Barnsockor

– Va gör du, frågade dubbelmorfar igår chockerat då han kom hem från grannbyn och fick se mej skala potatis.
– Lagar mat ser du väl.
– Kors i taket. Är du sjuk?
Stackars dubbelmorfar. Han fattade liksom ingenting. Plötsligt lagar hans gumma mat två dagar i rad. Nåja, idag blir det till att värma rester från gårdagen eller från onsdagen. Skönt att ha matlagningen undan!
Igår bjöd jag dubbelmorfar på köttfärsbiffar och potatisbåtar, ja alltså de där klyftpotatisarna i ugnen heter Veneperunat i min finska kokbok. Den här gången hade jag kryddat dem rejält med svart peppar, för det gillar dubbelmorfar. Förstås hade vi sallad till och gott var det. Till idag finns det kvar lite potatis och tre biffar. Det om köksbestyren. 

Jag hade faktiskt tänkt göra fattiga riddare idag, men vi har ingen gammal bulle att göra dem på, så det skippar jag. Tyvärr kunde jag inte heller köpa glass när jag var iväg till mataffären idag. Vår lilla tillfälliga frys med endast tre lådor är nämligen proppfull. Ett nyårslöfte till mej själv inför nästa år är nog att skaffa en ny lite större frys, trots dubbelmorfars protester. Vi kan inte fortsätta att utnyttja sönernas frysar längre och därmed basta.

Varje kväll den här veckan har jag försökt lägga mej tidigt för att hinna läsa lite i en gammal bok skriven av Agatha Christe. Först igår kväll lyckades det! Men inte orkade jag läsa många sidor inte, innan John Blund for iväg med mej. Boken är ganska tråkig, så...

För en vecka sedan var det julafton. Här i huset var det fullt upp på förmiddagen, för jag hade så mycket att göra och ingen tid alls innan vi skulle iväg västerut på julkaffe. Nyduschad och iklädd badrock satt jag och fäste garnändarna i de här sockorna:

Modell: Lasten emojisukat, s. 53 Käsityön ABC 17 Kauneimmat Käsityöt

Design: Maija Paavilainen
Garn: 7 bröder från Novita

Åtgång: 72 g

Strumpstickor: Nr 3½

Och nej, här ses nog ingen emojifigur på de här sockorna. Jag velade hit och dit med den där figuren, som i mönstret var påsydd på båda sidorna i varje skaft. Jag skulle alltså ha behövt använda maskstygn och brodera hela fyra figurer! Till sist kom jag på att jag broderar inte ens en emoji på ett endaste skaft. Dels skulle det bli för tjockt och knöligt för små barnaben och dels så är maskstygn på stickat inte riktigt min grej. Jag kan rätt smärtfritt brodera från höger till vänster, men är osäker på hur det går då jag ska tillbaka och brodera från vänster till höger. Och i det här fallet hjälper det föga med Youtubevideo. Kanske ett annat av mina nyårslöften borde vara: Lär dig maskstygn!
Så, på grund av mitt velande med maskstygnen blev fästandet av garnändarna riktigt till sista minuten. Hoppas A ändå blev lite glad över en mjuk hemgjord julklapp.

Brukar ni förresten ge nyårslöften? Och ska man göra det? Där nånting att fundera på i natt.

Nu önskar jag er alla ETT RIKTIGT GOTT NYTT ÅR 2022! Hoppas att det innehåller mycket garn, stickning, virkning, snickrande eller vad det nu är som ni passionerat vill göra! Och framförallt, hoppas att vi alla hålls friska!

Här i huset kommer vi att ta det lugnt och endast festa med varandra. Mr J har vi haft på nyårskaffe. Han fick gott jästbröd och sista bullakanten!

Bubbelflaskan är på kylning, så allt är i sin ordning! Vi hörs nästa år då vi skriver 2022.