söndag, september 18, 2022

Från kalas till släktträff

– Det är tungt med fritid, konstaterade bisin min ikväll då vi kom hem vid 20-tiden efter att ha varit borta hela dagen. Han hade dessutom hunnit cirkla/såga ved tidigt på morgonen innan vi hastade iväg till västra grannstaden på kalas.

Bra saker idag:

  • Har träffat alla tre barnbarn.

  • Trevligt kalas med mycket gott att äta: Kycklingpaj eller broiler, som vi säger här i vårt avlånga land, fiskrullar, äppelpaj med vaniljsås och goda muffins dekorerade av flickorna.

  • Härligt att få umgås utan restriktioner. Någonting, som jag verkligen uppskattar stort numera.

  • Från kalaset iväg till stan på släktträff. Och här dignade bordet av godsaker. I förgrunden äppelpaj, som serverades med vaniljsås, räkpaj och i bakgrunden skinkpaj. Från kylskåpet trollade värdinnan dessutom fram en gräddtårta!

  • – Stickar du, frågade värdinnan.
    – Jo, svarade jag och drog mej till minnes hur jag för över 40 år sedan hade suttit i det där vardagsrummet tillsammans med bisin min, eller nåja, han var nog pojkvän eller fästman då och svärmor. Då hade jag suttit där och stickat. Den här gången hade jag ingen stickning med, för vi tittade på foton från förr. Många av namnen, som värden kunde ge när han hade identifierat personerna på fotona, var helt främmande för mej.

    – Du kan få den här boken, sa värdinnan och räckte denna fantastiska skatt åt mej.
    – Jag kan ändå inte följa de där svenska beskrivningarna fortsatte hon.
    Jag försökte att inte föra alltför mycket väsen om den här boken, så bisin min inte skulle få fnatt när jag nu fick ytterligare en sockbok. I onsdags kom jag ju hem med en socktidning, tjock som en bok.

    Jag tackade hjärtligt för jag blev så innerligt glad och nu hade jag inte riktigt förmåga att koncentrera mej på gamla svartvita foton längre.



  • Och ni ser, den ena sockmodellen ljuvligare än den andra. Vet inte alls hur det här kommer att sluta. Antagligen med en sådan katastrof att jag börjar på det ena mönstret efter det andra, för att sedan ha en massa sockor, som saknar sitt par.

    Ett STORT, STORT TACK för den här fina boken! Jag är helt till mej över den här gåvan.
    Nu hoppas jag att min stickiver skulle återvända med full kraft!

  • Härligt att träffa en sockstickerska, som också lagrar garn!
Önskar er en riktigt fin ny vecka!

lördag, september 17, 2022

Unplugged

Lördagskväll och skymningen sänker sig. Bisin min är fortfarande kvar i grannbyn dit jag skjutsade honom på dagen. Han lär väl dyka upp när mörkret infinner sig.

Igår kväll, eller nåja, egentligen var det nog natt redan, så tog jag äntligen tag i en bok igen och började läsa. Det har jag inte gjort på hela sommaren, har liksom inte haft vare sig lust, energi nog eller tid. När jag berättade det för en vän idag, konstaterade hon att jag har "tagit mej i kragen"! Och det är någonting, som jag minsann har gjort idag!

Bra saker idag:

  • Vaknade före väckarklockan. Och jo, väckarklockan ringer också på lördagen. Detta på grund av spanska kursen!

  • Fick äntligen idag vårt gamla frysskåp tömt. Nu är det alltså unplugged, oinpluggad!
    Det mesta hamnade i vårt nya frysskåp. Skönt att det inte var mycket som hade glömts bort i bottnen på fryslådorna och behövde slängas. Nu gäller det att hålla ordning i det nya. Tack till äldsta sonen, som hjälpte mej att ta mej i kragen!

  • Det regnade inte nästan alls här idag, så frysskåpet kunde stå ute medan isen smälte bort.


  • Det blev en rosett till slut! Så jag tog mej verkligen i kragen idag. Men nu, efter att ha kämpat med ärmsömmarna, så tycker jag att jackan inte ser riktigt bra ut. Kanske det får bli en bolero istället, helt utan rosett? Hmm... 

  • Äldsta sonen fixade middagen, hängde tvätten och tömde diskmaskinen. Tack för det!

  • Nu kom yngsta sonen hit på besök!
Önskar er en riktigt skön söndag!

fredag, september 16, 2022

Kommer ingen vart

Fredagskväll och solnedgången lyser upp de mörka molnen i väst. På andra sidan av vårt hus regnar det. Ikväll är jag trött och lite uttråkad. Jag kommer ingen vart med mina stickningar och det mesta andra har jag inte riktigt lust med.

Den här borde jag absolut få färdig, men jag saknar totalt energi för att sy ihop och fästa trådändar. Rosetten är till råga på allt ännu endast en remsa. Nu vet jag faktiskt inte vad som skulle hjälpa, piska eller morot?

Bra saker idag:
  • Sovmorgon, visserligen var jag uppe redan halv sex, men jag kunde lugnt krypa ner igen mellan lakanen. Så skönt!

  • Klarade av förmiddagens distansjobb i ett nafs.

  • Fick färdigt kursförberedelserna inför tisdagen. Skönt!

  • Fixade risotto till middag. Få se vad bisin min tycker när han kommer hem.

  • Fick undan disken, så nu kan jag ta kvällen och sätta mej ner och sticka, fast jag ju nog borde ta itu med fästandet och hopsyendet av den där jackan där ovan.
Önskar er alla en riktigt fin lördag!

torsdag, september 15, 2022

Blev alldeles till mej

Utanför fönstret mörknar det. Kvällen smyger sig sakta på och jag klär mej i yllesockor, som jag fått av min hulda moder. De värmer på många sätt.

Jag borde fortsätta med kursförberedelserna inför tisdagens kurs, dem jag påbörjade idag på förmiddagen innan jag åkte iväg norrut till jobbet i den bästa av byar.

Jag borde också öva på hemläxan i spanska, jag borde ta hand om disken osv., osv. Hur kan det finnas så många borden och måsten i livet?

Bra saker idag:

  • Sovmorgon!

  • Ensam hemma på förmiddagen, så jag hann göra sju sidor med kursmaterial. Jag börjar alltmer längta efter nån sorts beständighet i den digitala världen. Känns som att allting förändras hela tiden i allt snabbare tidscykler. Det är som med böcker och garn. Knappt hinner du upptäcka och bli vän med ett garn i en viss färgnyans innan det har försvunnit från marknaden. Då är det förstås bra att ha ett stort lager, eller hur?

  • När jag satt där framför datorn och jobbade, så tyckte jag att jag hörde ljudet av en bil på vår gård. Jag trodde att det var bisin min, som glömt något och återvänt från grannbyn. Han började aldrig komma in, så jag tänkte att han grejade med nånting ute på gården. Så hörde jag något ljud vid garagedörren och trodde att katten ville in, men tänkte att det kan nog bisin min sköta. Jag fortsatte lugnt jobba vidare. Men han kom aldrig in, så jag gick och öppnade vår dörr, den som vi alltså använder som ingång. Jag såg vare sig husse eller katt och inte kom det nån heller fastän jag kallade med min vänligaste röst. Nåja, bisin min kunde nog inte ha hört mej, för han var inte ens här på gården! Fast med dörren och tillbaka till datorn. Pling, sa det i arbetstelefonen och jag fick ett textmeddelande om att det väntar en liten tacksamhetsgåva på min trappa.
    Åhå, jag genast ut i regnet för att kolla och se. Jag blev alldeles till mej! En flaska vin och en chokladplatta och det för att jag gjorde mitt jobb! Jag undervisade, gjorde alltså det jag älskar att göra, alltså jobba med. Och tänk, en kursdeltagare som vill tacka för förra läsårets undervisning på detta sätt, så någonting måste jag ha gjort rätt, inte sant?
    Glad, rörd och tacksam är jag, en kursdeltagare har tagit sig tid att köra hit och lämna en gåva, så vänligt och snällt. Vet ni, det finns ännu så mycket godhet och fint här i världen, det gäller bara att komma ihåg det.
    Stort, stort TACK för den här gåvan. Nu kommer jag förstås att anstränga mej ännu lite extra i rena rama glädjen att få jobba med så fina kursdeltagare. Det känns fint att mina ansträngningar uppskattas.

  • Äldsta sonen var med i mataffären och hjälpte till med veckoinköpen nu på kvällen. Skönt att inte ensam behöva släpa och dra. Såg att det fanns ett exemplar av socktidningen kvar i tidningshyllan. Såg inte vad den kostade. Jag är glad att vi understödde den lokala garnaffären. Ja, och att vi fick tidningen. Tänk om den hade tagit slut.
Önskar er alla en riktigt fin fredag! Hoppas att ni hinner njuta!

onsdag, september 14, 2022

Nu har jag den!

Här har höstvädret nu slagit till. Dock inte med höststorm utan med sydliga vindar och regn. Kvällarna mörknar fort och det här vädret är som gjort för stickning och virkning. Vedkamin skulle nu vara mysigt att ha.

Idag har jag flängt mellan stan och västra grannstaden innan jag kom hem utan egen bil. Arbetsdagen har varit givande, trots bilandet hit och dit.

Bra saker idag:

  • Vaknade före väckarklockan

  • Hann till stickcaféet. Tjohooo! Så fint att få träffa stickvännerna, trots att det blev i kortaste laget idag. Illa då jobbet stör fritiden.

  • Stickväninnan B var efter den här socktidningen från den lokala garnaffären. Nu har jag den! 48 olika modeller på "godisstrumpor". Det ena mönstret mera fantastiskt än det andra. Vi var tre damer som ville ha den här tidningen. Tack till stickväninnan B, som köpte den för vår räkning. Och jo, lugn, bara lugn, förstås betalade vi. Det bästa av allt var att den kostade samma som på nätet hos Novitaknits.

  • Bisin min lagade middag ikväll. Det är jag tacksam för.
Nu ska jag uppdatera min kalender och försöka få nån slags ordning på den. Inte bra om jag är på fel plats vid fel tidpunkt. Och sen ska jag fundera lite om jag ska försöka få färdigt ett UFO eller om jag ska försöka sy den där remsan. Kanske bäst att bara sticka lite och sen stupa i säng.

Önskar er en skön torsdag!

tisdag, september 13, 2022

Ett ämbar fullt av...

 ... bär?
Nä, nä, glöm det. Man behöver numera inte ens gå i skogen för att bli full av älgflugor! Brrr!

Nej, det handlar om ett ämbar fullt av garn förstås! Vad annat. Och nej, jag har inte besökt stora varuhuset och hämtat mitt ämbar. Borde kanske tillägga ännu!
Vad är inbesparingen? Jo, 39 cent/per nystan, ja, och så då ämbaret på köpet om det råkar finnas ämbar kvar. Om inte så får man förstås hjärtans gärna också köpa enbart nystanen. Har ni varit efter ert ämbar redan?

Bra saker idag:
  • Vaknade före väckarklockan

  • Startade upp en ny kurs i västra grannstaden idag. Småningom börjar jag ha alla kurser igång. Skönt!

  • Har undan veckans längsta arbetsdag!

  • Torrt på vägen då jag körde hem i kvällsskymningen. Nu regnar det, så jag hann hem innan det började.

Ha en riktigt fin och intressant onsdag!


måndag, september 12, 2022

Kanske en rosett

Igår blev jag avbruten av bisin min just som jag var riktigt på gång med mitt handarbete. Dessvärre måste jag iväg och hjälpa honom, så nu har jag liksom tappat farten och skaparprocessen har stannat upp!

Den här dubbelvikta stickade remsan ska alltså förvandlas till en rosett, som ska fungera med en tryckknapp i en jacka åt Lillan. Kortsidan och båda långsidorna ska sys ihop. Igår hade jag redan sytt kortsidan med efterstygn från avigan. Det blev inte snyggt, så jag fick peta upp stygnen. Och sen var det som sagt bara att laga iväg sig tillsammans med bisin min.

Undrar om det här nu kommer att bli en UFO, alltså hamna i lådan med ofärdiga projekt. Å andra sidan, så växer Lillan så det knakar och då skulle det nog vara skäl att få det här färdigt i tid. Bäst att jag tar med projektet till stickcaféet i onsdag och låter stickväninnan B ta hand om det hela. Låter inte det som en bra idé?

Bra saker idag:
  • Sovmorgon! Nånting som aldrig kan överskattas.

  • Löste Allers A-korsord färdigt i morse.

  • Var ensam hemma på förmiddagen och fick kursförberedelserna färdiga i ett huj, trots många telefonsamtal i arbetstelefonen. Värst vad jag har blivit populär!
Önskar er en riktigt fin tisdag!


söndag, september 11, 2022

Räddade solrosor

Som jag tidigare berättade, så har bisin min tagit som uppgift att rädda blommor och växter. Ja, och igår räddade han då gurkorna. De som ännu är ute ligger nu snällt inbäddade. Jag är lite skeptisk, men i detta sammanhang är det nog bäst att lita på honom.

Någon gång under försommaren upptäckte han att det stack upp plantor där fågelbrädet finns placerat på vintern. Han blev glad och tänkte att solrosorna skulle få växa där i lugn och ro. De skulle förstås få vatten och kärlek. Efter nån vecka märkte han att det dök upp något djur som glufsade i sig fröet och växterna började stryka med. Då grävde han upp plantorna och planterade dem i krukor.

Sen när de behövde större utrymme planterade han dem i säckar fyllda med mylla och omgärdade säckarna med grönt byggplast. Bra jobbat att kunna odla solrosor från fågelfrön! Som sagt, bisin min har gröna fingrar. Visst är det så att man kan lämna de här solrosorna på detta sätt och så får fåglarna igen något att kalasa på då vintern kommer? Det finns ju inga rönnbär, åtminstone här hos oss lyser rönnbären med sin frånvaro.

Bra saker idag:
  • Långsam skön frukost tillsammans med Allers A-korsord.

  • Äldsta sonen fixade mat och jag fixade disken och fick till och med på en maskin med tvätt.

  • Avslutade veckan med en skön stund i bastun i kväll. Så tacksam för att vi har vedeldad bastu, annars skulle det nog bli en alltför dyr njutning i dessa tider.
Önskar er alla en fin ny vecka!


lördag, september 10, 2022

Rädda gurkorna!

Huuu, nu är det nästan mitt i natten och jag längtar till min säng. Men jag kan ju inte svika er, så det får bli några rader i all hast under fullmånens sken.

Bisin min plockade in kanske årets sista gurkor. Här är lite på ett kilo, så få se hur många gurkburkar det kan bli. Bäst att rädda gurkorna undan frosten. De har inte riktigt ork att växa till sig längre trots att bisin min snällt har bäddat in dem varje kväll och väckt dem genom att dra av täcket varje morgon. Antagligen räcker vare sig solen eller värmen till längre. Bäst att njuta av gurkorna nu så länge vi kan.

Jag har faktiskt haft lite sticktid idag. Tjohooo!
Men buäääh, när jag upptäckte det här vid raglanminskningen för ärmen. Har stickat några varv rätstickning där det borde vara slätstickning på den där ena maskan, så att det skulle bli snyggt. Jag kan tyvärr inte riva upp, för jag har endast två varv kvar till avmaskning och det här garnet delar sig så förskräckligt. Ska jag försöka sy på med maskstygn? Eller är det bäst att bara låta det hela vara? Eller ska jag virka ett hjärta eller en blomma och sy fast?

Suck, stånk, stön. Min sticklust försvinner med mindre. Tyvärr är beskrivningen jag följer så otydlig och det tog några varv innan jag förstod att avmaskningen inte ska stickas på samma sätt som kantmaskorna. Jag visste liksom inte ens att kantmaskorna skulle bli aktuella i den här raglanavmaskningen. Morr!

Bra saker idag:
  • Nybörjarkursen i spanska körde igång i morse. Det är riktigt, riktigt roligt, men det blir nog till att jobba, både med uttal och grammatik. Substantiven kan vara manliga eller feminina, verben kan förstås vara oregelbundna och ska böjas. Bokstäverna uttalas lite olika beroende på vad som följer efter och... ja du milde vad allt det finns att hålla reda på. Men hej, jag kan räkna till tolv. Vill ni höra? Jag kan alltså ge min telefonnummer till en spanjor! Varför jag nu skulle vilja göra det är för mej en gåta, men...
    Vi ska nu i veckan öva på talen och det spanska alfabetet. Och hemläxan är viktig om man vill hänga med.
    Skönt att kursen går på distans och jag inte behöver åka iväg nånstans. Skönt också att den går av stapeln kl. 9.30 - 11, så har jag resten av lördagen ledigt.

    Och så en aha-upplevelse, det är ju inte enbart i Spanien man talar spanska. Jag hade liksom glömt bort hela Sydamerika!

  • Blev bjuden på mat av nästyngsta sonen då han hämtade pitakebab från stan åt mej. Tack för det.

  • Han var här tillsammans med sin fru och dotter, så jag har fått umgås med Lillan. Den här gången pratade och skrattade hon, så att föräldrarna hörde det ända ner till bastun.

  • På kvällen dök yngsta sonen upp och vi åkte in till stan. Han bjöd på fetaostsallad till middag. Tack för det. Rena rama lyxen att inte alls behöva laga mat idag.

    Det var lugnt och rätt folktomt i stan. Annat var det då jag var ung och man samlades på och runt torget. Så vart har dagens ungdomar tagit vägen? Hemmafester? Med telefonen på sitt rum?
Nu är det dags för mej att krypa ner under täcket.

Önskar er alla en riktigt skön söndag. Hoppas att det blir lika vackert väder som idag!


fredag, september 09, 2022

Drömhöst

"Så blir din drömhöst", stod det högst uppe på den veckotidning jag nappade med mej från stora varuhuset igår, då jag kurvade in där via på hemvägen från jobbet i stan.

Och Heikki Vesa vet nog eller åtminstone tror han sig veta. Själv är jag högst osäker på hur en drömhöst överhuvudtaget skulle se ut för mej och snart har ju halva september redan försvunnit. Så hur ska det gå? Heikki han uppmanar mej i hösthoroskopet att "nappa på alla chanser som kommer". Här vill jag genast protestera. Jag är inte alls pigg på att åka iväg längre än till Sibbo för att jobba.
Dessutom vågar han påstå att jag får "en rar kärlekslycka under en resa till ett soligt och varmt paradis"! Haaa, önsketänkande. Bisin min skulle aldrig flyga till södern. Så glöm det. Jag skulle nog inte heller flyga nånstans i dagens läge och absolut inte till värme. Så det så!

Vidare säger Heikki att om jag vill ha framgång i arbetslivet ska jag vara aktiv och snabb med att nappa på de chanser som kommer i min väg. Jag har kanske chans på ett arbete som har med resor och transporter att göra. 
Ha, ha, det skulle jag allt vilja se. Det är roande att läsa lite horoskop då och då.

I veckohoroskopet i samma tidning, slår dock Heikki huvudet på spiken då han säger att: "Du blir tydligen aldrig för gammal för att lära dig nytt och nu handlar det om en kurs i språk eller datakunskap". Hur sjutton kunde han veta det? Språkkursen borde ju börja i morgon, men än har jag inte fått någon inbjudan på e-posten. Behöver jag vara orolig?

Bra saker idag:
  • Sovmorgon!

  • Fick ändan ur vagnen och äntligen ordnat med hemförsäkringen, så att den motsvarar vår nuvarande situation. Hur kan det ibland vara så svårt att ringa ett enkelt samtal? Nå, jo, för att man hamnar i kö och inte riktigt vet vem man ska tala med. Annat var det förr då försäkringsagenten kom hem till en och man satt vid kaffebordet och i lugn och ro gick igenom villkoren och kunde ställa alla frågor så att man hade klart för sig också det finstilta i kontraktet. Dessutom kände man ju alltid åtminstone nån som jobbade på försäkringsbolaget. Och då visste man ju att man får bra service.

  • Ensam hemma mitt på dagen, så jag har kunnat njuta av stillheten och ron i huset.
Önskar er alla en riktigt skön fredagskväll.


torsdag, september 08, 2022

Lästimmen

Ni missade väl inte att det var lästimme, read hour nu ikväll? Vi borde läsa mera. Själv ägnade jag min lästimme åt  dagstidningar. Just nu har jag liksom ingen ork med djuplodande läsning av någon intressant bok. Och ointressanta böcker vill jag förstås inte alls läsa.

Från postlådan fiskade bisin min upp den här idag. Men inte heller den vill jag läsa nu just. Har alldeles för mycket stickiga idéer, men stickenergin är nästan på noll, så jag ska nog inte ha flera projekt än de jag redan startat.

Bra saker idag:
  • Sovmorgon!

  • Startade upp en ny kurs i den bästa av byar.

  • Och vet ni vad? Jooo, de har alldeles ny och fin asfalt på byvägen. Jag blev så paff att jag nästan inte hölls på vägen i rena glädjeyran. Inga stora eländiga gropar, som i våras då jag körde till kursen. Nu blänkande ny asfalt. Tjohooo!

  • Fick lite grövre äppelmos av ena kursdeltagaren. Mums!  Och Tack!

  • Solskensdag med behagligt väder idag. Så behagligt att det skulle ha varit skönt att få vistas utomhus hela dagen.

  • Hann sticka några varv på förmiddagen innan det var dags att åka iväg till jobbet.

  • Röjde lite i en hylla och hittade kursmaterial från i våras, som jag kan använda i tisdagens eftermiddagskurs. Tjohooo! Nu har jag då redan en kurs färdigt förberedd. Inte illa.
Önskar er en riktigt skön fredag!


onsdag, september 07, 2022

Invasion

Har ni sett dem? De kommer från alla väderstreck och landar på åkrarna. Och de hälsar högljutt på varandra.


Och dom blir liksom fler och fler.

Fler och fler flockar flög till mötesplatsen. I en timmes tid höll de på och samlas.

Det ser kanske ut som totalt kaos, men här är det minsann ordning och reda. Utanför flocken sitter vakten, ni ser den där ensamma tranan, och håller koll på farligheter. En annan har till uppgift att då och då stiga upp i skyn och ta en överblick ovanifrån att inget farligt är i antågande. Mycket disciplinerat skulle jag säga.
Lite orolig är jag allt för de här fåglarna. Vet de om att det har varit svår torka i södern? Kommer de att behöva ta vägen över eldhärjade områden? 
Jag skulle gärna vilja varna dem för de här naturkatastroferna, men vi talar ju inte samma språk, så...

Vet ni, idag ringde det en mansperson från arbetskraftsbyrån och han frågade:
– När tänker du gå i pension?
Jag blev så paff att jag hostade till och hummade lite vagt. Jag hade nyss avslutat en trevlig lektion och stod bland deltagarna.
– Ja, går du alltså i pension när du fyller 64 eller när du fyller 65?
– Eh, nån gång efter att jag fyllt 64, svarade jag medan jag tänkte så det knakade. Vad sjutton har den där karlen med det att göra. Sen mindes jag att jag någon gång för x antal år sedan har anmält mej som arbetssökande eftersom jag endast har deltidsjobb här i stan.
– Nå, då behöver du nog ingen aktiveringsplan, fortsatte han.
Nu, hickade jag till ordentligt, för nä, nä, jag behöver snarare avaktiveras! Inte åta mej någonting alls mera och därmed basta.
– Jag antecknar här att allt är under kontroll, sa han vänligt och avslutade samtalet.
Nå, jo nej, inte kan jag nu precis säga att allting är under kontroll.
Jösses alltså, plötsligt har arbetskraftsbyrån också aktiverat sig. På hemvägen från jobbet i västra grannstaden slog det mej att jag borde nog ha tagit bort mej, som arbetssökande, så skulle statistiken genast se lite bättre ut!

Bra saker idag:
  • Vaknade redan strax efter klockan sju i morse och det var allt tur det för karlfolket här i huset hade försovit sig.

  • Bisin min tog hand om disken i morse. Det är lyxigt att ha en pensionär i huset.

  • Hann ringa alla samtal och få tag på rätta personer.

  • Startade en ny kurs med idel trevliga personer.

  • Besökte en ny kursplats, så nu har jag igen vidgat mina östnyländska vyer.

  • Härlig solig eftermiddag och kväll idag.

  • Anmälde mej idag till nybörjarkursen i spanska, som går på distans. Kära nån, hur ska jag hinna? Jag hade faktiskt redan tänkt skippa den, men så övertalade kollegerna mej idag på vårt veckomöte. Och vänta bara då bisin min får reda på det här! Han tror att jag ska hålla en kurs på distans!
    Antagligen måste jag väl sedan i något skede resa till Spanien på studieresa? Vad tror ni?
    Nä, skämt åsido, jag har alltid älskat språk och skulle vilja kunna många fler än de få jag kan. Att lära sig nya språk är dessutom bra för hjärnan. Vi säkert också bekanta oss med spansk kultur. Skulle nån fråga mej om en spansk kulturpersonlighet, så är den enda jag nu just kan nämna på rak arm Goya, så det är nog lite skralt med mina kunskaper därvidlag. Ska bli spännande och intressant. Hoppas att det inte blir alltför jobbigt.

  • Nyss ringde Lillans pappa och frågade om jag kan vara barnvakt i lördag. OM jag kan. Nu har jag ytterligare nånting att se framemot under veckoslutet. Tjohooo!
Önskar er en riktigt fin torsdag.






tisdag, september 06, 2022

Lucky Luke

Nu måste jag erkänna, jag är lite grann avundsjuk på bisin min, som idag fick träffa Lucky Luke! Det fick inte jag.



Undrar om jag borde satsa på nytt körkort? Vad tror ni?

Och se, så häftiga fälgar. Vem skulle inte vilja köra det här fordonet?

Bisin min har alltså varit ute på egna äventyr idag medan jag har jobbat i västra grannstaden. Dagens foton är alltså tagna av honom.

Bra saker idag:
  • Vaknade före väckarklockan.

  • Bisin min tog hand om disken i morse.

  • Jag har klarat av veckans längsta arbetsdag.

  • En arbetsdag fylld av trevliga möten med ivriga kursdeltagare.

  • En av deltagarna hade dessutom mött min chef på gatan och öst lovord över mej, mycket konkreta lovord. Tack för det! Det som värmde mest var då hen förklarade att man inte behöver känna sig dum på min kurs. Det är verkligen högt betyg, inte sant?

  • Dagens sista kursdeltagare, som hade enskild timme med mej, fick en hel del ahaupplevelser och sa så här: "Hit vågar man komma med alla dumma frågor". Det är ju just det här som gör att jag älskar mitt jobb och att jag trots en lång dag var full av glädje och energi då jag kom hem i kväll.

  • Har fått ett jobberbjudande/förfrågan från Helsingfors och det för att jag gjorde så bra ifrån mej på en kurs, som jag deltog i under pandemivåren 2021. Men hur ska jag få rum i min råddiga kalender? Varje dag händer det något nytt och jag bokar om och försöker få det mesta att passa. Men, njaa, hinna till Helsingfors kan nog bli alltför utmanande.

  • Bisin min hade middagen färdig ikväll då jag kom hem vid 20-tiden. Köttbullar, potatis från eget land, morotsriv och egenhändigt inlagda skakagurkor. Mums!
Önskar er alla en riktigt fin onsdag.
Själv ska jag bege mej ut på nya äventyr på okända vatten i morgon. Nåja, jag ska ju nog inte bildligt talat ut på vatten utan håller mej nog till vägen.


måndag, september 05, 2022

Havrepuffar

Vet ni, jag är illa ute! Bisin min har strängt förbjudit mej att äta av hans corn flakes. Har ni hört något så tokigt? Varför skulle inte jag också få äta corn flakes som mellanmål eller till frukost?

Till råga på allt, så fnyste han åt mej då jag bad honom koka havregrynsgröt åt mej då istället. Och så vägrade han! Vad är nu det för sätt? Han är ju mycket, mycket bättre i köket och jag håller mej så gärna till datorer och stickning medan han kokar gröten.

Nå, ikväll storsatsade jag på mej själv och köpte havrepuffar! Få se om bisin min har något att säga om det. Hoppas att dom är ätbara och goda. Ett hjärta är där i varje fall på paketet, så troligtvis är dom lite hälsosamma i alla fall.

Bra saker idag:
  • Sovmorgon, men jag var ändå uppe i så pass god tid att jag hann både få iväg en text till redaktionen och förbereda morgondagens kurs.

  • Bisin min skötte om disken på morgonen, därför hann jag få undan mina måsten. Tack för det.

  • Trevlig eftermiddag/kväll på jobbet i västra grannstaden och fullt upp på drop-in.

  • Äldsta sonen kom snällt med mej in till stan ikväll och tankade min bil och hjälpte till med veckohandlandet. Skönt, för vet inte om jag skulle ha orkat. Men nu är det undanstökat, så nu kan jag tuta och köra resten av veckan!

  • Kunde köpa djupfrysta varor, för det finns rum i vårt frysskåp. Fantastiskt! Äntligen. Nu borde jag hinna fylla det med allehanda bakverk, inte sant?

  • Bisin mins kusin ringde mej. Det ska bli en liten informell träff med de äldsta som ännu finns kvar från bisin mins mormors och mammas sida. Ser framemot den träffen! Som jag konstaterade igår, härligt att kunna träffas igen efter coronapandemin. Och fint att vi alla hade ledigt i våra kalendrar. Det är rätt sällsynt i dagens läge.

Önskar er alla en riktigt skön tisdag.
Själv har jag veckans längsta arbetsdag i morgon. Håll tummarna att det går bra.


söndag, september 04, 2022

Underbar söndagseftermiddag

Låt mej börja dagens inlägg med att be om ursäkt ifall jag gjorde er smått förvirrade igår. Jag vet ju nog att det inte heter fiskavdelning på Motonet, utan fiskaravdelning. Man får ju inte köpa fisk där endast utrustning!

Den här rödvinsflaskan stod på frukostbordet i morse. Inte för att vi drack av den i morse. Nej, inte alls, vi avslutade kvällen igår med en liten vinslurk, kusin A och undertecknad. Riktigt gott och fylligt rödvin, som inte smakade surt.

I morse lämnade kusin A oss efter frukosten. Det var trevligt att ha honom här. Det blir tyvärr alltför sällan som vi ses, trots att vi bor i samma landskap. Men vi bor liksom i var sin ände.

Bra saker idag:
  • Vi hade ett litet kafferep här på eftermiddagen helt oplanerat tillsammans med svägerskorna B och B samt Lillan och hennes föräldrar. Det är så härligt att kunna träffas igen. Inte förrän idag insåg jag hur mycket coronatiden har tagit ifrån oss. Den där glädjen att kunna ses och umgås. Just de där småsakerna, som betyder så mycket i ens liv.
    Lillan gick från den ena famnen till den andra och stortrivdes. Hon är så fin!


  • Bisin min plockade in blommor, som lyser upp som små solar!

  • Bisin min tvättade min bil. Skönt!

  • Jag hann skriva en text färdigt och påbörja genomgång av kursmaterial inför den ena tisdagskursen.
Och nu småningom dags för mej att tänka på refrängen. Eftermiddags/kvällsjobb väntar i morgon i västra grannstaden.

Önskar er alla en bra ny vecka!


lördag, september 03, 2022

Friluftsdag

Idag har det varit en riktig friluftsdag medan nordanvinden bet i kinderna. Jag har varit iväg till lilla flygfältet i Bruket och sett på deltävling 2 i FM i F3B. Och översatt till mera begripligt språk, finska mästerskapen i modellflygplansklassen F3B. Sista juli var vi iväg med bisin min och såg på deltävling nummer ett och nu var det alltså dags för nummer två.

Planen dras upp med linor.

Sedan styrs dom från marken med radiosignaler.

Det var mycket annat i luften i dag, en rovfågel...

... och en helikopeter.

Här sitter jag med blocket i högsta hugg och intervjuar funktionärerna. Nästan som en riktig sportjournalist! På gräsplanen ligger de orange linorna, som alltid ska sökas tillbaka till startpunkten. De är rätt tunna, så de brister lätt och måste då ersättas med nya.

Bra saker idag:
  • Hann få på diskmaskinen innan vi åkte iväg till Bruket.

  • Skönt att vara ute i friska luften.

  • Bisin min skulle sen iväg till Motonet i västra grannstaden. Han hade beställt ett fjäder till en av bilarna. För en gångs skull var jag riktigt, riktigt glad över Motonetbesöket. Jag rusade omedelbart till fiskavdelningen och köpte två såna här Patriot Spinnerbaitväskor.

  • – Va ska du med dom där, frågade äldsta sonen storögt då han såg vad jag hade släpat hem.
    – Lägga stickor i.
    – Är du int riktigt klok, skrattade han.
    – Int ryms det någo stickor i dom där plastfickorna. Ska du kapa stickorna?
    – Vänta får du se.

    Och jovisst ryms ju mina rundstickor i plastfickorna. Nu har jag dem liksom på ett ställe och tack vare de genomskinliga plastfickorna ser jag genast vad det är för storlek och längd på stickorna. Tjohooo! Tipset att lagra strumpstickorna så här, hittade jag i en handarbetsgrupp i Facebook. Smart! Stickerskor hittar alltid på bra lösningar, eller hur?
    Det finns dessutom två dragkedsförsedda fickor i den här väskan: En inuti och en utanpå.

    – Va, ska du med två väskor till, frågade bisin min.
    – Ska du ge den ena åt B?
    – Jo, det är en bra idé, men min ena är redan full och här är endast en bråkdel av mina rundstickor. Jag borde nog ha köpt en väska till. Tänk om de nu tar slut i Motonet?

    Nu får ni allt försöka hitta på nånting, som era karlar behöver från Motonet, så att ni kan följa med och köpa en sådan här väska åt er. Eller så åker ni själva iväg och handlar i min bisis favoritaffär!

  • När vi nu en gång var i västra grannstaden, så passade vi på att hälsa på dottern och hennes familj. Länge sen jag varit där på besök.

  • Medan vi var borta hade äldsta sonen dammsugit i huset och torkat köksgolvet. Så skönt att komma hem till ett städat hus.
Var tvungen att bunkra upp, för matförråden sinar lite smått och tillvaron med mikromatportioner på jobbet startar i nästa vecka. Dessutom fick vi en nattgäst, kusin A på besök igår och han stannar också här i natt. Genant om vi skulle ha varit helt utan frukostbröd i morgon.

Hur som helst, jag bespetsade mej på att i tidningshyllan i mataffären hitta Novitas senaste socktidning. Men se nej, icke att den fanns där.

Var alltså tvungen att trösta mej med den här tidningen istället.

Sen när jag stod i kassakön, fick jag ännu syn på den här tidningen, som jag förstås också måste ha.

Den innehåller fyra riktigt trevliga sockmönster, här två av dem.

Apropå Novita ännu, så kan jag tipsa om att socktidningen med Arabia mönster finns på svenska! Hoppas att det går att få den på svenska i Finland också. 

Dags att sätta punkt här och önska er en riktigt fin dag i morgon, söndag.







fredag, september 02, 2022

Klippte till

Kära vänner, man ska inte sticka när man är trött, inte ens fast bisin min är borta. Vet ni vad jag lyckades med igår? Jo, jag stickade in stickmarkören! Och jag kunde inte riva upp, för just där hade jag min raglanärmsminskning!

Ve och fasa! Jag hamnade att klippa sönder markören. Snyft! En av mina handgjorda favoriter, som jag för flera år sen vann från en blogg. Vad lärde jag mej av det här? Jo, ha inte så där tunna markörer tillsammans med mjukt garn, som delar sig. Hoppas att jag kommer ihåg det till nästa gång.

Idag skulle jag ju vara ledig och jag visualiserade redan i morse hur jag skulle städa och få ordning på både det ena och det andra. Alla stickningar skulle befinna sig borta från min åsyn och...
... nåja, sen hann verkligheten i kapp. Jag blev tvungen att öppna datorn och jobba lite, plötsligt gav jag också digistöd på distans via telefon och så hade halva dagen försvunnit. Och jag var förstås heeelt oskyldig. Det är ju INTE mitt fel att det finns så många lockande gratismönster på nätet! Jag måste ju nu bara ladda ner några och det var svårt att välja...

Bra saker idag:
  • Sovmorgon!

  • Fick äntligen matbordet tömt och på en ny duk. Tyvärr alldeles skrynklig eftersom det var en stuvbit för en förmånlig peng och för att den har legat hopknycklad och väntat på att få komma på bordet. Äldsta sonen föreslog att jag skulle stryka den.
    Bisin min, som var hem på snabbvisit innan han försvann iväg till stan efter mr J, var inte alls glad. Bisin min tyckte att jag skulle rulla upp den på en rulle av något slag och först sen sätta den på bordet. I och för sig har han en poäng där, men till saken hör att den här stuvbiten dessutom är för kort, så i något skede måste vi ändå satsa på en ny duk, som är längre. Nu har jag skarvat i med en löpare i ena bordsänden. Man får ju inte vara dum heller!

  • Gårdagens gurkskörd var riklig! De här väntar nu snällt på inläggning. Men den får allt bisin min sköta om, för det gör han så bra.

  • Dottern var nyss här på snabbvisit.

  • Och äldsta sonen hämtade nyss in den här efterlängtade tidningen från postlådan! Vet inte om jag alls vågar bläddra i den? Nån måste ännu dammsuga här i kväll. Och det trots att man inte ska göra det, dammsuga alltså! Tyvärr fnyser bisin min då jag försöker övertyga honom om att vi absolut behöver en robotdammsugare, för att kunna spara energi. Konstigt, inte sant?
Önskar er alla en riktigt skön fortsättning på fredagskvällen!


torsdag, september 01, 2022

Operation rädda blommorna

Fastän bisin min ibland kan verka lite småknepig och burkig, så har han ett hjärta av renaste guld. Ett hjärta som ömmar för allt levande.
Så veckan före midsommar då han såg de slokande och törstiga blommorna utanför stora varuhuset i stan, skred han till verket och köpte dem för en billig peng. De såg inte mycket ut för världen, de där stackarna och jag var inte överförtjust, för jag ville ju ha det fint till midsommaren. Men se bisin min har gröna fingrar! Han gav blommorna vatten, ny mylla, näring och pratade ömt med dem. Simsalabim, så har de nu blommat frodigt hela sommaren.


Bisin min är särskilt förtjust i pelargoner, så dem har vi i olika färger. Konstateras kan att de vita inte har varit lika hållbara som de röda och rosa pelargonerna.

Den här rosa pelargonvarianten är min absoluta favorit. Varje blomma är som en miniatyrros.

Den här ståtliga ampeln, köpte jag riktigt själv från Staffas trädgård. Million bells, japansk klocka eller småpetunia, kär blomma har många namn, har glatt oss med sin rikliga blomning hela sommaren.

Mera bekymmersamt nu är nog vad vi ska göra med gurkplantorna, som till en del fortfarande blommar och har gurkor på kommande. Nattfrost har ju utlovats under de kommande nätterna.
Bisin min har släpat fram gamla täcken, så han är beredd på att bädda in plantorna, så de får varmt och skönt. Hoppas att de klarar sig.

Bra saker idag:
  • Vaknade före väckarklockan.

  • Klarade av höstterminens första digistöd på distans tillfälle.

  • Fick undan veckans kontorsjobb på förmiddagen. Tjohoo!

  • Kan nu sitta i lugn och ro och sticka, för bisin min försvann nyss tillsammans med mr J efter ett kort besök här hemma.

    Och det är nog bäst att jag får sitta i lugn och ro, för igår svor jag varje gång jag höll på att tappa en maska då jag stickade.
    – Är du riktigt säker på att det där är bra för dig, frågade bisin min förskräckt.
    – Joo, nästan fräste jag till svar. 
    – Det här garnet är så mjukt, så det delar sig och halkar av stickorna.
    – Du ska nog sluta sticka nu, tyckte bisin min.
    – Men jag vill ju få det färdigt.
    – Nå, det är nog inte så viktigt, dristade han sig till att säga.
    Har ni hört något så befängt? Klart att stickning är viktigt, inte sant? Och förstås vill jag ha det lilla rosa projektet färdigt, så att jag kan koncentrera mej på andra projekt sen. Om jag nu lämnar det här, så finns det en viss risk för att det blir ostickat. Men sånt där förstår inte bisin min!
Önskar er en skön fortsättning på torsdagskvällen. Och fin fredag!