lördag, september 22, 2018

Nyfriserad

Morfar i huset har varit extra duktig idag. Han har friserat vår "häck".


Själv var jag iväg till bokcafét i stan och såg, men framförallt hörde på Rafael Donner. Och så träffade jag många trevliga människor. Lite synd att det alltid blir att rusa därifrån omedelbums. Man borde ge sig tid att sitta ner en stund och samtala.
Rafael är en sympatisk man på 28, som i år har utkommit med hela två böcker. De finns på min kilometerlånga läslista. Men just nu finns det inte riktigt tid för läsupplevelser, tyvärr.

Eftermiddagen har jag tillbringat hos min hulda moder tillsammans först med de två yngsta sönerna och sedan lilla M och hennes familj. Förstås var morfar i huset också med. En härlig lördagseftermiddag alltså! Just en sådan som får en att i veckan orka jobba hårt. Så skönt att hinna umgås. Vi lånade en boll från kusinens leksakslåda. Schhh! Lite roligt måste ju lilla M också få ha.

När vi kom hem nu på kvällen, så fortsatte morfar i huset med sitt "frisörsjobb".
Så nu ser det inte längre ut så här, utan hela häcken är klippt. Gräsmattan är också nyfriserad!

Och vet ni vad? Jo, jag hann prova det ena halsskyddet, för jag stickade som besatt och hann maska av, så jag kunde kolla att bredden räcker till för lilla M. Och det passade. Skönt! Nu ska jag bara sy den andra axelsömmen, så är det klappat och klart och jag kan virka lite istället. För visst får jag starta ett nytt projekt nu, eller hur?

fredag, september 21, 2018

Gertrud smaskar

Minns ni Gertrud? Kon som var med ut på äventyr i somras?
Hon bor här hos oss fortfarande. För en tid sedan följde hon med till min hulda moder. Då satt Gertrud där i soffan och smaskade på en berlinermunk!
Som ni ser är hon utrustad med både kamera och blixt, dessutom har hon ett presskort i hatten. Hon är alltså färdig att rycka ut när som helst!

Nu önskar jag er alla ett riktigt fint veckoslut.
Nu ska jag plocka upp lite maskor på mitt ena halsskydd, så blir det färdigt nån gång!

torsdag, september 20, 2018

På väg söderut

Nej, nej, jag är inte på väg söderut. Det skulle bara fattas. Jag tror inte att det finns garn i södern. Vad tror ni? Men vänta nu lite. Jag har ju sett foton av äldre kvinnor i Spanien helt klädda i svart och de sitter ute på gatan och stickar fina spetsar. Men det kanske var så förr och är helt annorlunda idag? Borde jag ändå åka söderut på en liten studieresa? Men inte nu, nu har jag inte tid, för jag vill undervisa, sticka och skriva och ja, så måste jag ju mellan varven få träffa barn och barnbarn också, för att nu inte tala om min hulda moder, för att nu bara nämna några. Så inte åker jag söderut inte!

Himlen fylls av fåglar som är på väg söderut. Idag misstänker jag att de har rejäl motvind, för här blåser ordentligt från sydväst.

Själv funderar jag på att lägga upp maskor för ytterligare ett halsskydd! Men kanske bäst att avsluta de andra två först?

onsdag, september 19, 2018

Brummelibrum

Sommarvärme i september, inte illa. Rödklövern blommar och den lurviga lilla är lite till sig.

Humlan Hubert brummar inte så mycket mera, så jag undrar om han har tänkt gå i ide redan?
Nåja, om det är en han, så överlever han inte vintern, för det gör endast drottninghumlan. Så det så!
I humlornas värld är det honorna, som står för hela arbetskraften. Visst är världen orättvis, eller hur?

tisdag, september 18, 2018

Det flyter på

Den där restgarnspåsen gav mej ingen ro. Jag bara måste få testa, så i lördags lade jag upp 50 maskor och startade ett nytt stickprojekt.
Och så där borde jag förstås inte göra. Nej, först ska ju de andra projekten avslutas...
Idiotiskt nog tog jag inte mått på lilla M då hon var på besök i lördags. Ack, hur disträ får man bli?

Lördagskväll gick jag och lade mej tillsammans med en sock- och vanttidning. Det skulle jag inte ha gjort, för jag blev så upphetsad att det var riktigt, riktigt svårt att somna. Så många lockande modeller, den och den vill jag göra. Har jag månne garn? Så där pilade tankarna iväg och ville inte alls lägga sig till ro.

I söndags gnodde jag på förberedde kurser, lade undan kläder och...
 ... lade upp en ny stickning! Ytterligare ett halsskydd, men nu i lite grövre garn. Håhåjaaa... Inte klokt!

Morfar i huset bjöd på perfekta plättar i söndags. Mums! Det var minsann en förnuftig sysselsättning.

Här flyter det på. Igår kom jag hem, sa hej till morfar i huset, drack te och stöp i säng. Min hulda moder retar mej:
- Om du sku va pensionär så sku du kunna sticka, sticka, sticka...
Ooooo, jag vill, jag vill, jag vill också... eller nej vänta nu, jag vill ju nog jobba! Men jag vill också sticka, sticka, sticka... Vilket dilemma!

Och jovisst vill jag blogga också, men hur ska jag få dygnets 24 timmar att räcka till allt trevligt livet har att erbjuda? Jag tror bestämt att jag ska sova på saken. Kanske jag kommer på nånting alldeles fantastiskt i natt!


lördag, september 15, 2018

Gissa vem...

... vi har haft på besök här idag?

Inte svårt att gissa, eller hur? Lilla M var här tillsammans med sina föräldrar. Härligt!
Och årets andra julklapp förvandlades till en födelsedagspresent, som till all tur passade precis på mottagarens fot. Och vad är bättre som det?

Önskar er alla en riktigt skön lördagskväll!

fredag, september 14, 2018

Stickbilaga

Fredag eftermiddag och arbetsveckan är lyckligt förbi. Många kurser, många nya människor och mycket, mycket trevligt har jag haft.
Ute regnar det växelvis med vackert solsken. Vädret är alltså nyckfullt, som en aprildag. Lite kylslaget känns det, så jag har klätt mej i tunna hemstickade yllesockor. Skööönt! Det börjar faktiskt bli dags att avstå från tunna och lätta sommarklänningar nu.

I veckans horoskop stod det att jag skall ta reda på alla fakta och sedan avsluta ett projekt, som länge hängt över mej. Smått förvirrad har jag försökt fundera ut vilket av mina femtioleva stick/virkprojekt, som det är frågan om. Kanske bäst att bara försöka få färdigt det jag håller på med just nu.
Å andra sidan, idag fick jag gjort en grej, som jag redan borde ha tagit itu med i måndags. Men då jobbade jag hela dagen, liksom i tisdags, så det fanns tyvärr ingen tid. Men onsdagen skulle nog ha fungerat om jag bara hade agerat. Hoppas att ordstävet bättre sent än aldrig också kan användas i det här fallet.

Som ni kanske har förstått, så är min hulda moder världens snällaste människa. I onsdags när vi hälsade på henne så fick jag riva ut stickbilagan från veckans tidning!
Jag fick alltså stickbilagan från Hemmets Veckotidning nr 38/2018. Supersnällt. Tack mamma! Morfar i huset morrade och gruffade:
- Du har ju redan hur mycket mönster som helst.
- Jo, men hon har inte det där vackraste vantmönstret, kontrade min hulda mor.
- Just det, sa jag mycket bestämt.
Tack mamma!

Nu önskar jag er alla en riktigt skön fredagskväll!