onsdag, september 05, 2018

Givmildhetens café

Som jag någon gång tidigare har konstaterat, så är det något alldeles särskilt med stickande människor. Igår på stickcaféet fick jag så många gåvor att jag fortfarande är rörd, tacksam och omtumlad. Det är så härligt att helt oväntat få någonting, som inte kräver en gentjänst av något slag. Och rörd blir jag varje gång någon är snäll mot andra. Det finns så många människor, som går omkring och gnäller för minsta småsak eller gör mycket värre saker mot varann. Därför blir jag alldeles varm om hjärtat varje gång jag stöter på godhet och jag är så naiv att jag tror att snällhet "lönar" sig. Om alla skulle vara lika snälla och givmilda, som deltagarna i stickcaféet, ja då skulle vi nog ha en bra mycket bättre värld. Så låt oss sprida stickcaféer och den goda andan därifrån runt om i världen.

I förra veckans stickcafé frågade jag om tips på garn för halsskydd åt lilla M. Jag har nämligen fått en sådan beställning. U trodde hon hade både mönster och tips på garn, som hon skulle ta med sig igår.

Och som den snälla människa hon är så tog hon med en påse med restgarner. Men det var inte allt! Nej, hon hade stickat ett halsskydd och skrev ner ett mönster åt mej!!! Det mina vänner, det är omtanke, vänlighet, givmildhet och snällhet. Tänk att hon offrade både av sin tid och sina restgarner!
Tack!

Knappt hann jag hämta mej från denna vänlighet förrän E delade ut gåvor.

Bågar till börsar och mönster! Jag valde den här med hjärtan, för jag tycker att den är så fin. Tack E för din härliga gåva!

Om ni tror att gåvorna var slut här, så glöm det. Stickväninnan B delade ut plommon från sin trädgård. Mums! Tack för dem. På hemvägen från jobbet idag kom den nästyngsta på att jag skulle kunna koka dem till sylt för jultårtorna. Då blir det nog godare än den köpta plommonsylten. Vilken fiffig son!
Tack för den fina frukten!

Före jag besökte stickcaféet igår var jag ute på ett annat café och firade sommarhatten. Där fick hattmottagaren och undertecknad en fin pratstund. Men eftersom man inte kan leva endast på tal, så tog vi oss en liten saltig bit. Och förstås behövde vi något sött till efterrätt.

Nyfiket delade vi på en lingonscones. Den var torr och inte riktigt det vi hade väntat oss. Ack ge mej en riktig engelsk scones!

Och så tog vi varsin kakbit, seg och söt tjinuski (kola) som möter salta jordnötter. Mums!

En riktigt fin tisdag hade jag alltså. Och nu, nu ska jag betala lite räkningar och sedan åka iväg till min hulda moder för att få en socka färdigstickad. Det gick ju bra med hatten i måndags, så månne det inte ska lyckas nu också?!


Inga kommentarer: