måndag, juni 12, 2017

I vår gräsmatta

Gissa var jag har varit idag? Jo, just precis på samma ställe, som jag var igår! Och nej, nej, jag lovar, jag ska inte säga ett knyst om det underbara barnbarnet. Men kära nån, jag skulle kunna sitta i timmar och bara se på henne, dofta på henne och hålla henne. Ååååh, tror ni att den här känslan går om? Hjärtat håller på att sprängas av kärlek och jag skulle kunna ta hela världen i famn. Det lugnar väl ner sig, eller hur?

Morfar i huset fick förresten sitt första uppdrag idag! Han hamnade att köra västerut i kväll och sköta katterna. Självklart ställer vi upp med all hjälp vi kan. Jag fick vara hemma och mysa med disken! :)

I vår gräsmatta hittas lite ett som annat. Någon borde ha klippt den innan dagens regn, men...
I en veckas tid har vi haft besök av en starfamilj på fem exemplar. Jag undrar så vad de pickar efter där i gräsmattan. Maskar har jag inte sett dem dra upp, så vad kan vi då ha för godsaker där?

Vi har maskrosor i gräsmattan och det är ett svårt kapitel. Ska de få vara där eller ska de bekämpas? Ska humlor och bin få smaska i sig från maskrosorna eller skall vi förneka dem godsakerna?

Den här fina teveronican får gärna växa i gräsmattan. Den är så anspråkslös och vacker.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Naturligtvis var du där idag, sådana ändrar sej mycket över en dag och en natt. ;-)

Inge Ekholm sa...

Just det! tänk om jag plötsligt inte skulle känna igen den lilla längre! =:o
Men nu skall jag nog försöka ta mitt förnuft till fånga, jag lovar...