I lördags då vi var iväg västerut, så fick vi smaka på jubileumskyssar. De var så goda att när dubbelmorfar tvingade mej till varuhuset i stan i söndags, så köpte jag med mej hem en låda.
Supergoda svartvinbärskyssar och precis lagom sex stycken i lådan. Just så många, som för tillfället får träffas på ett ställe.
OBS! Detta är INTE ett sponsrat inlägg. Jag får alltså inte extra godis från Brunberg, men jag vill trots det berätta om den här lite syrligare varianten av deras kyssar.
Och apropå Ekenäs ännu, där vet dom inte vem Mikko Alatalo är! Kan ni tänka! Här lever vi alltså i ett mycket finskare kulturklimat, för här känner vi minsann igen Känkkäränkkä och Stanna lite längre. Eller kan det vara en åldersbetingad fråga?
Och nu, nu sitter jag här igen framför datorn och har jobbat alldeles för länge... bäst att göra undan det sista nu med fart och sedan ta det lugnt med en stickning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar