller lätta att få till. Och stickade jag fel eller tappade en maska, så var det nästan omöjligt att plocka upp eller rätta till felet.

Mönstret hittade jag i samma tidning, som de där blåa herrsockorna jag stickade i juli.

Trots att jag hade läst beskrivningen noga, så var jag ändå inte beredd på att det skulle bli sååååå många garnändar att fästa! Suck!

Inte gillade jag heller att bottnen liksom skulle sys ihop, men tur att jag har de här klämmorna, som håller delarna på plats.

Och tur att jag hade sparat de där gula plastmojängerna från påskäggen. Dert underlättade när jag "blockade" sockorna. Det här blir nog dockans sockor istället för babysockor.
Förstår inte hur jag kunde bli så förtjust i modellen på basen av fotot i mönstertidningen. Härefter måste jag nog läsa igenom beskrivningen ännu noggrannare.

Och tur att jag endast hade ett nystan av Puna. Ibland är det bra att köpa endast ett testnystan då man är lite osäker på hur garnet beter sig. Nu vet jag alltså att om jag ska använda det här garnet på nytt, så ska det vara med betydligt grövre stickor och inget invecklat mönster, så det så!

Och hör ni, döm om min förvåning då jag idag upptäckte den här artikeln i Iltalehti: På första plats står det att man ska göra en roadtrip från Helsingfors till Söderby!!!! 
Visserligen kom vi från andra hållet igår då vi gjorde en roadtrip, men alltså, tänk att vi gjorde helt rätt utan att ens ha kollat Iltalehti! Eller Lonely Planets reseguide.
Och nej, Pellinge har inte sponsrat den här bloggen! 

Bra saker idag:

• Supergoda tomater från Pellinge på frukostsmörgåsen.
  
  
• Bisin min lagade fiskpinnar till potatisen från eget land. Ett led i operationen töm-lilla-frysskåpet!
  
  
  
• Till efterrätt vaniljglass med goda hallon från Pellinge. Lyxigt, inte sant?

Önskar er en riktigt skön lördag!

På kryssning

Låt mej nu börja med natten igår:

Såg ni den? Månen alltså, den var helt fantastisk igår kväll/natt.

Idag har bisin min och undertecknad varit ute på kryssning! Vi behövde dock inget pass eller landstigningskort utan kunde helt lugnt köra på färjan till Pellinge! Och där har vi tillbringat över halva dagen tillsammans med tyska gäster.

Vårt första stopp gjorde vi här på Benitas café. När vi anlände vid 11-tiden var det helt tomt och jag hann tänka att sjuttons, sjutton, nu hade jag ändå sett fel på nätet och caféet är stängt. Men visst var det öppet, så där intog vi förfriskningar och funderade över varför de där munkarna med röd glasyr heter berlinermunkar. I Berlin finns det inte ens sådana munkar. De munkarna som finns där ser helt annorlunda ut. Om jag förstod saken rätt så kallar man i övriga Tyskland, eller åtminstone där våra tyskar bor, munkarna för berliner. Men de har inte sån där röd glasyr på sig. Så nu vet vi det, ifall det skulle bli aktuellt med en Tysklandsresa. Men där är så hett från juni - september, så då är det mycket skönare att vara på Pellinge!

Och vet ni, där på Benitas träffade vi förstås på lovisabor och det uppstod en grundlig släktutredning, för kvinnan visade sig vara en småkusin. Men vare sig bisin min eller hans mammas kusin från Tyskland visste riktigt hur släktskapet hängde ihop. Jag tror att de fick nån sorts ordning på släktskapet, men säker är jag inte, för jag avlägsnade mej från sällskapet med siktet inställt på toan.

På vägen dit träffade jag i min tur en datakursdeltagare och vi hade förstås mycket att tala om, så mycket att mitt sällskap började bli riktigt oroligt.
– Här vände jag ryggen till och så har du genast hittat en karl, sa bisin min helt förskräckt. Så jag fick ju förklara hur det hela låg till.

Från Benitas åkte vi vidare till Söderby.

Och där finns en helt oemotståndlig liten byaffär. Och vet ni, där ute på terrassen träffade vi på en av mina numera pensionerade kolleger från västra grannstadens medborgarinstitut. Hon var också ute på vift med sin man och en utländsk gäst. Alltså tänk, hur liten världen ändå är och hur osannolikt det är att vi båda skulle ta med utländska gäster till Pellinge just idag!

Lessen att jag inte tog ett foto inifrån affären, så skulle ni ha fått se hur mysig den är. Jag handlade både potatislimpa och sötsur limpa, som bägge var bakade i ett bageri från Borgå. Jag handlade också 2 blå HK korvkringlor för endast 3 €, så det var allt tur att vi hade kylväskan med. Den ska man ju nog ha med på alla såna här utflykter. Bisin min tog en knippe bananer och två glasspinnar. Dem satt vi sedan och njöt av där på butiksterrassen. Glassarna alltså, bananerna tog vi med oss hem.

Söderby är en pittoresk liten by, som vi av ren nyfikenhet körde igenom. Det i sin tur innebar att vi hamnade att köra ett litet stycke tillbaka för att besöka Nybondas trädgård.

Därifrån köpte jag supergoda och fina tomater samt en liten låda hallon. Tänkte överraska bisin min med ett smarrigt bakverk, kanske, men schhh, säg inget åt honom. Det finns en viss risk att jag äter upp hallonen före bakverket är färdigt!

På återvägen stannade bisin min plötsligt bilen.

Han hade fått syn på nånting på den här bryggan.

Det var en fågelfamilj, men fråga inte mej vilken, för jag kan inget om sjöfåglar. Förstås försvann alla ungarna från bryggan när bilen stannade för att vi skulle få ett foto.

Vi återvände till Benitas och sällade oss till de väntandes skara.

Och så, där forsade hon fram exakt enligt tidtabell, J.L Runeberg, som äntligen har kunnat göra sina båtturer.

Det var rätt många som skulle kryssa iväg till Lovisa.

Kanske jag äntligen skulle ta mej i kragen och åka på en skärgårdskryssning nästa sommar. Det skulle vara en ny upplevelse. Idag var det dock sista gången, som skeppet kryssade till Lovisa. Här på Pellingebryggan äntrade också orkestern skeppet. Uppe på däcket upptäckte vi en bekant, som jobbar i köket, också hon lovisabo. Som sagt, världen är liten!

Vi kom precis i tid till färjfästet för avgång. Nu kurrade våra magar, så vi kurvade via Bosgård.

Vi satsade på lövbiff också den här gången, så som i juni! Inte värt att rubba ett välbeprövat och lyckat koncept. Våra gäster tog hand om notan, så stort TACK för den goda maten.

När jag den här gången meddelade att jag skulle besöka "lilla huset" fick jag höra att jag inte skulle bli borta i en halvtimmes tid med främmande karlar. Men det var nog ingen risk här inte.

Från Bosgård körde bisin min vidare mot Borgå. Han var på jakt efter ett speciellt fönsterkitt. Vi passagerare fick stiga av vid Brunbergs fabriksbutik. Och ni skulle ha sett, två busslaster med pensionärer som verkligen lassade sina kärror och korgar fulla med godis. Första gången, som jag var i den nya butiken. Och jodå, jag kom ut med en plastkasse full av diverse godsaker, varav en låda redan har avlämnats i grannbyn!

På hemvägen kurvade vi ännu via Nya begravningsplatsen och en mataffär. Och så gick en solig underbar augusti torsdag fort som sjutton förbi.

Bra saker idag:

• Att det går och göra såna här fina kryssningar i närmiljön!
  
  
• Att kunna visa vår vackra finländska natur och bjuda på nya upplevelser.
  
  
• Att igen ha fått träffa så många trevliga människor.
  
  
• Att igen ha tillbringat en ledig dag ute på äventyr istället för att fastna i soffan! Fast det är nog lite synd om stickning nu, inte sant?
  
  
• Att ha så trevligt ressällskap.
  
  
  
• Jag fick spännande tyskt bomullssockgarn. Vad tycker ni att jag ska göra med det här? Sockor?
  Stort TACK för garnet.
  
  Igår kväll då jag kom från duschen frös jag så om fötterna att jag var tvungen att dra på mej yllesockor. Så sockor är bra att ha i alla väder.

Önskar er en riktigt skön fredag.

Första dagen avklarad

Tjohoo, höstterminens första dag är avklarad. Och vad kan jag säga annat än att den inleddes på bästa möjliga sätt då vi firade en kollega, som fyllt 60 i sommar. Vi skålade i alkoholfritt bubbel och kalasade sedan loss på laxpaj, supergoda macroner och en helt underbar moussetårta. Och nej, inga foton, ni får fantisera! Bakverken var inköpta i Café Favorit.

Idag borde den här broschyren ha landat i postlådorna här i stan med omnejd. Jag håller tummarna för att kurserna ska locka deltagare och bli av.

I korridoren på jobbet fanns en stor låda full med diverse kontorsmaterial.

Jag passade på att ta en sådan här, så att jag har ordning på alla mina viktiga papper. Härlig färg!

Jag var tvungen att smita iväg från jobbet lite tidigare eftersom jag hade tid för min fjärde coronaspruta. Hoppas att den går utan biverkningar. Och framförallt att den skyddar en lååååång tid framöver nu.

Både på jobbet, på vaccinationsstället där man ska vänta 15 minuter innan man får avlägsna sig och senare idag på eftermiddagen i min plåtlåda medan jag väntade på äldsta sonen, så hade jag med mej den här rosa stickningen, som jag började på igår. Jag blev så inspirerad av gårdagens lilla tripp! Men jösses så osäker jag känner mej, tror att jag gör fel hela tiden trots att jag följer mönstret slaviskt. Och så tycker jag att ökningarna som ska göras inte blir snygga. Men ser ni? Stickmarkörerna jag köpte igår kom genast i användning!

Det är skönt att ha en stickning med sig i väskan, för då gör det inget om man får vänta eller möten drar ut på tiden. Visst borde vi få igenom en lag på att alltid på möten måste alla sitta och sticka. I synnerhet nu då det hotas med elbrist. Ajjo, räkna nu sen inte med stearinljusen, för paraffinet kommer från Ryssland! Bäst att övergå till led.

Efter sprutan besökte jag vår lokala garnaffär, som också säljer bland annat Marimekkos produkter.

Och där säljs också Inge Löök-kort med hennes egenhändigt nedskrivna autograf! Det ni! Hennes kort är helt underbara.

Jag passade på att köpa varvräknare på samma gång. Mina verkar alltid försvinna på något mystiskt sätt i någon projektväska. Och jag tror nu inte att man kan ha för många varvräknare, vad tror ni?

Bra saker idag:

• Första jobbdagen är över, nu börjar det rulla på.
  
  
• Bisin min lagade mat åt oss då jag kom hem från jobbet idag. Mumsigt! Härligt att ha en pensionär i huset!
  
  
• Han tog också hand om disken!
  
  
• Till efterrätt åt vi den legendariska berlinermunken, som jag var efter till bageriet på hemvägen.
  
  

Nu önskar jag er alla en riktigt fin onsdagskväll.