Sockmästarens box

Oj, så fort tiden går då man har roligt eller egentligen trevligt. Och så skönt det är att få vara hemma, inte behöva stressa iväg någonstans alls. Tänk om jag skulle ha program precis varje dag, hur skulle det gå då? Nog för att jag har lyckats med konststycket att boka in nånting varje dag sista veckan i juni! Vet inte riktigt hur det gick till annat än att jag svarade ja på tre grejer, planerade en grej själv och kan skylla på en karl för veckans första grej. Hur kan det bli så bråda tider på sommaren? Då borde man ju bara ta det lugnt och sitta och sticka på balkongen...

Bra saker idag:

• Jag var uppe redan klockan sju.
  
  
• Fick alla jobbuppgifter färdiga före elva!
  
  
• Behövde inte åka in till stan och handla, för den uppgiften tog äldsta sonen hand om.
  
  
  
  
  
  
• Han tog också ut mitt paket från stora varuhusets paketautomat. I olika stickgrupper på Facebook har människor klagat på den här boxen. Men jag gillar den skarpt, både färgerna och mönstret. Det senaste jag såg var att människor fortfarande väntar på den här boxen och att en del har blivit utan själva mönstret. 
  Fastän jag nu inte är en sockmästare precis, så är det minsann bra med en ny projektpåse. Så tack för den!
  
  
• Och äldsta sonen köpte glass, som vi har kalasat på nu ikväll. Mums!
  
  
• Jag har äntligen fått ett stickprojekt färdigt! Tjohoooo!
  Nu ligger det och torkar och sen ska jag högst troligt ge bort det.

Önskar er en fin onsdag!

I min hjärna

Bli inte rädda nu, men Tomas Ledin har bosatt sig i min hjärna! Joo, det är alldeles, alldeles sant. Där sjunger han En del av mitt hjärta. Jag har börjat tröttna på hans fasoner. Det är minst sagt störande att ha honom sjungandes. Ibland hör jag inte ens vad jag själv tänker och sånt är farligt.

Igår kväll bad jag honom enträget att sluta sjunga. Jag ville ju sova och hellre räkna får eller garnnystan än låta Tomas ta över i hjärnkontoret. Vet ni vad han gjorde då? Jo, han skrattade rått och började rocka loss med Du kan lita på mig! Alltså det var nu inte alls passande. Hur skulle jag kunna sova i det där oljudet? Jag behövde ju lugn och sövande musik. Men se nej, Tomas brydde sig inte alls han bara fortsatte med "jag vet vad jag gör jag är ingen bankdirektör".

Då Tomas inte tog reson, så ropade jag på hjälp: "Tom kom hit fort". Och han kom, tack och lov. Så jag kunde somna lugnt till Green, Green Grass of Home. Idag har jag slagit dövörat till och inte alls lyssnat på Tomas och nu hoppas jag att han håller sig lugn i kväll och inte stör mej längre. Men man kan aldrig veta, mitt i allt dyker han upp igen. Cool Candys passar mycket bättre som nattmusik.

En som också behöver hjälp är Batman:

Batmans nya tjej,

stal hans fortfarande grej.
Kvar på stranden,

med tårna i sanden

står han lesset kvar

undrar vart hon far.

Bra saker idag:

• Sovmorgon! Ett riktigt skönt sätt att starta veckan på.
  
  
• Fick överraskningsbesök av svägerskorna och hade för en gångs skull kaffebröd att bjuda på!
  
  
• Har fått en del jobb undanstökat och resten får bli till i morgon, ska bara sortera lite foton ännu.

Önskar er en skön tisdag!

Lite lugnare söndag

Kvällen är här igen och bisin min är ute och vattnar. Allting är så torrt här i vår landsända. Många väntar på sol och varmt väder, men bönderna och naturen vill ha regn. Vi har redan potatisen uppe i odlingslådorna, likaså sallad och fjolårspersilja, bland annat. Men också blommorna behöver vatten. Gräsmattan är jag inte så himla bekymrad för och den brukar vi nog inte vattna.

Igår var det en superaktiv dag.

Redan före klockan tio var vi på plats med bisin min på hembygdsdagen i norra grannkommunen. Det gällde ju att vara i tid, så vi kunde köpa marthornas goda bondostar. En har vi redan ätit upp och en fick dottern igår. Finns en påbörjad och en orörd kvar i kylskåpet. Bisin min åt till och med bondost till middagen.

Det var riktigt roligt på hembygdsdagen, träffa människor, både bekanta och halvbekanta. Kändes lite som om vi kommit ur vinterdvalan. Jag såg också en hel del bekanta, som jag tyvärr inte hann tala med.
Servicen var super, för en vänlig dam kom och frågade om jag ville ha kaffe och bulle. Sen serverade hon till bordet både bisin och mej. Tack för det.

Förutom bondostar köpte jag jästbröd, småbröd och bullar och så understödde jag församlingens mission genom att köpa lotter. Och jag fick den ena vinsten efter den andra:

En röd glasskål, som jag genast blev jätteförtjust i. Bisin min påstår att han ska göra den här till en lampskärm. Men det förbjuder jag å det strängaste. Jag vill ha karameller i den. Syrliga hårda karameller. Så det så!

Ett glasfat! Bisin min säger att det är helt onödigt, men jag tänker behålla det här fatet ändå. Det blir precis lagom att lägga upp småbröd på, eller hur?

En fin glasskål. Perfekt för frukter. Ni kanske gissar vad bisin min tycker om den här! 😀

Två påsar med supergoda kaneless. Ena påsen gav jag åt dottern igår. Den här påsen är snart slut.

En karamellask och ett paket servetter.

Karamellasken innehöll små goda syrliga karameller, som bisin min nu håller på att smaska på. Burken är snart tom och då har jag hunnit smaka endast på fyra karameller!

Lotterna kostade en euro styck. Jag köpte tio och fick sex vinster. Det är häftigt tycker jag. Bisin min tycker dock att vi inte ska ha mera glasgrejs. Och nåjo, men...

Jag har nu varit med och bidragit med en ytterst liten slant, så flickorna i Nepal får stöd och hjälp. 190 € fick församlingen in igår.

En liten stund hann vi vara hemma igår innan det var dags att åka västerut och fira dotterdottern M, som fyllde sex år.

Bisin min tyckte att jag överdrev en aning med paketerandet, men... ja, nå, han kanske hade alldeles rätt, men... det var ju så mycket kläder och inte många hårda paket liksom! Och det är roligt att ge få ge paket. Att paketera är inte min starkaste sida, men vad gör nu inte en mommo för sitt/sina älskade barnbarn?

I den här åldern är det ju ännu roligt med paket. Tids nog börjar det tråkiga med enbart sedlar eller köpkort.

Efter kalaset var vi iväg till stranden i stan och åt. Sedan fortsatte H och undertecknad till grannbyn och hälsade på Lillan och hennes mamma. Pappan hade smitit iväg till frisbee golfbanan.

Det var alltså en riktigt fullspäckad dag igår, så skönt att det har varit lite lugnare idag. Lite vemodigt förstås då H åkte västerut. Det blir alltid så tomt...

Bra saker idag:

• Hann sticka några varv på morgonen/förmiddagen.
  
  
• Iväg på en biltur till stan och kollade in bostadsmässområdet. Som belöning glass i strandkiosken. H fungerade som eminent chaufför.
  
  
• Fick undan en jobbuppgift idag, så det blir mindre stress i morgon. Skönt!

Önskar er en riktigt bra start på den nya veckan.

 

 

Hinner inte...

 ... skriva inlägg ikväll, men här kommer Bra saker idag:

• Hembygdsdag i norra grannkommunen.
  
  
• Goda bondostar och bakverk. Mums!
  
  
• Födelsedagskalas i västra grannstaden.
  
  
• Supergod tjinuskitårta!
  
  
• Barn och barnbarn 💓
  
  
  
• En aperitif före maten på CD (Skeppsbron). Slurp!
  
  
• God mat i gott sällskap!
  
  
• H är här! 💗
  

Önskar er alla en riktigt skön söndag!

Sommarens första

Timmen är sen och trötta mina ben, nu borde jag ligga på örat och sussa sött, i morgon tidig väckning och jag är trött!

Bra saker idag: 

• Steg upp pigg och utvilad redan vid sjutiden efter en lugn natt. Bisin min slocknade i soffan igår kväll och jag hade inte hjärta att väcka honom, så han skulle kunna gå och lägga sig.
  
  
  
  Heidi Heinonens tavla.
  
  
  
  Tavla av Satu Idström-Clavert.
  
  
  
  Tavla av Päivi Suomi.
  
  
  
  Tavla av Asta Terävä.
• Har varit iväg på konstutställning på Stallvinden i Bruket tillsammans med bisin min. Sommarens första för vår del.
  
  
  
  
  
  
• På hemvägen körde vi ytterligare lite österut, för bisin min skulle förstås till Motonet i Kotka! Och det ligger ett stenkast från Langinkoski, som alltid är värt ett besök!
  
  
• Bisin min tog hand om tvätten idag och fick den till och med upphängd.
  
  
• Och jag har paketerat en massa paket inför morgondagens födelsedagskalas! Tjohoo!
  
  
• Fick ett WhatsApp-meddelande i kväll med förfrågan om nattkvarter i morgon! Jippiii!
  
  

Nu önskar jag er en skön och fin lördag! För er som stickar (eller virkar) så vill jag påminna er om att det är Världsstickardagen i morgon. Så ta er stickning med ut och sätt er bekvämt på en parkbänk, ett café eller ta med egen trädgårdsstol och sätt er på ett livligt ställe och sticka!

Två går inte utan den tredje

I morse vaknade jag vid tretiden av babygråt. Yrvaket spärrade jag upp ögonen och spände öronen. Vi har väl ingen baby? Ingen annan än bisin min syntes i sängen så det var kanske en dröm?
Bäst att försöka somna om.

Knappt hann jag sluta ögonen innan jag hör babyjoller. Klarvaken sätter jag mej upp i sängen och får på sänglampan. Det här ljudet hördes alldeles, alldeles för tydligt för att det skulle vara en dröm eller inbillning. Nu ser jag att bisin min håller på att sparka omkring med täcket. Då hörs babygråten på nytt! Han har sparkat till min docka, som han har gömt i sin fotända! Jösses så han skräms! Det är liksom ingen lugn och ro i vårt sovrum!

Igår rusade jag på hemvägen in ett hastigt varv i stora varuhuset i stan. Där i vindfånget stod en dam, som hälsade glatt.
– Hej Inge!
Milda makaroner! Jag kunde inte alls placera damen så för att vinna lite tid frågade jag försiktigt:
– Hur är det?
Till svar berättade hon att nog annars bra, men mannen började få svårigheter att minnas och nu var han försvunnen i butiken. Kunde jag vänligen säga åt honom var hon fanns ifall jag fick syn på honom? Jo, det kunde jag förstås. Hon beskrev vad han hade på sig och jag fick genast syn på honom i den breda gången i affären. Och så fort jag identifierat honom, så visste jag också vem damen var. Konstigt, inte sant? Inte var ju hon hans bihang, men jag hade liksom i tiderna haft mera att göra med honom.

Medan vi väntade på att han skulle ta sig igenom varuhuset och passera kassorna fortsatte vi vårt samtal.
– Du har väl det skönt nu då du är ledig, frågade hon.
– Eh, nå, jo, svarade jag lite villrådigt.
Men hej, vadå ledig? Inte är jag ju ledig ännu! Men bäst att inte börja dra upp jobbärenden och komma med långa utläggningar.

Eftersom jag hade löst A-korsordet i förra veckans Allers, så måste jag ju bara köpa den här veckans tidning, så jag har ett nytt A-korsord att grubbla över. Där har jag redan klarat av två gula ord.

Sen var det ju det här med "bara en", vilket jag tolkat som en tidning på svenska och en på finska.

Om du har känt lukt av brandrök idag, så ingen fara. Det handlar om hyggesbränning i Erlandsböle. Det är alltså inte frågan om skogsbrand, utan här försöker man förgöra granbarkborren.

Bra saker idag:

• Tur att jag vaknade tre i morse, för jag hade glömt att sätta väckarklockan på ringning!
  
  
• Sen vaknade jag på riktigt tio minuter före väckarklockan!
  
  
• Hade ett riktigt trevligt möte i stan med vår nya rektor. Hon lovade jobba för att jag får ett arbetsavtal till årets slut. Håll tummarna!
  
  
• Hon har för över 30 år sen gått på en av mina nybörjarkurser i data! Tänk!
  
  
• Fyndade på Mias. Så nej, jag använder inte enbart Prisma och Tokmanni för klädinköp, så som det stod i HBL. Men, i ärlighetens namn blir jag lite betänksam då det i en verkligt snygg och fin Marimekkoklänning för 7 - 8-åringar står "Made in China". Det blir lite knepigt det där, för Marimekko är väl ett finskt varumärke, eller?
  
  
  
• Två går inte utan den tredje, så när jag var i mataffären idag köpte jag den här socktidningen. Nu har jag någonting att bläddra i ikväll och låta mej inspireras av. Tjohooo!
  

Önskar er en riktigt skön torsdagskväll.

Morrande och knorrande i sovrummet

Igår kväll var bisin min borta ovanligt länge. Jag satt i min stickfåtölj i vardagsrummet och njöt av tystnaden. Ingen TV, som malde på och ingen bisi, som berättade om alla stordåd han hade utfört och alla vilda planer han har.

Jag lyckades alltså i lugn och ro sticka färdigt vänster torgvante med extra lång mudd. Visserligen höll det på att gå på tok med ringfingret och lillfingret, för jag plockade upp maskor från fel ställe. Så går det, då det i beskrivningen står att vänster vante ska stickas som en spegelbild. Eeeh, vänta nu lite här, var kommer då tumkilen, osv. Nå, det lyckades till all tur. Nu återstår då igen att fästa en massa trådändar och kolla att det inte är hål mellan fingrarna. Huh, huh!

Till all tur kom bisin min hem vid 23.30-tiden, så jag behövde inte efterlysa honom! Min halvvante/torgvante var färdig så jag var redo för sängen. Bisin min hade dråsat ner på soffan och jag trodde att han skulle slockna där. Själv somnade jag in så fort jag fått huvudet på dynan. Riktigt när bisin min sen kom och lade sig vet jag inte.

Halvfemtiden i morse hörde jag ett konstigt ljud. Nån morrade i vårt sovrum. Hade vi fått en hund? Jag försökte skaka av mej min sköna dröm och öppna ögonen. Såg mej försiktigt omkring och nej, ingen hund om den nu inte låg en under sängen.
Plötsligt hördes morrandet på nytt och jag hickade till av förskräckelse. Nu låg jag alldeles blickstilla och försökte lokalisera ljudet. Jag spetsade öronen och försökte andas så tyst och ytligt som möjligt. Jag ville ju inte att besten skulle få tag på mej.

Morr-rr-knorr-rr lät det på nytt alldeles tydligt, som ett rytande lejon.
– Aj, sa bisin min och tog sig för magen.

Nu knorrade och morrade det i alla tonarter. Bisin mins mage ville ha mat och det omedelbart. Bisin min vände och vred på sig och hans mage höll mej vaken med sina rytanden. Till sist vid sextiden gav han upp, steg ur sängen och åt frukost.
Själv vände jag mej på sidan, slöt ögonen och sov vidare ända till nio.

Och vad lär vi oss av detta? Jo, ingen mår bra av att endast äta en munk och dricka en kopp kaffe på hela eftermiddagen. Magen behöver mat, riktig mat liksom. Och har man nu då en mage som morrar och knorrar, så skulle det ju vara snällt att sova på soffan, eller hur?

Bra saker idag:

• Bisin min eldade så att jag fick varmvatten till min morgondusch.
  
  
  
  Var på våravslutningslunch med kollegerna i stan. Här sitter jag och väntar på dem.
  
  
  
  Vi var på Locale där de bland annat har tagit vara på en gammal skivmaskin!
  
  
  
• Flaskorna med goda drycker står uppradade i hyllorna. Om man skulle ha en stor handväska, så kunde ju en och annan flaska oförmärkt slinka ned i väskan. Tydligen är kunderna ytterst pålitliga eller så är övervakningen effektiv. Jag kom nu inte den här gången att spana efter kameror i taket eller hörnen av lokalen.
  De flesta av oss valde att äta lövbiff med pommes frites och det var riktigt, riktigt gott.
  Tack för lunchen!
  
  
  
• Från lunchen hastade jag iväg till stickerskorna på Café Favorit. Där åt jag en supergod tjinuskikaka (tjinuski = kola) och drack en uppfriskande rabarber-ingefära soda. Kanske jag småningom borde testa nån annan soda? Hibiskus kanske? Eller nånting med citron eller lime?
  Härligt att träffa medstickerskorna igen. Stickväninnan B har börjat oroa sig för alla mina ofärdiga JyJy2023-projekt. Och det är hon inte ensam om. Jag har nog mer eller mindre gett upp hoppet om att hinna få alla färdiga. Högen med UFO:n kommer att öka explosionsartat! 🙈
  
  
• När jag kom hem från stickcaféet så hade den semestrande äldsta sonen fixat följande:
  Fört ut rosket
  Städat upp på matbordet i köket
  Tömt diskmaskinen
  Tömt kärlen, som var fulla med kompost
  och
  Installerat skärmen jag ärvt av yngsta sonen!!!
  Nu vet ni, nu har jag en skärm med superfin färgåtergivning osv., osv.
  Gissa om det kändes bra att komma hem? Jag borde kanske vara borta oftare?

Nu är det dags att ta itu med lite kontorsjobb och sen sticka lite innan sängen kallar.

Önskar er alla en riktigt fin torsdag!

Bokpaket

Låt mej börja med att konstatera att igår kväll var jag riktigt, riktigt snäll. Jag satt riktigt tyst i min stickfåtölj. Inte ens strumpstickorna klirrade för jag använde min favorit, bambustickor! Bisin min fick se på sina älskade nyheter bäst han ville. Igår tjatades det förstås om de pågående regeringsförhandlingarna. Suck! Ja och så har förstås ännu en karl/gubbe inom politiska kretsar betett sig oacceptabelt mot unga kvinnor. Verkar som om makt förblindar. Suck igen!
Som sagt, nyheter är inget för mej. Tacka vet jag stickning och virkning, barn och barnbarn, vänner och... 

Vet ni, det har hänt konstiga saker i min kalender! I princip skulle den vara tom sånär som på det snabba garnmötet i stan igår, lunch och stickcafé imorgon och kalas i lördag. Men helt plötsligt ska jag iväg på ett möte nu på torsdag och pressinfo i fredag. Det blir liksom inte många tomma dagar kvar den här veckan. Verkligen konstigt!

Bra saker idag:

• Hann få iväg min text före deadline, trots att jag steg upp först efter klockan nio!
  
  
• Kom äntligen in i personalsystemet så att jag fick iväg timlärarnas reseräkningar. Nu föll det en sten från mitt hjärta. Det här är såna saker jag inte vill att ska bli liggande. Jag vet precis hur det är att vara timlärare, så...
  
  
• Kunde värma rester från gårdagens middag till lunch. Tjohoo!
  
  
• Lyckades lösa A-korsordet i förra veckans Allers. Nu måste jag väl nog få köpa en ny?
  
  
• Skönt med en semestrande son hemma. Han har klippt gräset!
  
  
• Och han körde iväg till stan och tankade bilen medan bisin min åt innan han skulle iväg. Som vanligt hade bisin min jättebråttom, för han hade beräknat tiden lite fel.
  
  
• Sonen tog ut mitt bokpaket från postautomaten i stora varuhuset i stan!
  
  Bokpaketet innehöll:
  
  
• En bok full av härliga modeller, men, men det här med mönsterstickning är ju nog inte riktigt min grej. Jag kan ju alltid drömma...
  
  
  
  Ljuvliga sjalar både med lite annorlunda mönster och helt klassiska. En trevlig liten bok med mönster för mössor, vantar och sockor. Mest mössor faktiskt.
  
  
  
  Jag tror att jag har sockboken till vänster, att den liksom följde med en tidningsprenumeration en gång. Men det gör i princip inget, för jag kan ge bort den.
  
  
  
  De här böckerna har jag gått och tittat på länge, men aldrig riktigt kommit mej för att köpa dem. Och tur var det för nu fick jag dem för fem euro/styck. 
  Så glad över det här loppisfyndet från Facebook! Men nu blir det nog köpstopp. Även om jag älskar böcker, så kan jag ju inte ha hur många som helst, eller hur?
  
  
• Har klarat av dagens disk, så nu kan jag ta det lugnt resten av eftermiddagen/kvällen. Bläddra i mina "nya" böcker och sticka, sticka, sticka! Och det bästa av allt, bisin min är inte ens hemma! Han är iväg med mr J, så nån bisi lär jag inte se på hela kvällen. 😀

Önskar er en riktigt fin och skön tisdagskväll.

Ha det bra! Tjingeling!

Erkännanden

Mitt första erkännande så här på måndag när en ny vecka startar är att jag var elak igår kväll! Ja, ni läste alldeles rätt: Jag var elak. Och det med bisin min.  🙈
Strax före klockan 22 igår, så dråsade jag ner i gungstolen och tänkte att vi kunde summera dagen, som gått. Tyvärr så hade bisin min helt andra tankar, för han ville se på tians nyheter i mtv 3. Och ser ni här är vi så olika vi någonsin kan vara. Jag är en nyhetsundvikare av stora mått, för då mår jag mycket, mycket bättre. Framförallt vill jag inte alls se på nyheter före jag ska lägga mej.
Bisin min är tyvärr, tyvärr helt tvärtom, en nyhetsnarkoman! Varenda en sändning bör helst bevakas och varenda ett aktualitetsprogram med sitt eviga malande och samma gubbar som analyserar saker de inte vet ett skvatt om!

Nå, så började då Jan Andersson med sin kvinnliga kollega mala om Nato. President Niinistö hade bromsat och ville inte huvudstupa rusa in i försvarsalliansen. Och nu skulle det då ältas och ventileras och förstås måste ju herr Penttilä få säga sitt nu igen. Och vet ni vad jag gjorde? Jo, först bad jag vänligt att bisin min skulle byta kanal. Nå, det gjorde han inte, så då började jag säga bla, bla, bla, bla högljutt och irriterat. Nå, då höjer han förstås volymen och säger att jag inte ska babbla när det är nyheter på TV. Okej, nej inte babbla, men lite "snäll" hårdrock får jag väl sjunga? Så jag drar igång med mina lungors fulla kraft Highway to Hell.  Bisin min faller nästan från soffan och katterna vågar inte komma in från balkong/terrassen! Till all tur bor vi inte i höghus!

Vid det här laget börjar nyheterna äntligen, äntligen vara på slutrakan och jag kan sluta skråla. Bisin min är inte särskilt glad och det är förstås inte jag heller då han som hämnd byter kanal just då väderprognosen ska visas! Idag har jag förunderligt nog lyckats undgå hans nyhetsknarkande. Tjohoo!

Mitt andra erkännande, jag orkade förstås inte äta upp hela pizzan igår, så jag tog den ordentligt med hem i en låda. Väl hemma placerade jag den på en tallrik och in i kylskåpet. Det skulle bli dagens lunch för mej. Men vet ni vad? Jo, jag glömde bort både min pizza och hela lunchen!
Till all tur åt den semestrande äldsta sonen upp pizzabitarna.

I morse vaknade jag vid fyratiden och insåg direkt att jag gjorde en dumhet igår då jag på hemvägen rusade genom stora varuhuset i stan. Jag erkänner att jag hade köpt samma gula set med sommarkläder en gång till åt Lillan! 🙈 Milda makaroner, hur disträ får man bli?

Jag försökte vara verkligt effektiv idag framför datorn och multitaska. Jag erkänner att jag inte klarade av det! Jag skrev e-post, meddelanden i Messenger, försökte få en tidningstext klar, tillika som jag ännu fixade svensk text till en sida i Canva, sorterade foton från lördagen som skulle skickas ut lite hit och dit, försökte lösa ett datorproblem, som jag gick bet på och där jag inte kan göra något alls åt det hela utan enbart vänta att rätt person, som står över mej i hierarkin får sina rättigheter. Till sist blev det så mycket att jag stängde allting, tittade en stund på Arenan och återgick sen lugnt till e-post och tidningstext. Men trögt, ack så trögt det går då jag hellre vill sitta med stickningen.

Och jo, jag erkänner, jag tog en av bisin mins ölburkar nu till middagen! Och det är bara måndag idag, så hur ska detta sluta?

Bra saker idag:

• Sov ända till halvnio i morse. Och det är precis lagom tid att stiga upp!
  
  
  
• Och joo, jag erkänner, jag har varit ett hastigt varv till stan idag på eftermiddagen. Där träffade jag en trevlig dam, som sålde bort sitt lager med bomullsgarn. Jag fick hela den här fina garnlådan till fyndpris, så jag kunde ju inte säga nej. Dessutom så kom den ju personligt levererad till stan och vad kunde vara bättre än det?
  
  
• Fixade middagsmaten tillsammans med äldsta sonen och det gick över förväntan med två kockar i köket!

Önskar er en riktigt skön tisdag.

Söndagsfläng

I morse ringde väckarklockan strax före sju. Lite motvilligt kravlade jag mej ur sängen. Det som gjorde att jag alls steg upp var möjligheten till en liten tripp österut tillsammans med Lillan och hennes far. Härifrån startade vi före halvnio och drygt två timmar senare var vi tillbaka i grannbyn.

Det var alltså en ytterst snabb och effektiv shoppingrunda i Prisma i Kotka. Det är så det blir när man har småttingar med. Lillan tycker inte att det är värst kul att sitta i kundvagnen och se på när pappa enbart tittar på tråkiga saker. Hon vill förstås ut och gå och riva i allt intressant, inte sitta långt ifrån utan minsta möjlighet att komma åt någonting som helst.

Det var sista dagen man som ägarkund hade möjlighet att få -15 % på bruksvaror, så vi passade alltså på. Jag visste till all tur på ett ungefär vad jag skulle ha, så det gick bra. Av någon konstig anledning hamnade jag vid garnhyllan! De flesta reagarnen hade redan tagit slut, till all tur. De som var kvar var inte i min smak vare sig vad gäller kvalitet eller färg. Häftigt skulle det förstås ha varit om det funnits garn nedsatt med 60 %. Sen skulle ytterligare 15 % ha försvunnit från priset i kassan. Minus 75 % är nog nästan gratis garn, eller hur?

Det enda garn jag hittade av de nedsatta, som passade mej var de här Woolly Wood nystanen. Jag vet precis till vad jag ska använda dem och hoppas innerligt att 400 gram räcker.

Från garnhyllan hastade jag vidare till barnkläderna. Äldsta barnbarnet har födelsedag inkommande vecka och hennes mamma sa att dottern saknar sommarkläder. Nå, då måste ju mommo köpa såna, eller hur?

Det finns hur många ljuvliga sommarkläder som helst för flickor. Men jag försökte att inte köpa allting jag såg, som fanns i rätt storlek! Väl här hemma drabbades jag av stora skälvan och det är mina söners fel. Den nästyngsta sa att det är synd om födelsedagsbarnet, som endast får mjuka paket. Äldsta sonen igen tyckte att jag borde köpa nånting utvecklande, alltså tekniklego!

Nå, den här gången blir det nu så här. Födelsedagsbarnets mamma tröstade mej med att dottern tycker ju om kläder. Snart får vi väl gå på shoppingrundor tillsammans?

Där bland kläderna fanns en grå kofta med olika färgs "priplor" på, som var rödlappad. Jag stod länge med den i handen och vägde. Men sen hängde jag den tillbaka och tog älgkliv tillbaka till garnhyllan. Inte kan en stickande famo/mommo köpa en färdig kofta, eller hur? Det skulle allt se ut det. Jag hittade det här garnet och tänker testa det. Bo peep-garnet var inte nedsatt, men det blev förstås -15 % i kassan!

När jag vände mej bort från garnen hittade jag en hel del intressanta saker hängande mittemot, olika slags bra att ha verktyg, olika sygrejer osv.

Jag köpte en tygsax! Vem vet när jag ska sy nästa gång? Saxen har jag gömt i en byrålåda, för att bisin min inte ska få tag i den och börja klippa allt annat än tyg med den! Hoppas nu bara att jag själv sen kommer ihåg var jag har saxen.

Bisin min klagar alltid över att jag inte lappar hans kläder, så nu har jag köpt tygplåster!

Jag tror knappast att bisin min uppskattar blommigt tygplåster, så jag köpte de här jeanslapparna också.

Hittade också "konstgjorda" hängare bara att bulta i tyget. Bra, inte sant? Nu behöver jag inte sy i kantbandshängare. Eller börja virka handdukshängare.

För att testa lite köpte jag de här märkena. Men jag är nog ytterst osäker på om jag kommer att använda dem.

Eftersom jag var ensam just då passade jag på att smita iväg kvick som en vessla till tidningshyllan.

Jag behöver absolut den här virktidningen, i synnerhet som jag fick en sjalnål på köpet och den här var ensam kvar.

Och inte kan jag ju ignorera sticktidningen! Jag ska bestämt börja sticka olika frukter, eller hur?

Det är alltid bra att öva sig på finska och då passar det ju bra med en sån här tidning!

Och bara för att det råkar finnas en svenska tidning i finska Kotka, så måste jag ju köpa den här korsordstidningen! Också den här var sista i hyllan.

Det var bra att vara ute i god tid på morgonshopping, för det var lite människor i rörelse och ingen kö alls till kassorna.

Och nu mina vänner, nu blir det inget shoppande på en lång, lång tid framöver, tror jag åtminstone. Men vem vet när jag nästa gång får följa med till något spännande ställe?

Bra saker idag:

• Utflykten med Lillan och hennes far. Jag hann leka "Råttan kommer" och tittut med Lillan i bilen.
  
  
• Hann dricka te och äta en lunchmacka, jobba lite och lösa korsord innan äldsta sonen frågade om jag skulle följa med till stan.
  
  
• Jo, jag följde med och vi levererade ett USB-minne fyllt med 79 foton från gårdagens studentfest. Fick en skumppaflaska i retur. Tack för den! Nu kan vi skåla på midsommaren.
  
  
  
• På hemvägen åt vi riktigt goda pizzor på Grillen i Valkom. Spröda och smakrika.

Nu kom bisin min hem från skogen och det är dags för vårt kvällste.

Önskar er en fin måndag!

Studentdimission

Idag har bisin min och undertecknad varit på studentdimission i idrottshallen i stan.

I Lovisa Gymnasium är det tradition att studenterna får sitt betyg av rektorn och mössan på huvudet av sin handledare. Förr kallades de lärarna för klassföreståndare, men allting är ju annorlunda nu förtiden.

En idrottshall är ju inte direkt det festligaste man kan tänka sig, men studentkåren hade gjort ett fint jobb med dekorationerna.

Precis idag kom gymnasiejämförelsen från STT ut. Och Lovisa Gymnasium ligger på andra plats bland smågymnasierna! Och tadaaa-fanfar, det innebär att Lovisa Gymnasium är bäst i Svenskfinland bland smågymnasierna. Duktigt jobbat av alla de 32 ungdomar som fick sin vita mössa idag. En av killarna tog studenten på två år! Inte illa, eller hur?

Bra saker idag:

• Kokade ägg till frukost, så vi skulle orka med dimissionen.
  
  
• Hann få varmvatten då bisin min steg upp i tid och eldade.
  
  
• Vi hann riktigt bra till idrottshallen i stan och fick bra sittplatser. För en gångs skull höll bisin min tidtabellen! Undrens tid är inte ännu förbi, vet ni! Han är vanligtvis en tidsoptimist, vilket innebär att han/vi alltid är försenade.
  
  
• Riktigt, riktigt trevlig fest efteråt. Och oj, vad jag fick leka med både egna barnbarn och andras.

Men nu är jag ordentligt trött efter allt festande och lekande. Tyvärr tror jag inte att jag orkar sticka ikväll. Eller jag vågar nog inte för det kan gå helt fel när nu ögonen går i kors.
GÄÄSP! Jag kan väl gå och lägga mej med en bok? Visst får man lägga sig redan vid 22-tiden?

Önskar er en riktigt skön söndag.

 

Liten utflykt

I morse då jag kravlade ur sängen så var mitt mantra: "Jag ska städa sovrummet, jag ska städa sovrummet, jag ska städa..." Så där höll det på i mitt huvud. Och det var ju bra, nu handlade det enbart om att kavla upp ärmarna plocka upp, få undan kläder, bädda, torka damm och...

Men hej, vänta nu, bisin min försvann till skogs och jag är ensam hemma, så... "jag kan sortera garn, jag kan sortera garn"... 
Ja, se nu klockan är redan så mycket att det nog inte lönar sig längre att börja städa!

Så det blev förstås garnsortering istället för städning. Perfekt sysselsättning då vinden viner utanför husknuten och bisin min är borta hemifrån. När jag radade upp lite rester av Nallegarnet så fick jag en riktigt bra överblick över hur banderollen har förändrats genom åren.

Bra saker idag:

• Har ringt till vår 85-åriga vän i Hyvinge! Vi hörs alltför sällan och träffas ännu mer sällan, tyvärr.
  
  
• Bisin min kom hem från skogen och sa att nu ska vi fara ut och äta. Vilken tur att jag aldrig började städa och att mitt lilla garnsorterande var färdigt då han kom hem!
  
  
• Bisin min har varit och klippt sitt hår! Det var minsann på tiden. Vet ni vad som fick honom att ta detta drastiska steg? Jo, han lovade mej att han skulle sitta med pipo, alltså mössa, på under morgondagens studentkalas om jag hinner sticka en åt honom! Jag frågade flera gånger om det är riktigt säkert nu det han lovar och han svarade dyrt och heligt jo, varje gång. Det här skedde i tisdags och jag var bombsäker på att jag hinner nog sticka en mössa åt honom. Men se det behövde jag inte alls, för jag hittade en mössa som jag stickat redan förra året! Perfekt alltså! Igår fick han den mössan och han var ytterst misstänksam:
  – Du har köpt den!
  – Nej, sii nu på den. Den är heimlaga.
  – Du ha int sticka den! Du ha fått den av nån!
  – Nej, tro nu, jag har stickat den alldeles själv.
  Troligtvis blev han så förskräckt över den där mössan att han därför fick sitt hår klippt idag. Visst skulle det ju ha sett komiskt ut om bisin min hade suttit med en mössa över öronen under hela studentkalaset. Tur att han tog sitt förnuft till fånga. Nu behöver inte våra barn skämmas över hans hår i morgon.
  
  
• Medan bisin min var inne och klippte sig, så satt jag i bilen och stickade. Mötesstickningen från igår förvandlades idag till en bilstickning istället! Jag hade nog tänkt sätta mej i Café Favorits trädgård, men det var mycket  varmare i bilen, så jag höll mej inne i den istället.
  
  
• Vi åt en god Hawaischnitzel nere vid stranden.
  
  
• Sen iväg till stora varuhuset i Gammelby. Vi hade var sin kundvagn och gick åt var sitt håll, så det blev inga konflikter i varuhuset. Tjohooo!
  
  
• Här hemma väntade berlinermunkar på oss. Dem hade äldsta sonen hämtat från Ukrainarnas bageri idag. Perfekt efterrätt.

I morgon ska bisin min och undertecknad iväg på studentdimission till idrottshallen i stan. Och jo, nej, jag har inte vare sig lämpliga kläder eller skor för det här vädret. Brrr! Får väl gräva fram vinterrocken.
Efter dimissionen är det förstås stort kalas. Inget illa menat, men jag skulle nog hellre sitta hemma och sticka. Jag känner mej redan nu obekväm och då är jag inte där än. Tröstar mej med att barn och barnbarn också är där!

Önskar er en riktigt fin lördag!

Ur en Slarvmajas dagbok

Halvfem på morgonen vaknar Slarvmaja. Hon har fått en strålande ide: Hon ska ta med sockstickningen till dagens eftermiddagsmöte! Lycklig och nöjd vänder hon på sig och somnar om.

Det första hon gör på morgonen efter uppstigningen är att gå in i hobbyrummet och leta reda på projektväskan med det blåa skrutta sockskaftet. Tanken är att hon ska hinna sticka hälen färdig på förmiddagen, så hon inte alls behöver räkna nånting på själva mötet utan enbart sticka runt, runt.

Men, va nu då? Var är mönsterbeskrivningen? Här har Slarvmaja vitt och brett skrutit om hur organiserad hon är med alla JyJy2023-projekt i var sin projektkasse med garn stickor eller virknål samt mönster i varje väska. Men nu, nu finns inget mönster här. Vart har det tagit vägen?

Slarvmaja har inget minne av att hon skulle ha satt det på något säkert ställe. Mönstret borde helt enkelt finnas i den där projektkassen. Hon gnuggar sina små grå och går till datarummet. Där ser hon igenom plastfickorna med mönster från sticklägret 2020 och 2022. Men inget mönster från sticklägret i februari i år står att finna.

I det här läget skriker Slarvmajas mage av hunger, så hon tar ett djupt andetag och dukar upp frukostmat åt sig. Alltmedan hon äter går hjärnan på högvarv, var kan mönstret vara? Var, ack var finns det?
Efter frukosten återvänder Slarvmaja till datarummet, sätter sig ner i kontorsstolen och går igenom mönstren från de två tidigare sticklägren.

Men nej, inget mönster. Då beslutar hon sig för att googla och jovisst får hon svar, men inget liknar riktigt det sockskaft hon redan har. Hon stänger datorn, vänder sig runt på kontorsstolen och ser på alla obestämbara högar med mönstertidningar, datakurspapper, datatidningar, veckotidningar, häften och diverse papper i plastfickor av olika slag.

Slarvmaja blir alldeles gråtfärdig, måste hon städa nu för att hitta sitt mönster? Hon hinner inte, för klockan 13 ska hon vara i stan. Nedstämd lämnar hon datarummet och svär tyst för sig själv över sin slarvighet. Hon måste ta med sig nån annan stickning, men vilken, ack vilken. I alla pågående stickningar behöver hon räkna varv och maskor. Ingen optimal mötesstickning alltså.

Sen minns hon sitt påbörjade JyJy2023-projekt nr 19. Det kan hon ju ta med sig och sticka några varv resår.

Och hur gick det?
Jo, inget stickande alls under hela mötet. Men enbart vetskapen om att stickningen fanns där i kassen på golvet lugnade ner Slarvmaja!

Bra saker idag:

• Sovmorgon och jag sov ända till halvnio!
  
  
• Hann iväg till bageriet efter bröd före mötet.
  
  
• Åt en supergod skagensmörgås på Kapellet.
  
  
• Mötet var trevligt och inspirerande. Trevligt att träffa skrivarkollegerna. Tack till NÖ för förplägnaden och arrangemanget.

Önskar er en fin fredag!