Ut och flängt

I morse fick jag en fråga i WhatsApp:
– Blir det nån utfärd för er idag?
På den frågan svarade jag helt ärligt att jag inte vet. Just då verkade allting rätt rörigt och jag hade precis på morgonen bestämt mej för att jag måste göra minst en hushållssyssla innan jag börjar sticka eller virka och glömmer allting annat. Jag skulle med andra ord börja ett nytt ordentligt liv!

Det är bra att ha klara planer, men sen blev det förstås inte alls en lugn hemmadag så som jag hade planerat. Yngsta sonen ringde och sa att hans bil nu var fixad och klar för avhämtning i Vanda. Bisin min hade ärende till östra Helsingfors, så jo, vi skulle iväg västerut. Den inplanerade läkarskjutsen blev bisin min befriad från, så nu följde vi enbart hans tidtabell. Bisin min skulle nämligen iväg till grannbyn och svetsa lite på mr J:s amerikanare.

Strax efter klockan 14 bar det av västerut. Jag var rustad med en rågbrödsmacka, för jag visste att bisin min inte stannar nånstans på mat förrän på hemvägen. Han hade som vanligt bråttom. Vi hämtade upp yngsta sonen och sen iväg.
Första stoppet blev bilverkstaden i Vanda. Där stannade vi så länge att vi såg att sonen kom ordentligt iväg med sin bil.

Andra stoppet blev bakom flygplatsen där det finns en firma som säljer gamla lastbilar, traktorer och maskiner. Bisin min skulle vilja köpa en gammal maskin härifrån, men...
– Kan du nu ringa så här sent på en fredag, frågade jag av bisin min då han tog upp telefonnumret, som stod där på dörren och ringde till gubben, som inte alls var med på noterna. Han ville inte sälja sin maskin!

– Värst vad det är mycket trafik, men så är det ju fredag, sa bisin min.
Och jo, här var det trafik både i luften och på vägen.
Men vänta nu... det är ju måndag idag, inte fredag. Så borta är jag med dagarna och det för att jag är pensionär! Och tänk att bisin min trodde mej! Han fick inte fredag ur sitt huvud fastän han gjorde vad.

Från Vanda till östra Helsingfors och Akkukellari. Nu hade bisin mins batteri (akku) kommit.
På parkeringsplatsen fanns den här spännande liggcykeln. Jag skulle nog inte våga ge mej ut på tätt trafikerade vägar liggandes i den där cykeln. Men ingen fara, jag skulle inte ens komma ner i den, för att nu inte tala om att komma upp från cykeln!

Från östra Helsingfors till västra grannstaden. Nu började bisin mins mage morra lite otäckt, så vi stannade i Herkules och åt lite ohälsosamt.

Därifrån vidare österut och hem via bybutiken, för lagren behövde fyllas på.
På det här sättet framskrider mina röriga dagar just nu. Mycket virkande eller stickande blir det inte med detta flängande.

Nu dags för sängen, så jag orkar tidigt upp i morgon. Måste ju börja få någonting gjort, så småningom!

Önskar er en riktigt skön tisdag!