Vildbasare på besök

Mörkt och regnigt då jag körde hem från jobbat i västra grannstaden ikväll. Inte alls roligt. Nu börjar den där dystra perioden, alltså den perioden då både kursdeltagare och lärare helst skulle sitta hemma och mysa på kvällarna. Men om man gör det, så har man ju inte en chans att träffa människor och få umgås. Nå, snart kommer väl julbelysningen eller nej, vänta nu, säsongsbelysningen upp och då blir det ljusare.

Har för övrigt bett bisin min att han skulle sätta någonting i vår infart, så jag ser att komma hem i mörkret och inte missar infarten och kör nerför branten!

Medan jag jobbade på idag, så hade bisin min besök av fyra riktiga vildbasare.

Upp och ner och ner och upp klättrade de i tallen utanför vår terrass. Och de brydde sig inte ett dyft om att bisin min var ute och fotade dem. Våra katter å sin sida brydde sig inte om ekorrarna, till all tur. Här hade alltså bisin min bättre skådespel än det vad tv:n erbjuder!

Bra saker idag:

• Det var till all tur inte halt i morse då jag körde iväg till Nickby.
  
  
• Unnade mej en god lunch, broilerbiffar (kycklingbiffar), ris, stark currysås och svartvinbärsgelé och ett innehållsrikt salladsbord på Ripakka.
  
  
• Hade håltimmar, så jag kunde finslipa morgondagens kursmaterial.
  
  
• Fick vänlig hjälp från data-avdelningen i västra grannstaden. Ska snart testa om det fungerar. Håll tummarna!

Önskar er en skön tisdag!

Kärlek vid första ögonkastet

Kära vänner, idag hände det, jag blev störtförälskad. Han eller nåja, kanske den då, fanns liksom plötsligt bara där! Och jag måste ha honom, jag bara måste. Det fick bära eller brista.

Visst är han ljuvlig? Skulle ni ha kunnat gå förbi honom och lämna honom kvar i mataffären? Nä, det trodde jag inte heller!

Knappast blir han virkad till jul, för jag saknar tyvärr de där säkerhetsögonen. Att skicka efter dem från nätet blir alltför dyrt. Dessutom har jag i år tänkt vara en ordentlig martha och gå in för köpfri november! 

Så idag har jag varit iväg till stora varuhuset i stan och bunkrat upp ordentligt. Köpt gravljus, hushållspapper, toapapper, presenningar, en säck fågelmat, tvål, en matta, en dyna, ett täcke, jullöpare, julpappersförpackning och...

... ett nystan tyskt pälsgarn. Lite osäkert ännu vad jag ska göra med det eller om jag överhuvudtaget kan sticka med det här mjuka fluffet. Få se... jag är i varje fall utrustad nu, så att jag borde klara mej i november.
 

På bisin mins enträgna begäran köpte jag också nya innetofflor, som dessvärre är minst två nummer för stora på mina fötter. Där stod jag och grävde bland herrtofflorna, vet inte var damtofflorna fanns eller i vilken storlek. Bäst som jag stod där och försökte hitta en liten herrstorlek, så dök det här nystanet upp...

... alltså helt på fel ställe! Jag blev stormförtjust, så det fick följa med hem. Nu kan jag gå och klappa om det lite med jämna mellanrum. Nummi är hed på svenska. Och här skulle ju nu ha funnits garn till en halsduk med priplor utan att jag skulle ha behövt sy dit någonting extra! Visserligen inte pink, men kanske rosa skulle ha gått det med?
Och tja, nu vet jag liksom inte om jag har bidragit till överkonsumtionen, vad tror ni? Ja, alltså bortsett då från de två garnnystanen.

Så nu vet ni alltså vad jag har gjort med dagens extra timme, den som vi fick när vi var tvungna att flytta klockvisarna igen. Eller nåja, visarna och visarna. Jag hade faktiskt ett sjå att få min urgamla Garmin klocka att uppdatera sig bakåt. Jag borde kanske köpa en ny smartklocka, men behöver jag faktiskt en sån? Yngsta sonen säger att jag kan lika gärna köpa en "normal" klocka och han har kanske rätt. Småningom behöver jag nog inte alls hålla reda på tider och försöka fundera ut hur många timmar tre lektioner på 45 minuter blir. Det är att rådbråka hjärnan minsann.

Bra saker idag:

• Var uppe redan före klockan åtta, fast då visade den ju sju enligt vintertiden, som trädde i kraft i natt.
  
  
  
• Kunde njuta av en fin soluppgång!
  
  
• Äldsta sonen var med till stora varuhuset i stan. Skulle inte ha klarat mej utan hans bärhjälp.
  
  
• Var iväg på nytt till stan med yngsta sonen den här gången till mataffären, så jag kunde komplettera fredagens inköp och ja, så hittade jag ju tidningen med den där urgulliga renen.❤ 
  
  
• Bisin min eldade i bastun i kväll, så skönt att sitta på laven, njuta av värmen och prata om veckan som gått.
  
  
• Fick en beställning på stickade knästrumpor i restgarner. ÅÅÅH! Så spännande! Skönt att deadlinen är låååångt borta på nästa års sida, men nog bäst att börja i tid ändå. Få se om jag klarar av en sådan utmaning. Tack för förtroendet.

Nu önskar jag er alla en fin ny vecka!

Tappat sugen

Kära vänner, nu har det liksom hänt, jag har tappat sugen! Och tyvärr inte vilken sug som helst, utan nu är det fråga om blodigt allvar, för jag har tappat sticksugen!!! Och det är farligt med tanke på mitt stora garnlager och för att vi kommit överens med stickväninnan B om att inte skaffa mera garn förrän det vi köpte i höstas är använt. Ack, ack, ack. I och för sig har jag nog idéer om vad jag skulle vilja sticka, men jag har liksom fastnat när jag inte har lyckats få ett enda sockpar stickat nu i oktober. Minst sagt deprimerande, eller hur? Vad brukar ni göra för att komma vidare?

Jag har till exempel inte kommit nån vart alls med den här herrsockan. Och jo, jag vet att det kanske, nåja högst antagligen skulle ha varit en snyggare strumpa om jag inte hade satt det där självrandande garnet till där i själva fotdelen. Men idén är ju att få bortstickat garnrester. Och tyvärr är de här nya 7 bröder nystanen endast 100 gram, som inte räcker till ett par herrsockor, så då måste jag ju skarva i, inte sant? För övrigt, så ska det bli spännande att se hur en sån här socka sitter på foten. Och jo, nu har jag alltså följt ett mönster!

Ikväll har jag stickat på de där pinkfärgade sockorna. Socka nummer två är på god väg. Men jag lyckades trassla till det när jag stickade hälen, så jag fick inte maskantalet att stämma. Fick sticka bakåt och ändå stämde inte maskantalet då jag kom till hoptagningen efter hälen. Suck och dubbelsuck, inte alls konstigt att jag tappat sugen. Får väl erkänna dels att jag är en klåpare av stora mått och dels att jag nog inte kan sticka alls!

Bra saker idag:

• Långsam frukost i gott sällskap med Allers A-korsord.
  
  
• Spanska kursen! Trevligt att börja lördagen med den.
  
  
• Äldsta sonen tog två pizzor ur frysen och piffade upp dem med tomater och extra ost innan de åkte in i ugnen. Mums!
  
  
  
• Ikväll bjöd han dessutom på whisky! Värmde skönt i halsen och inombords, så nu får vinden tjuta bäst den vill.

Önskar er en riktigt skön söndag! Hoppas att ni kommer ihåg klockrumban!

Rosettjacka utan rosett

Fredagskväll och en intensiv arbetsvecka är förbi. Skulle jag orka, så skulle jag slå klackarna i taket och fira ordentligt att veckoslutet är här. Men tyvärr är jag alldeles för trött för det just nu. Det jag faktiskt längtar efter allra mest är att få krypa ner i säng, somna och glömma all världens ondska, krig och elände.

Men före det ska jag visa att det inte enbart finns garnporr i den här bloggen eller att jag bara köper mönstertidningar! Nej, jag stickar faktiskt lite mellan varven och får någonting färdigt också.

Den här blev färdig femte oktober:

Modell: Rosettjacka, Rusettijakku modell 35 i Kauneimmat Käsityöt nr 5 2017

Garn: Bambino från Viking garn

Åtgång: 88 g

Stickor: Nr 3

Rosetten lämnade jag bort på moderns begäran. Hon tyckte det var onödigt att Lillan fick någonting extra att tugga på. Så nu finns inget knäppe och jackan är mera som en bolero.
Bambino är ett mjukt och skönt garn mot huden, men förstås så löst tvinnat att det lite vill dela sig. En ny garnbekantskap för mej.

Bra saker idag:

• Blev bjuden på god lunch på Ripakka. Så idag har jag åtminstone ätit ordentligt i motsats till igår.
  
  
• Före lunchen hade jag avslutat en kortkurs. Skönt.
  
  
• Trevligt och konstruktivt planeringsmöte i kabinettet på lunchstället. Lite fredagströtta var vi allt med kollegerna, men fick ändå saker och ting gjorda och bra så.
  
  
• Äldsta sonen hjälpte till med veckohandlandet. Skönt det med. Till och med damen i kassan sade att det är bra att ha hjälp som packar ihop varorna från bandet. Och det är så sant som det är sagt.

Nu önskar jag er en fin lördag!

Han hör inte på!

 –Va gör du opp så här tidigt, frågade bisin min förvånat i morse.
– Jag ska ju till Hindersby och hålla kurs.
– Men du sku ju starta först halvtie.
– Nää, varifrån har du fått det?
– Men du sa ju igår.
–Nää, jag sa att kursen börjar halvtie, sa jag med trött röst.

Han hör inte på! Han kollar inte heller mitt månatliga schema, som finns snyggt och prydligt upplagt på kylskåpsdörren. Detta för att han ska veta var jag finns när. Suck och dubbelsuck.
I kväll när vi äntligen träffades och jag hade mycket, som jag ville berätta och förklara, så fick jag till svar:
– Jag orkar int nu.
Nåja, int då, men kom inte sen och säg att jag ingenting har sagt eller delat med mej av. Jag försökte ju mitt bästa, men det föll inte i god jord.

Och nu, för att ni ska få en sanningsenlig bild av hur mitt liv ser ut och förstå att jag inte alls kan njuta av lunch på olika etablissemang varje dag, så låt mej berätta hur min arbetsdag såg ut idag. Om du tycker att det är tråkigt, så hoppa bara över. Hoppas innerligt att du inte får ångest av mina stolliga inlägg. Det är inte meningen och jag är liksom inget att jämföra med, så...

Vad jag ätit idag:

• Frukosten bestod av två korvsmörgåsar, yoghurt, en mugg te och ett glas juice.
  
  
• På kursen dukade en deltagare upp kaffe, te och smörgåsar, så jag drack en mugg te och åt en smörgås med medvurst och ost på ljust bröd och en med samma pålägg på mörkt.
  
  
• Lunchen blev en knapp 10 minuters historia för jag blev tvungen att svara i telefon och hann därför endast äta en av mina två ostmackor med salladsblad, som jag tagit med hemifrån.
  
  
• Kom senare hem än vanligt på min håltimme och hann äta fil, den andra ostmackan med salladsblad och dricka ett glas juice innan jag skulle iväg igen efter knappa 20 minuters paus, som innebar två arbetstelefonsamtal. Med ett digestivekex i handen störtade jag ut till min plåtlåda och så iväg till jobbet i stan.
  
  
• Jag har klarat av tre olika kurser idag och jobbtelefonen och nu undrar jag om det alls är lönt att äta någonting längre vid den här tiden på dygnet. Kanske ett knäckebröd?
  
  
• Så här såg alltså min verklighet ut idag, men lugn bara lugn. I morgon är det planeringslunch i västra grannstaden som gäller. Så då får jag åtminstone mat!

På gårdsplanen på jobbet, hade vår gemensamma vaktis (eller vad det heter nuförtiden?) blåst ihop löven till en liten hög. Skulle det inte ha varit så vått, så skulle jag ha hoppat i lövhögen och sen betett mej riktigt barnsligt och kastat omkring alla löv. Det skulle jag ha gjort i nån sorts eufori över att finnas till. Men som sagt, för blött och vått, så jag lät bli.

Bra saker idag:

• Att ha startat upp en ny kurs i norra grannkommunen.
  
  
• Att jag hann med allt jag skulle göra idag!
  
  
• Att jag kunde hjälpa en kursdeltagare i Digikliniken på eftermiddagen. En deltagare som inte fick upp sina textdokument i smarttelefonen. Ingen på hens jobb hade kunnat hjälpa. Och jo, jo, tyvärr måste jag ju lite skryta om det nu i alla fall! Ursäkta!

Ha en riktigt skön fredag!

Nu ska jag ladda upp två filer till molnet och sen småningom krypa ner under täcket. Det är en ny arbetsdag igen i morgon. Stickningen hoppar jag allt över i kväll.

Härliga onsdag

 Kort dag på jobbet och hann till all tur med det jag skulle hinna. Och vad är bättre än det?

Bra saker idag:

• Vaknade före väckarklockan.
  
  
  
• På veckomötet i morse bjöd ordförande på sådana här godsaker från Café Favorit. I förgrunden en pastej och i bakgrunden en himmelskt god bulle med tjinuski och lingon. Klottigt, jo, men ack så gott! Vi hade stor lust att slicka rent faten för att få i oss minsta smula av tjinuskin (eller kolasås, som grannarna i väst säger).
  
  
• Vi har fått färg till kopieringsmaskinen på jobbet, så jag kunde kopiera upp morgondagens kursmaterial. Tjohooo!
  
  
• Åt god lunch tillsammans med stickväninnan B, gris grillbiff och klyftpotatisar.
  
  
  
• Till efterrätt tog jag en persiko-ostkaka, för stickväninnan B sade att hon tog sista citronkaksbiten, som syns lite här i bakgrunden. Men, jo nej, in i vitrinen kom ett nytt fat med citronkaka!
  
  
• Stickcafé, veckans höjdpunkt. Där har jag varit och stickat på ett sockskaft idag. Och förstås fått många goda skratt.
  
  
• Och jag har fått senaste Allers A-korsord! Stort tack för det nu är jag räddad från min abstinens! Åtminstone den här veckan. 😄
  
  
• Jag lyckades uppdatera bisin mins dator nu i kväll. Den ska ut på äventyr i morgon, så det är bäst att den är i skick och beter sig.

Önskar er en fin torsdag.

Själv ska jag försöka klara av hela tre kurser i morgon. Håll tummarna, tack!

Så vackra färger

Okej, nu vill jag inte göra er nervösa eller stressade, men märkte ni igår att det är enbart 2 månader kvar till julafton? Oj, oj, oj. Men som sagt, ingen stress, ta det riktigt, riktigt lugnt.

Idag har jag igen jobbat i västra grannstaden. Körde hem i regn och mörker på kvällen. Och det är inget roligt, men vad gör man inte för sitt intressanta, utmanande och härliga jobb?

Såg ni den, himlen i morse? Så vackra färger!

Bra saker idag:

• Vaknade före väckarklockan.
  
  
• Bisin min hade skrapat is från bilrutan. Tack för det.
  
  
• Till all tur torrt på motorvägen i morse.
  
  
• Lokalvårdaren på Lypa hade saknat mej och oroat sig för att jag kanske hade blivit sjuk när hon inte hade sett mej på hela höstterminen. Så omtänksamt! Och så glad jag blev över att träffa henne idag, för precis på vägen till jobbet funderade jag på henne och att det skulle vara trevligt att träffas. Nu kunde jag förklara för henne att mina kurser numera börjar en halvtimme senare, därför träffas vi inte på morgnarna längre.
  
  
• Hade idag tid på håltimmarna att tala med mina kolleger.

Önskar er en fin onsdag.
Själv ska jag först jobba och sen på roligheter. Härligt att ha nånting att se framemot.

 

Från bokbytarhyllan

Kära vänner, i morse vaknade jag ur en skön dröm till väckarklockans ringning. Rejält kallt och ruggigt ute och jag skulle iväg ända till Söderkulla. Brrr! Tur att värmen steg snabbt i bilen. Tycker att man inte riktigt ännu kan ta vinterjackan på sig och saknar fortfarande en sån där mellanrock, som skulle vara perfekt nu. Tårna fryser också och skulle nog gärna ha yllesockor, men då behöver jag nog några nummer större skodon.

Jag stod bredvid bokbytarhyllan i Söderkulla bibliotek där jag började min arbetsdag. Medan kollegan och jag väntade på att få dörren upplåst till "vårt" rum, fick jag syn på en hel hög med Hemmets Veckotidning. Jag tog upp den översta tidningen...

... bläddrade lite förstrött och fann det här...

Förstås fick den här tidningen följa med hem i min datorväska. Fattas bara annat. Men sch, säg inget åt bisin min! De andra tidningarna undersökte jag inte ens. Jag vågade helt enkelt inte! Nå, ja, egentligen hade jag inte tid för jag hade fullt upp med digihandledningen.

Bra saker idag:

• Träffat många trevliga människor på jobbet.
  
  
• Superdupergod lunch hos Veljekset i Söderkulla.
  
  
  
• Och jag gjorde en god gärning då jag köpte ett rödlappat mellanmål. Nu minskade jag matsvinnet. Visst får jag brösta mej lite grann nu?
  
  
• Har kursmaterialet för morgondagens kurs färdigt uppkopierat, så ingen stress i morgon på morgonen.
  
  
• Har också materialet till torsdagens kurser färdigt, bara att skriva ut och kopiera. Skönt!
  
  
• Det bästa av allt: Jag hade med sockstickningen! Så när jag var alldeles för tidigt på plats i Söderkulla kunde jag sticka lite, likaså på håltimmarna i västra grannstaden! Tjohoo!

Önskar er en skön tisdag!
Själv ska jag nu gå och dra yllesockor på mina frusna tår!

Ny startmotor

Idag på eftermiddagen då jag helt lugnt satt framför datorn och förberedde materialet till tisdagens kurs störtade bisin min in nyss hemkommen från grannbyn:
– Du måst fara till IKH i Borgå.
– Ööh, men...
– Det är bråttom. Jag behöver en ny startmotor.
– Nå, det behöver jag också med den här takten.

Snäll, som jag är, så hjälper jag förstås när nöden är stor. Men särskilt glad över uppdraget var jag inte, för jag hade minst femtioelva saker att göra. För att få sällskap ringde jag yngsta sonen, som blev tagen på säng:
– Ti Borgå, va ska du göra dit?
– Jag behöver en ny startmotor.
– Va, ha din bil gått sönder?
– Nä, det är traktorn, som ska cirkla vår extra ved. Den vägrar starta.
– Nå, jag kommer väl med då, sa han rätt motvilligt.

Snabb omklädning, sen iväg till grannbyn och hämta upp sonen och så swoooosch iväg till västra grannstaden och Mikrokulma.
Med smått darrande knän gick jag till betjäningsdisken i IKH-avdelningen och bad en stilla bön att där måtte vara nån som kan svenska. Jag var inte säker på att jag skulle klara alla teknikaliteter på det andra inhemska.

Och jo, tack och lov, den trevliga karlen pratade svenska och tog glatt emot min fråga om en startmotor för en MF-traktor med sån serienummer.
Döm om min förvåning då han sade att de hade just precis en sån på hyllan. Vilken lättnad.
Sen plockade han ihop smörjmedelstuberna, som jag också skulle ha samt den där lilla kopplingen vi beställde förra gången vi var i Mikrokulma.

Det gick förvånansvärt snabbt undan och bra betjäning, tack för den! Nu gällde det då att hitta sonen någonstans i butiken. Jag strosade iväg till andra ändan av affären utan att få syn på honom. Så till sist fick jag ringa efter honom.
Från Mikrokulma iväg till Motonet efter en borr. Men se där gick det inte riktigt som på Strömsö. Trots att datorn visade att det skulle finnas en borr med rätt dimension, så fanns den inte i hyllan. Ve och fasa!

Riktigt tomhänt kom jag inte från Motonet, för jag passade på att köpa en ny Patriotväska!

Den förra är redan proppfull med rundstickor. Och så köpte jag en stor förpackning med kattmat. Kattmatsvinsten räcker tyvärr inte långt i det här huset.

– Ska vi fara till Rusta, frågade jag av yngsta sonen.
– Nej, nu ska vi hem, svarade han bestämt.
– Men om du sitter i bilen och jag bara tar ett snabbt varv.
– Nej, om du ville till Rusta borde du inte ha tagit med gnälliga ungar!

Så vi styrde hemåt via Burger King, som vi båda blev rejält besvikna på. Små usliga hamburgare inte värt priset. Ja, och inte särskilt goda heller. Enda fördelen var att det gick snabbt och att det fanns parkeringsplatser.

Bra saker idag:

• Sov ända till klockan 10 i morse. Så skönt, så skönt!
  
  
• Kunde kombinera frukosten och lunchen till brunch!
  
  
• Kunde helt utan, ja nå, nästan utan min medverkan, glädja bisin min genom att komma hem med en ny startmotor till den gamla trotjänaren.
  
  
• Fick fint beröm av yngsta sonen, som konstaterade att jag inte alls är en boomer! Att jag vet saker, hänger med och låter mig inte luras av allt det som finns på nätet. Det berömmet vet ni, det lever jag länge på!

Önskar er en fin ny vecka!

 

Svår A-korsords abstinens

– Kommer du me ti stan, frågade bisin min rätt sent igår kväll.
– Nä, men kan du köpa Allers nr 43 åt mej, tack.
– Du behöver int dom där svenska damtidningarna, morrade han till svar.
– Joo, för jag har inget A-korsord att lösa.
– Men du kan ju lösa andra korsord.
– Nä, det måst vara A-korsordet.
Till det fnyste bisin min och brydde sig inte alls om min svåra A-korsords abstinens. Han såg inte hur min högra hand tomt greppade efter korsordspennan och hur min hjärna skvalpade håglöst omkring innanför skallbenet utan minsta lilla utmaning. Ja, bortsett då från spanskan, men nu ville den ha ett nytt olöst A-korsord att tampas med.

Han kom hem från stan med ett paket cornflakes, en liter glass och två rader i Eurojackpotlottot. Men ingen Allers! Om han inte skulle ha varit så snäll och tagit hand om middagen igår, så vet jag nog inte hur det hela skulle ha slutat. Tänk att slösa pengar på lotto där sannolikheten att vinna är under, ja under vad då, en promille?

Nå idag har jag själv varit iväg till stan till mataffären för att bunkra upp inför kommande vecka. Och där, där fanns ingen Allers nr 43!!!

I rena rama desperationen så var jag tvungen att köpa den här i stället. Mest lockad av bilden på den där smarriga chokladkakan.

För säkerhets skull gick jag en extra runda till tidningshyllan. Det kunde ju finnas en trevlig korsordstidning där.

Men hej, vad jag bedrog mej. Korsord för nybörjare, Knep och Knåp, Lätta korsord... Men nej, inget utmanande på svenska. Så jag nappade den här tidningen i stället.

Och den här gula lyste så glatt. Påverkad av alla JonSukat jag sett bilder på i stickgrupper i Facebook, så... ja så kom också den med hem.

Och så hittade jag en tunn virktidning, som... ja som jag bläddrade i där vid tidningsståndet, fast man inte får göra så!

Men om jag inte skulle ha bläddrat i tidningen, så skulle jag inte ha hittat de här julkatterna. Ja, och då skulle jag nog inte ha köpt tidningen heller, för i ärlighetens namn, hur många virkade julmönster kan det finnas?

Den här adventskalendern finns också i virktidningen. Skulle vara riktigt rolig att göra. Men vad sjutton ska man sedan hitta på att lägga i alla påsarna? Vill ju inte bidra till plastberget med onödiga prylar eller att barnbarnen får hål i tänderna av allt godis.

På hemvägen kurvade så äldsta sonen och undertecknad via stora varuhuset i stan. Där i ena postboxen väntade min egen lyxiga adventskalender!

Att det blev en sån här beror på att jag i augusti på Instagram vann ett köpkort till den här affären, så jag tänkte att jag kan ju skämma bort mej själv lite grann. Till all tur lyckades jag smuggla in paketet utan att bisin min såg det. I december väntar mej nu spännande tider...

Äldsta sonen tog ett varv i varuhuset medan jag satt ute i bilen och lyssnade på Stefan och Staffan i radion.

– Jag fick den sista, sa han triumferande när han återvände till bilen.

Så nu har jag, tack och lov, ett A-korsord till morgondagens frukost! Tjohooo!

Och vet ni vad? Jo, helt plötsligt frågade bisin min senare på eftermiddagen idag:
– Nå, köpt du någo tidningar?
– Jo.
– Nå, får jag läsa en då.
Så jag gav Hemmets Journal åt honom. Tänk han vill läsa dem, fastän han alltid säger att det inte finns någonting att läsa i de där svenska damtidningarna! Håhåjaa...

Bra saker idag:

• Spanska kursen. Nu efterlyser vi spanska vänner, så att vi kan börja tala och inte enbart plugga.
  
  
• Det svarta rökta teet, smakade riktigt gott. Fick lite vibbar av rökt whisky. Yngsta sonen var inte riktigt nöjd då jag inte använt den där kannan där lösteet skulle ligga och dra. Jag erkände att jag fuskade och lade teet i en tekula. Det gillade han inte alls. Här hade han satsat och hans moder slarvar. Ack nej, ack nej!
  
  
• Äldsta sonen skötte alla tunga matkassar, packade ner i mataffären och packade upp här hemma. Trevligt att ha sällskap och skönt att slippa så lätt undan.
  
  
• Har hunnit sticka lite ikväll, så att jag kommit igång med andra sockan.

Önskar er en fin söndag!

Teceremoni

Kära vänner, idag har jag varit ledig, bortsett från ett telefonsamtal, som rörde jobbet. När jag steg upp var planen solklar: Jag skulle sticka en till pink socka. Jag skulle pröva det där vi lite funderade på med stickväninnan B: Om man får vara ifred hela dagen och sticka, så hur länge orkar man sticka då?

Bra plan, inte sant? Men sen började det hända. För det första så tänkte jag att jag kan nu liiiiite grand kolla i spanska boken inför morgondagens kurs och plötsligt hade förmiddagen försvunnit. Bisin min kom hem på lunch och i samma veva knackade det på dörren och där stod yngsta sonen medan jag talade i telefon med den nästyngsta. Full rulle alltså.

– Nå, är du beredd nu, frågade yngsta sonen.
– Åh, öh, nää jag ha int hunnit, stammade jag generat fram.
Nu var det dags för inget mindre än en teceremoni. Nu ville han inviga sin moder i hemligheten bakom gott te. Och det vet ni, det är en hel vetenskap och kräver den absolut rätta utrustningen. En del hade jag ju redan fått för två veckor sen. Och nu minns jag tyvärr inte vad den där kannan för tebladen heter trots att han sa det hela två gånger åt mej. 

De små kopparna och den lilla vita kannan är hans egna, som han hade med sig. Den röda vattenkokaren är ny införskaffad just med tanke på att jag härefter ska kunna ställa in rätt temperatur. Den köpte vi då vi i lördags var i östra grannstaden.

Och det var inte enbart vattenkokaren vi köpte. Enligt yngsta sonen behövde jag absolut en ny hushållsvåg också, så att jag kan väga tebladen. Om ni tror att man kan använda teskedsmått, så glöm det. Ska det vara fem gram teblad så ska det och inget annat!
Som ni ser, så hittade jag ju direkt en bra användning för den där vågen!

Yngsta sonen plockade också en julig kaffeburk ner i kundvagnen. Och nej, nej, inget kaffe i den här burken utan...

...förstås te i lösvikt! Den snälla sonen hade igår kört via Forsmans på hemvägen från jobbet i huvudstan. Spännande teer må jag säga. Alla tre förpackningar ryms i burken. 

På baksidan av teförpackningarna står det klart och tydligt hur många teskedar/2 dl, hur länge teet ska dra och hur varmt vattnet ska vara. Jag sa ju att det är en hel vetenskap. Jag är jättenyfiken på det där Lapsang-teet, svart rökigt te från Kina. Visst låter det spännande? Om det är gott, så kanske jag åker iväg till Alko och köper en ginflaska med Lapsang smaksättning! Borde jag tipsa yngsta sonen om den här ginen? Fast han dricker nog inte sånt. Det är nog whisky, som gäller för hans del.

Jag fick också en sådan här tång. Den behövs då man ska doppa de där "tekannorna" i kokhett vatten.

Håller man sig till rätt temperatur och rätt antal sekunder, så kan man återanvända tebladen under hela dagen utan att de blir beska. Ni märker, mitt tedrickande når nu högre höjder! Och det tack vare min omtänksamma son.

Bra saker idag:

• Sovmorgon!
  
  
• Långsam frukost med hela en timmes korsordslösning!
  
  
• Hann repetera de fyra första lektionerna i spanska kursen. Skrev in övningarna i det här splitternya häftet, som jag köpte i lördags från Prisma i Kotka. Men schhh, säg inget om det åt bisin min, för då får jag höra:
  – Du har nog häften, du behöver int köpa nya!
  
  
• Fick följa med yngsta sonen in till stan på lunch, som han bjöd på. Och det var ju bra, för jag har varit billös på dagen.
  
  
  
• Efter lunchen var han iväg till R-kiosken och tog ut ett paket och jag gick under tiden in till bokhandeln. Jag köpte ett lexikon, för att ha lite bättre koll på de främmande spanska orden. Och så hittade jag massor, massor av grejer, som jag skulle ha velat köpa åt barnbarnen till julklapp. Konstigt nog kom jag ändå inte ut med halva butiken i kassen! Men nog några välvalda julklappar. Lite hjälp måste ju julgubben få när jag inte stickar.
  Så roligt att vara i bokhandeln, för det är inte så ofta jag besöker annat än mataffären eller följer med bisin min till Motonet. I ärlighetens namn, så har han varit lite försiktigare nu med att släpa mej med till den affären efter det att jag hittade den där fiskeväskan för dragen! En handarbetsmänniska hittar ju alltid kreativa lösningar, inte sant?
  
  
  
• När jag kom hem och packade upp min bokhandelskasse såg jag att yngsta sonen hade satt sitt postpaket i kassen.
  – Det är ditt paket, sa han.
  
  
  

Oj, vad kunde det vara månntro? Spänningen stiger...

• Nå, förstås, en liten tekanna där den ädla drycken hälls i från den där kannan med tebladen. Om vattnet ligger för länge med tebladen blir ju teet beskt och odrickbart. Tack till yngsta sonen för den fina gåvan!
  
  
  
• Största överraskningen var nog ändå den här karamellpåsen, som han hade smugit in i min kasse! Tack för den med. Nu gick det mycket bättre att studera spanska här på eftermiddagen!
  
  
• Fick igång en tvättmaskin, så nu är tvättkorgen nästan tom!
  
  
• Fick meddelande från Sibbo att mössan passade och gillades. Tjohoo!
  
  
• Bisin min lagade middag nu ikväll, spaghetti och köttfärsröra på älg- och nötkött. Gottigott.

Önskar er en fin lördag!

Ribbstickad herrmössa

Minns ni damen, som inte skulle göra annat i oktober än sticka sockor? Glöm det, för idag blev jag färdig med den här: 

Modell: Stickad herrmössa, Miehen pipo

Garn: Isoveli och Heijastus från Novita

Designer: Arja Viitala

Åtgång: 132 g

Stickor: Nr 6

Lätt att sticka och gick bra sen på sexans rundsticka. Skönt att vara färdig med beställningen.

Svårast i det här projektet var nog bollen på mössan. Den här kasserades. Den är för liten och ojämn, alltså inte rund. Bollen hörde inte till ursprungsmönstret, men var ett önskemål. Och det är ju just det som är så roligt när man stickar själv, att man liksom kan göra lite hur man vill och inte slaviskt behöver följa mönster.

Dom här plastmojängerna klarar jag inte alls av att använda vid bolltillverkningen. Använder två cirklar i papp, som jag själv ritar och klipper ut. Hur gör ni?

Ni må tro att jag saknade H när jag kämpade med bollarna. Vi fixade ju många bollar förra året. Den här av reflexgarn, alltså den bollen, som nu är fastsydd på mössan, den fixade nästyngsta sonen. Hoppas att mottagaren blir glad och inte är alltför hårdhänt med mössan!

Bra saker idag:

• Långsam skön frukost.
  
  
• Hann få undan lite småplock och diskmaskinen på innan jag körde iväg till jobbet i norra grannkommunen. Så trevligt där i den bästa av byar.
  
  
• Har varit barnvakt åt Lillan nu på eftermiddagen och en del av kvällen. Vilken lycka. 

Önskar er en riktigt skön fredag.
Själv är jag ledig i morgon och tänker undvika allt som ser ut som jobb!

Stor lila plastpåse

Snart är det sängdags och kvällen har försvunnit sin kos. Så mycket jag hade tänkt göra och få färdigt, men sen fastnade jag i helt andra saker. Inte bra, inte alls bra. Dagen har gått fort och det beror på att jag har haft roligt, för det har man ju på stickcaféet. Det hann jag besöka idag på eftermiddagen. I princip är den gröna mössan nu färdig, bortsett från att jag inte har dragit ihop maskorna uppe på skallen och inte heller gjort garnbollen, som ska fästas överst på mössan.

I morse hade vi en liten dispyt här hemma innan jag åkte iväg till jobbet i stan. Jag undrade lite frustrerat när bisin min ska få färdigt alla halvfärdiga projekt i det här huset. Och nej, för att skona honom, så ska jag nu inte börja räkna upp dem här.
Vet ni vad han svarade?
– Ska jag hämta opp alla dina halvfärdiga stickningar från källaren?
Nu, blev jag minst sagt konfunderad. Alla mina egna halvfärdiga stickningar finns ju i mitt hobbyrum! Skulle jag ha haft lite mera tid, så skulle jag ha bett honom att hämta de påstådda halvfärdiga stickningarna från källaren. Det skulle verkligen ha varit intressant att se om det var stickningar jag har ärvt eller vad det kan vara för stickningar. Hmmm!
Men jag tog nu inga risker, utan körde iväg till stan utan att fortsätta den diskussionen. Men vänta bara, en vacker dag...

När jag kom hem från stickcaféet väntade den här stora lila plastpåsen på mej. Nästan julafton här alltså!

Bra saker idag:

• Stickcaféet förstås!
  
  
  
• På caféet åt jag min lunch. Första gången som jag smakat på deras hamburgare. Det blev klart godkänt.
  
  
  
• Fick kattmatsvinsten! Tufsen och Lurvinge är ytterst nöjda. Tack till min kollega, som kurvade via Ingå på hemvägen från västra delen av landskapet.
  
  
• I den stora lila plastpåsen fanns min blommiga täckjacka och den passade på mej. Tjohooo! Likaså den gråa allvädersrocken, som håller vatten. Nu är jag alltså utrustad. Och nej, tyvärr i stan kan jag inte köpa kläder, för de finns helt enkelt inte i min storlek. Så hur gärna jag än vill stödja lokalt, så går det inte.
  
  
• Fick en faktura på 0,00 € från stan! Tjohoooo! Vi har betalat för mycket för avloppsvattnet, eftersom Vattenverket hade slarvat bort vårt näst senaste meddelande om vattenmätarställningen. Så vi har betalat enligt uppskattning. Nu fungerade dock det hela den här hösten och då blev det nollfaktura! Och så finns det ännu lite kvar inför nästa faktura.
  
  
• Fick förfrågan om jag kan vara barnvakt i morgon. Efter lite tidtabellspusslande, så fick vi det att passa. Ser fram emot uppdraget.

Och nu, nu lite spanska och sen i säng.

Hoppas att ni får en fin torsdag!

Grova strumpstickor

I tisdags för en vecka sedan var jag iväg till stora varuhuset i stan. Där hamnade jag efter jobbet i västra grannstaden då min första gröna provlapp inte lyckades.

Så jag köpte grova strumpstickor, en uppsättning 5½ och en sex. Och förstås kunde jag inte köpa enbart stickor. Hur skulle det ha sett ut? Så längst underst från en stor korg med 7 bröder kampanjgarn grävde jag fram det här ljuvliga nystanet. Jag blev faktiskt lite nostalgisk, för hösten 2011 virkade jag en stjärnfilt av just sådant här regnbågsfärgat garn. Nästyngsta sonen fick den sen till födelsedagsgåva i februari 2012. Min hulda moder älskade det här färggranna garnet och det gör jag med.

Strumpstickorna fick jag ju överge, för det blev liksom inte snyggt mellan skarven. Skam den som ger sig, så det var bara att leta efter ett par rundstickor.

Det blir ju rätt mycket restgarner över, så jag var förstås tvungen att köpa en sådan här tidning med mönster till restgarnsstrumpor. Men, hmmm..., ni ser ju ren där på första sidan att det inte liksom är heltvilt med restgarnerna utan mera strukturerat och planerat.

Bra saker idag:

• Har jobbat "normal tid" idag, från 9.30 - 15.30.
  
  
• Och jag hade hela en timmes matrast, så jag hann till och med skriva ut kursmaterial. Tjohooo!
  
  
• Så vackert väder med sol på eftermiddagen. En sol som följde mej en bit på hemvägen från jobbet i västra grannstaden.

Nu får ni ha det så bra!
Tyvärr har jag inte tid att sitta här längre, stickningen kallar. Men först dagens 10 minuter spanska!

Sticka runt trick

Kära vänner, här i vårt hus bor det avundsjukt folk, eller vad ska jag annars säga om bisin mins tilltag i morse? Måndag och jag har ledig dag och framförallt sovmorgon. Vad gör bisin min då? Jo, han visslar, sjunger, pratar högljutt med katterna och smäller i dörren. Han liksom inte tål att jag sover. Så till sist släpar jag mej ur sängen vid 8-tiden. Till all tur har han i det skedet redan försvunnit till grannbyn, annars vet jag inte hur det skulle ha slutat. Morr! Ni ska få se att imorgon när jag ska på jobb, så smyger han tyst, tyst omkring.

Jag har grubblat hela dagen för att komma på nån lämplig hämnd. Vad skulle det kunna vara? Jag vill ju inte stiga upp tidigt när jag är ledig. Kanske sitta i stickfåtöljen på kvällen och ha oljud då han har slocknat på soffan? Vad tror ni om det?

Och nu, låt mej få bjuda på ett litet trick när ni ska sticka runt:

Om ni inte vill att det ska bli ett djupt hack där ni liksom tar ihop så ni får en rundel. Gör då så att ni korsar sista maskan på varvet med den första. Alltså flytta sista maskan på en hjälpsticka, sticka varvets första maska som sista maska och för sen över sista maskan till vänstra stickan (ja, alltså när det är en rundsticka, så handlar det ju om den vänstra stickspetsen och inte en skild sticka) och sticka den som första maska. Simsalabim nu har ni ett snyggt skarv. Vet inte om det syns så bra på det här fotot, men hoppas ni förstår vad jag menar.
Det här tricket kan du använda också då du stickar sockor eller vantar. Lycka till.

Bra saker idag:

• Långsam frukost med mycket korsordslösning.
  
  
• Fortfarande sallad från eget trädgårdsland på frukostsmörgåsarna. Mums!
  
  
• Bisin min hittade ännu små morötter i trädgårdslandet. Goda att mumsa på som mellanmål. Hoppas att det är nyttigt, fastän det är gott.
  
  
• Och dagens bästa: Hade överraskande flickbesök på förmiddagen. Visserligen en snabbvisit, men så fint att få träffa M och A. Gullungar!

Önskar er en riktigt fin tisdag!