Vid tiotiden i morse styrde bisin min plåtlådans kylare österut. Målet för vår färd var lilla flygfältet i Bruket, Strömfors.
Där pågick första deltävlingen i modellflygplansklassen F3B, finska mästerskapen.
Här dras planen upp med linor, som släpps loss, så planen sedan kan styras via radiosignaler. Intressant sport.
Och härligt kamratskap, för medtävlarna ställde upp och hjälpte varandra med att dra upp planen, hålla reda på när de skulle svänga i momentet distansflygning och hur lång tid de hade kvar av sina fyra minuters flygtid.
När vi sent omsider kom hem idag, så var jag rätt färdig. Dels för att jag travat där på fältet, men OBS! endast då när inget tävlingsmoment pågick. Det finns nämligen en viss risk att man får ett plan i huvudet då.
Och dels för att jag har rejält sjuk nacke och axlar. Det gäller ju att titta upp i skyn och då ska ni veta att jag inte ens tävlade utan tittade bara på!En av tävlingsdeltagarna skojade och sa att det bästa med den här tävlingen är bastun! Nå, jo, bastun är bra för hälsan och flygfältets bastu ligger vid en av Kymmeneälvs armar. Här kan man alltså hoppa i och svalka sig.
Bisin min och undertecknad njöt också av vår vedbastu igår kväll, men vi fick nog lov att snällt svalka oss i duschen!
Den här sporten med modellflygplan skulle kanske ha varit någonting för mej i ungdomens dar. Men familjelivet tog all fritid i anspråk då barnen var små och då höll jag på med mera jordnära ting. Och bra så. Tekniken har ju kommit in mycket senare i mitt liv. Och dessutom var de här planen inte lika hållbara då och utrustningen kostade mycket mera än vad den gör idag.
Från Bruket körde vi vidare österut genom Pyttis kyrkoby. Jag såg en vit hemgjord skylt och tänkte att nu har nån gift sig i den vackra gråstenskyrkan.
– Det stod Kirppis på plakatet, sa bisin min. (Kirppis = Loppis)
– Wow! Då vill jag dit. Jag har inte varit på loppis på år och dar. Vi har alltid kört förbi alla loppisar.
– Nå, vi ser, mumlade bisin min lite vagt. Sakta körde han genom kyrkobyn och vi höll ögonen öppna och jag vred på huvudet åt alla håll och spanade efter följande skylt. När vi var nästan ute ur byn och nästan framme vid ABC, så hade jag gett upp. Men då skrattade bisin min till och sa: Sii här är det.
Så vi vände in vid avtaget till Aeronautica och genast till vänster fanns lopptorget. Ute på gårdsplanen ser det mest ut som ett skrotupplag. Där finns bland annat ett polskt jaktplan, som bisin min tycker att skulle passa bra här på vår gårdsplan!
Inne i den röda hallbyggnaden fanns dock massor, massor och åter massor av prylar. Bisin min förbjöd mej att köpa den där vaggan, så jag kollade inte ens priset på den. Inne i hallen fanns också en omålad vagga i samma storlek. Den där antika barnvagnen kostade 150 euro och i sanningens namn visste jag nog inte riktigt vad jag skulle ha gjort med den. Inget som jag direkt samlar på eller är intresserad av.
Det var så överfullt därinne med smala gångar att det var riktigt svårt att få ögonen på någonting intressant. Jag hittade visserligen två saker, men inget av dem köpte jag. Det ena var en plåtburk för bröd. Den var annars stor och bra, men där var nån konstig målning och fläckar utanpå. Priset på fem euro var helt okej, tyckte jag.Det andra jag avstod från att köpa var ett målat träskrin med en insats. Det skulle ha varit perfekt för mina strumpstickor eller rundstickor. Skulle vara skönt att ha dem alla på ett ställe i stället för i diverse plåtburkar lite här och där eller i bottnen på diverse projektväskor. Men, jag avstod från att köpa skrinet, försökte liksom tänka förnuftigt. Bäst så. Får fortsätta att fnatta runt och söka strumpstickorna och rundstickorna!
Bisin mins avmätta kommentar:
– Du har nog stickor.
Men det har ju nu inget med skrinet att göra. Ibland vill han liksom inte riktigt förstå.
På bilden ovan ser ni två av alla de pigtittare som fanns till salu. Och de där tidningarna som syns är rejält gamla Allers. Glömde kolla om där skulle ha funnits A-korsord, fast om jag hade köpt dem skulle nog bisin min ha blivit galen. Hittade en bekväm gammal stol med karmar, som nog inte ryms nånstans alls i det här huset. Synd.
Massor av glas och porslin fanns där också.
Loppiset är öppet varje lördag och söndag klockan 10 till 16. Så är ni på jakt efter något gammalt eller något fynd så kan ni åka dit. Nog för att det finns loppisar på närmare håll här i stan, men en liten utflykt är aldrig fel, eller hur?
Vi avslutade vår dag med ett besök på caféet på Pyttis flygfält.
Där bongade vi den här skönheten, en Triumph TR4 årsmodell 1962. Inget plan i luften här inte, men läskande dryck och glass innan vi styrde hemåt.
Bra saker idag:
- Blev bjudna på hemlagad god ärtsoppa och pannkakor med sylt på Brukets lilla flygfält. Tack för det.
- Bisin min, ja ni läste rätt!, fyndade två långa, nästan 30 meter, bomullsband på loppiset i Pyttis. Vet inte precis vad vi ska göra med dem. Men de får gå under "bra att ha" grejer.
- Hann träffa barnens kusin D, som hastigast när vi kom hem.
- Har fått vara ute hela dagen.
- Har igen haft glädjen och förmånen att träffa en massa trevliga människor.
Önskar er en riktigt bra ny vecka.