Idag har det gått 43 år sedan bisin min och undertecknad lovade att älska varandra i nöd och lust. 43 år, hör ni! Tänk att vi har stått ut med varandra så länge, eller nåja det blir ju ännu längre, för vi förlovade oss på julafton 1977. Med åren har vi lärt oss att överse med de personliga drag, som irriterar och mycket av kärleken är numera vardagshandlingar mer än ord. Härom kvällen tvättade till exempel bisin min, min bil. Vi har överlevt sorger och kriser. Det bästa är att när det riktigt gäller så finns vi där för varandra.
Förstås hade bisin min glömt vår bröllopsdag idag. Något annat hade jag inte väntat mej heller. I måndags började jag dock förbereda honom på att vi skulle iväg på ett litet uppdrag idag. Men jag avslöjade inget. Lite betänksam var han nog på förmiddagen då vi körde vi iväg.
– Vart ska vi?
– Du får se sen, lugnade jag honom.
Men det gick nu inte så bra, för navigatorn var inte särskilt samarbetsvillig i Malm i Helsingfors, så vi körde lite hit och lite dit och så körde vi förbi stället jag hade planerat ett besök i. Vi vände och hittade rätt till sist. Men då, då var där en lapp på dörren där det stod på finska att stället var undantagsvis stängt idag. Vad kunde jag göra, som hade planerat vår utfärd så dåligt? Jag borde kanske ha kollat på morgonen om det skulle ha stått nånting om saken på nätet. Men jag betvivlar att det skulle ha funnits info där.
– Nu får du köra vart du vill, sa jag med ynklig röst.
– Vi far till Tattarmossen och ser om där finns något bilskroteri.
– Eh, jooo, det kan vi göra, svarade jag snopet. Det var ju nu inte det mest romantiska stället att tillbringa bröllopsdagen på.
Vi körde runt i Tattarmossen där det finns en massa små bilfirmor och andra små företag. Men inte ett enda bilskroteri fanns kvar, så...
Bra saker idag:
- Skönt att inte ha någon tid att passa på morgonen eller förmiddagen. Bisin min kom nämligen trögt igång och jag kunde lugnt sitta och virka på mitt roliga halsduksprojekt.
- Vi hittade en helt underbar affär på 1 000 kvadratmeter i Tattarmossen. Här finns både antikviteter, men också loppisgrejer. Många dukar förutom möbler, tyger och... ja, jag vet inte allt vad. Bisin min köpte, ett stadigt stativ till sin kamera, en gungstol och en röd bil. Själv handlade jag endast två stolsdynor för 2,50 €. Bisin min var ytterst förvånad över att jag inte köpte en endaste en korg (där fanns faktiskt många fina), inte garn och inte stickor heller. Men jag var ytterst förståndig och bra så.
- När vi körde iväg från Tattarmossen grupperade bisin min lite fel och plötsligt hamnade vi på motorvägen till Lahtis.
– Det gör inget, sa han.
– Nä, vi kan ju åka till Juustoportti i Mäntsälä, svarade jag.
Och så gjorde vi och där åt vi vår "bröllopsmiddag". Jag valde pepparbiff och bisin min åt grillbiff. Bärkräm till efterrätt. Riktigt gott och lagom stor portion, så jag behövde inte lämna kvar så mycket.
Under sommaren finns Finnlaysons pop-up affär där och för att fira sitt öppnande så gav dom -30% på alla normalprissatta varor. Bisin min var hård, jag fick endast gå in i en affär där i Juustoportti. Snopet, för jag skulle gärna ha köpt ostar till midsommaren och jag skulle gärna ha gått in i Pentik också, men...
Också här i Finnlaysons pop-up shoppade bisin min loss, trots att han förfasade sig över priserna. Själv tog jag endast några få saker och bra så.
- På hemvägen hann vi ännu besöka Lähimmäinen, ett alldeles underbart bageri i Mäntsälä. Jag har inte varit där på flera år. Någon gång långt före coronan senast. De hade renoverat och ändrat inredning. Jag köpte lite bröd och tre klassiska wienerbröd. Jag borde kanske ha köpt mera när jag nu en gång var där, men bäst att stöda de lokala bagerierna, eller hur?
- Hemåt körde vi i lugn takt på småvägar och njöt av landskapet.
- En härlig semesterdag lite på villovägar. Så skönt att inte ha en tidtabell och att kunna åka dit näsan pekar. Mera sådant, tack.
Ha det riktigt skönt i morgon, torsdag!
