Stickning är farligt!

I morse när jag vaknade var allting, vitt, vitt. Ute virvlade snön omkring i blåsten och inte ens vilda hundar skulle ha fått ut mej i det vädret. Men till all tur tittade solen fram på eftermiddagen, fastän vinden inte var nådig.

Ni vet säkert att stickning är hälsosamt? Men den kan också vara farlig, för stickning är beroendeframkallande och kan ge svåra biverkningar! 
Biverkningarna består av: 

• För många startade projekt
• En gigantisk garnsamling
• En garderob fylld av hemstickade plagg
• Besatthet av att planera nya projekt
• Tom plånbok

En del klagar dessutom på styva skulderblad, ömma axlar och sjuka fingrar! Så långt har jag inte kommit ännu, för det finns alltid annat, som kommer emellan och då måste jag lägga stickningen åt sidan och får en välbehövlig paus.
Inte har jag heller fullt av hemstickade plagg i garderoben, för jag har gett bort nästan allt jag har stickat.

En traktorvante fick jag färdig idag på förmiddagen. Nu borde jag lägga upp maskorna för vante nummer två, men...

... jag lade upp maskor för ett nytt sockpar istället! Mera spännande med ett nytt mönster än det jag redan stickat!

Önskar er alla en bra start på den nya veckan, månadens sista!

Nytt på stickorna

Lördagseftermiddag och ute virvlar snöflingorna omkring i yster dans. Förmiddagen har gått åt till tråkigt, men livsnödvändigt hushållsarbete, disk, tvätt...
Till all tur gjorde jag en ordentlig sats med lasagne igår, så ingen matlagning för mej idag. Tjohoo!

På eftermiddagen när det var tyst och lugnt i huset fick jag för mej att sätta upp en ny liten stickning. Jag hoppas att det här nystanet räcker till för en mössa.

Förstås stövlade bisin min in så fort jag lagt upp de 30 första maskorna. Och förstås babblade han på trots att jag med hög och irriterad röst räknade: 31, 32, 33...
– Aj, du räknar, sa han förvånat då han fick syn på mej.
Suck och dubbelsuck! Nå, jag kom till all tur bra igång och kan nu välja mellan tre olika stickningar!
Vilken är min favoritfärg, månntro?

Äldsta sonen var och handlade åt oss idag. Jag vägrade envist att följa med till mataffären, för jag hade redan förlorat så mycket sticktid. Om jag verkligen ska delta i Jyjy-26, så ska jag lägga upp maskor för ytterligare tio projekt senast 28 februari. Det blir nog lite stress, för just nu är jag utan idéer. Det får inte bli för stora och omfattande projekt, för de ska vara färdiga till midsommaren. Nå, inte behöver man ta det så jätteallvarligt. Stickning ska vara kul.

Äldsta sonen hämtade goda fastlagsbullar från Hardom Bröd. Mums!
Snällt av honom.

Det här vantprojektet gick i stå. Måste sticka bakåt ett varv och sedan dela upp maskorna, så att det blir rätt antal/sticka, annars får jag aldrig minskningarna att fungera. Har redan stickat bakåt minst tre gånger utan att det stämmer och blir rätt. Men här krävs goda nerver och koncentration, så få se nu.

Igår räknade jag: "Vanlig våffel, vanlig våffel" i två varv. Sedan blev det "våffel, vanlig, våffel vanlig" i två varv. Enda sättet för mej att klara mönstret utan missöden. Och nu ska jag fortsätta med våffelstickningen.

Önskar er alla en skön lördagskväll.

Jyjy-26 – 8

 Viime viikolla valmistui myssyn alias beanie, jyjy-26 – 8

8 Halaus Beanie

Aloitus: 06.02.2026

Valmis: 11.02.2026

Langan menekki: 104 g

Lanka: Halaus, Novita
Puikot: 3½

Ohje: Novitan tekemispaketti

Suunnittelija: Henna Ketonen

 

8 Halaus Beanie

Start: 06.02.2026

Färdig: 11.02.2026

Garn: Halaus från Novita

Åtgång: 104 g
Stickor: 3½
Mönster: Novitas stickpaket

Designer: Henna Ketonen

Tänk, ibland lyckas jag faktiskt sticka nånting färdigt också! Så var fallet i förra veckans onsdag. Tjohooo! Mössan har kommit väl till pass nu i kylan. Den fick vara med i lördags och det var riktigt skönt att ha nånting värmande på huvudet.

Just nu känner jag mej som en dålig stickare, för igår stickade jag fel. Suck! Som jag anade går det inte att sticka våffelstickning och se på TV. Eller kanske det går, men jag klarar tydligen inte av det. På ena strumpstickan hade jag inte mycket till våffelmönster. Jag fick lov att skippa stickandet och koncentrera mej på Dartstävlingen i TV istället.

I morse rev jag upp våffelstickningen och började från resåren på nytt. Jag hade svårt att sticka bakåt, så det fick bli helrivning i det här fallet. Använde en strumpsticka som livlina. Nu hoppas jag att jag klarar resten utan stora missöden, men det finns inga garantier.

Önskar er alla en skön fortsättning på fredagen!

Medaljkaffe

Åh, vad jag har sovit gott i natt. Tydligen tar det på att vara en hel dag med Lillan. ❤️ 
Jag somnade så fort jag fått huvudet på kudden igår kväll. Sen sov jag som en stock ända till halvsju i morse. Jag såg på klockan och tyckte att det var på tok för tidigt för en pensionär att stiga upp. Jag tänkte bara ligga en liten stund och liksom vakna till mej helt lugnt. Jag vaknade halvnio! Och då var jag så borta att jag inte ens visste vilken veckodag jag vaknade upp till. Jag trodde att det var måndag! Så jag har verkligen sovit gott och det är skönt.

Idag har vi kunnat dricka medaljkaffe, för det blev silvermedalj i kombinerat i OS. Bisin min är superglad, medan jag inte riktigt vet vad jag ska tycka annat än att det är bäst att jag håller mej till te!

Nu tror jag att jag fattat det här med våffelstickning. Jag testade det hela idag. Igår kväll vågade jag inte ge mej in på den tekniken. Och det var nog bra det, för idag trodde jag att ett av varven blivit fel och att jag skulle ha behövt riva upp. Huuu! Till all tur tog jag mej en extra noggrann titt och kunde se att allting var okej. Osäkert om jag kan se på TV och sticka det här samtidigt, hmmm. Antagligen skulle det vara bäst att igen ha en sockstickning som tv-stickning.

Äldsta sonen var iväg och handlade åt oss igår. Se, vad han kom med! Alldeles tydligt vet han hur han ska göra sin mamma glad.

Dags för mera våffelstickning. Håll tummarna för att jag klarar av mönstret och inte tappar bort mej på mönstrets fyra varv.

Önskar er alla en skön fredag!

Heldag med Lillan

Idag har jag haft glädjen och förmånen att få umgås en hel dag med Lillan. Alltså inget stickcafé och stickande för min del utan både utevistelse och lek istället.

Här målades i färgböcker, ritades, pusslades och så spelade vi memory på Lillans vis. Det vill säga, att om det blev par, så skulle hon ha ett kort och jag det andra. Det är snällt att dela med sig eller hur?

Ju längre det gick mot eftermiddagen och ju flera gånger jag sade nej, fick jag hotelsen att Lillan aldrig mer kommer till famos. 😀Tyvärr bet det inte riktigt på famo, för det finns regler för Lillans egen säkerhets skull. Och dessvärre fanns det ingen möjlighet att bada bastu med famo mitt på dagen när vi två var ensamma här hemma.

Jag är verkligen imponerad av energin Lillan har och hennes förmåga att hitta på, likaså hennes förmåga att hitta allt det som vi borde ha gömt undan! Lite snöpligt kändes det också att det var minsann fafa hon väntade på efter att ha umgåtts hela dagen med mej! 😊
Tyvärr hade fafa bråttom med bilreparationer och besiktning, så det blev inte mycket tid över för barnbarnet. Men nu kan jag skurra med bilen ytterligare ett år. Tjohoo!

En härlig och intensiv dag har jag alltså. 💕

Önskar er alla en skön torsdag!

Födelsedagskalas

Igår kväll, efter att ha stickat ytterligare en provlapp...

... den här gången betydligt mindre efter att ha gått upp i stickornas grovlek med en halv, lade jag upp nya maskor. Ivrigt stickade jag 17 varv resår medan jag såg på TV tillsammans med bisin min. Så granskade jag stickningen och kära nån så eländigt det såg ut. Stora "diken" vid stickbytena, för jag hade glömt bort att skifta maskorna från ena stickan till den andra. Så brukar jag göra för att få det snyggt, men som sagt, igår glömde jag bort det, tyvärr. Det blev till att riva upp alltihopa. I kväll får jag börja på nytt. Suck!

Idag har jag varit på födelsedagskalas till grannbyn.

Lillan hjälpte mamma att dekorera pappas kaka.
– Det är inget farligt monster, sa hon.
– Munnen skrattar och är glad, fortsatte hon.

Riktigt trevligt att träffa barn och barnbarn. Eftermiddagen gick alldeles för fort. I morgon kommer Lillan hit på förmiddagen. Få se vad vi ska hitta på. Och framförallt, hoppas att jag hinner gömma undan allt som är farligt och lockande. Lillan har nämligen falkögon då det gäller. Hon ser en hel del saker som jag inte har lagt märke till.

Önskar er alla en trevlig onsdag.

Jyjy-26 – 9

Eilen valmistui saappassukat lapsenlapselle. 

9 Pienet saappassukat

Aloitus: 10.02.2026

Valmis: 15.02.2026

Langan menekki: 50 g

Lanka: 7 veljestä, Novita
Puikot: 3½

Ohje: Kumpparisukat, s 73 Käsityön ABC 22 Sukat

Suunnittelija: Maija Paavilainen

 

9 Stövelsockor för barn

Start: 10.02.2026

Färdig: 15.02.2026

Garn: 7 bröder från Novita

Åtgång: 50 g
Stickor: 3½
Mönster: Kumpparisukat, s. 73 Käsityön ABC 22 Sukat

Designer: Maija Paavilainen

  

Igår fäste jag garnändarna på de här alldeles vanliga barnsockorna. Skönt att få ännu ett projekt ur världen. Jag hoppas att de passar på Lillans fötter. Om inte så får Lilleman dem. De ser så smala ut, så håll tummarna. 

 

Ivrigt startade jag med en provlapp i morse, för jag vill börja sticka med det där babygarnet jag fick förra veckan. Men, men... treans stickor gav vare sig rätt bredd eller längd. Nu blir det till att sticka en ny provlapp med grövre stickor om jag har förstått saken rätt. Tänk att det alltid blir så. Stickar jag för hårt?

Önskar er alla en skön fortsättning på måndagen!