Kära vänner, idag har jag varit ledig, bortsett från ett telefonsamtal, som rörde jobbet. När jag steg upp var planen solklar: Jag skulle sticka en till pink socka. Jag skulle pröva det där vi lite funderade på med stickväninnan B: Om man får vara ifred hela dagen och sticka, så hur länge orkar man sticka då?
Bra plan, inte sant? Men sen började det hända. För det första så tänkte jag att jag kan nu liiiiite grand kolla i spanska boken inför morgondagens kurs och plötsligt hade förmiddagen försvunnit. Bisin min kom hem på lunch och i samma veva knackade det på dörren och där stod yngsta sonen medan jag talade i telefon med den nästyngsta. Full rulle alltså.
– Nå, är du beredd nu, frågade yngsta sonen.
– Åh, öh, nää jag ha int hunnit, stammade jag generat fram.
Nu var det dags för inget mindre än en teceremoni. Nu ville han inviga sin moder i hemligheten bakom gott te. Och det vet ni, det är en hel vetenskap och kräver den absolut rätta utrustningen. En del hade jag ju redan fått för två veckor sen. Och nu minns jag tyvärr inte vad den där kannan för tebladen heter trots att han sa det hela två gånger åt mej.
Som ni ser, så hittade jag ju direkt en bra användning för den där vågen!
- Sovmorgon!
- Långsam frukost med hela en timmes korsordslösning!
- Hann repetera de fyra första lektionerna i spanska kursen. Skrev in övningarna i det här splitternya häftet, som jag köpte i lördags från Prisma i Kotka. Men schhh, säg inget om det åt bisin min, för då får jag höra:
– Du har nog häften, du behöver int köpa nya! - Fick följa med yngsta sonen in till stan på lunch, som han bjöd på. Och det var ju bra, för jag har varit billös på dagen.
- Efter lunchen var han iväg till R-kiosken och tog ut ett paket och jag gick under tiden in till bokhandeln. Jag köpte ett lexikon, för att ha lite bättre koll på de främmande spanska orden. Och så hittade jag massor, massor av grejer, som jag skulle ha velat köpa åt barnbarnen till julklapp. Konstigt nog kom jag ändå inte ut med halva butiken i kassen! Men nog några välvalda julklappar. Lite hjälp måste ju julgubben få när jag inte stickar.
Så roligt att vara i bokhandeln, för det är inte så ofta jag besöker annat än mataffären eller följer med bisin min till Motonet. I ärlighetens namn, så har han varit lite försiktigare nu med att släpa mej med till den affären efter det att jag hittade den där fiskeväskan för dragen! En handarbetsmänniska hittar ju alltid kreativa lösningar, inte sant? - När jag kom hem och packade upp min bokhandelskasse såg jag att yngsta sonen hade satt sitt postpaket i kassen.
– Det är ditt paket, sa han.
- Nå, förstås, en liten tekanna där den ädla drycken hälls i från den där kannan med tebladen. Om vattnet ligger för länge med tebladen blir ju teet beskt och odrickbart. Tack till yngsta sonen för den fina gåvan!
- Största överraskningen var nog ändå den här karamellpåsen, som han hade smugit in i min kasse! Tack för den med. Nu gick det mycket bättre att studera spanska här på eftermiddagen!
- Fick igång en tvättmaskin, så nu är tvättkorgen nästan tom!
- Fick meddelande från Sibbo att mössan passade och gillades. Tjohoo!
- Bisin min lagade middag nu ikväll, spaghetti och köttfärsröra på älg- och nötkött. Gottigott.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar