Två dubbelnummer

Igår fick jag lift till stickträffen med stickväninnan B. Så härligt att träffa henne och en riktigt fin eftermiddag hade vi hos G-M. Hon bjöd på varma smörgåsar med mögelost, mums och en god midsommartårta med jordgubbar. Vi talade om allt från bankappar och korsord till vilka maträtter vi inte gillar. Lite kommenterade vi också världsläget och stadens klåperier. Vi kom fram till att vi minsann skulle ordna det mycket bättre. Stadens tjänstemän och politiker borde fråga av oss som vet.
Jag stickade på min socka med strukturmönster och förstås hamnade jag två gånger att sticka bakåt. Nu har jag dessutom en tappad avig maska, som jag måste komma ihåg att plocka upp innan jag stickar vidare.

Planen för idag var glasklar, jag skulle bara sticka, inte göra någonting annat. Men sen händer det ju saker här i mitt pensionärsliv. Innan jag hade kravlat mej upp ur sängen före halvnio i morse, hade jag ett missat samtal från nästyngsta sonen. Han undrade om jag ville följa med till stora varuhuset i Gammelby. Lite yrvaket frågade jag försiktigt när det var avfärd och fick reda på att efter en timme. Jo, det skulle jag väl klara. Så kläderna på, snabbfrukost och plötsligt var han redan här.

Snabb var jag i varuhuset, trots att bisin min hade räknat upp en hel drös med varor han ville ha. Nu har vi alltså både nektariner, persikor, päron, jordgubbar och tre säckar med trädgårdsmylla.

– Får du köpa den där, frågade nästyngsta sonen misstänksamt då jag kurvade via tidningshyllorna före vi gick till kassorna.
– Jo, jo, försökte jag övertyga honom.
Lite festligt måste man ju få ha det inför midsommaren, eller hur? Egentligen skulle jag ha velat ha en korsordstidning, men Bra Korsord såg jag inte där i tidningshyllan. Så det fick bli dubbelnumret av Allers i stället. Jag får gnugga mina geniknölar över A-korsordet och bra så.
 

Den här fiskade äldsta sonen upp ur postlådan idag. Så nu har jag två dubbelnummer. Blir det fyra tidningar?

Och nu önskar jag verkligen att jag skulle kunna sy, för den här byxkjolen gillar jag. Tänk så sval och skön i sommarvärmen.

Nu ska jag ta hand om disken och försöka få igång tvättmaskinen och sen, sen blir det sticka av. Tror jag, ifall det nu inte kommer nånting annat emellan. Sånt vet jag inte på förhand.
Det blir också paus här i bloggen. Jag återkommer efter midsommaren med nya skriverier.

Önskar er alla en RIKTIGT GLAD MIDSOMMAR!

Nysväri

Vet ni vad en Nysväri är?
Det visste i alla fall inte jag förrän igår.

Då och då förvånar jag mej själv genom att kolla lite på städredskap och det fastän städning hör till det värsta jag vet. Igår fastnade den här borsten, Nysväri i mina nypor. En detaljborste, som hjälper en att komma åt svåra och smala ställen, bland annat runt kranar. Behöver jag en sån? Absolut inte, eller hur?

Idag är här lite småruskigt väder med regn och grå himmel. "Alla klagar på vädret, men ingen gör något åt det".
 

Nå, här i huset toppade vi frukostfilen med goda inhemska jordgubbar och då blev till och med vädret en bisak.

Nu ska jag ta en varm dusch och sedan småningom åka iväg till stan för stickträff hos G-M.

Önskar er alla en finfin fortsättning på onsdagen.

Långa tången och marknadskringla

Håhåjaa, vet ni, jag hinner inte med någonting alls nuförtiden. Visserligen har jag blivit långsammare med åren, men nu har jag till råga på allt flängt omkring!

Igår följde jag snällt med bisin min till Motonet i västra grannstaden. Jag var liksom hans säkerhet och egentligen var det tänkt att jag skulle köra. Men han ångrade sig och satte sig bakom ratten.
Bisin min hade förstås ytterst nödvändiga saker han skulle ha från Motonet...

... som till exempel den här långa tången och liknande grejer.

Jag skulle förstås inte ha nånting alls, men hittade likväl både det ena och det andra...

... och helt i onödan köpte jag den här korsordspennförpackningen. Jag skulle ha klarat mej med den där refillförpackningen till höger, för jag har redan ett otal pennor. Till råga på allt hittade jag ännu en födelsedagspresent åt Lilleman. Snart är hela klädkammaren fylld med presenter.

I morse fick jag ett sms från yngsta sonen. Han hade ärenden i västra grannstaden och undrade om jag ville följa med. Det ville jag förstås. Fräckt nog skickade jag äldsta sonen till marknaden i stan.

För se, marknadskringla skulle vi förstås ha. Han postade också mina färdigt lösta korsord i tidningen Bra Korsord nr 7 2026. Ja, egentligen hela tidningen, för jag hade faktiskt lyckats lösa dem alla.

Idag hade jag, på uppmaning av yngsta sonen, min sockstickning med mej. Men jag hann med ynka tre varv innan han var färdig med sitt ärende.

Vi funderade lite hit och dit var vi skulle inta lunchen. Till sist fick det bli Kotipizza i Näse, för vi skulle inte alls åka in till stan.

Jag valde fetaostsallad. Den var riktigt fräsch och mättande. Till salladen serverades tre goda och varna brödpinnar.
Vi handlade lite där i stora mataffären och kunde sätta kallvarorna i kylskåpet, som yngsta sonen hade bak i bilen. Behändigt och bra i sommarvärmen.

Hur det nu var så körde vi ändå genom hela stan, för att besöka Mikrokulma. Det är en riktigt farlig affär för en famo/mommo, för där finns leksaker! Såna får jag förstås inte heller köpa, vilket gör det hela riktigt knepigt. Vad jag inte riktigt förstår är hur jag nånsin ska kunna hjälpa Finlands ekonomi på fötter om jag inte får köpa nånting?!

Nu är det dags för blötläggning av rosa fluffet annars blir det aldrig färdigt och ni får inte se det. Ja, och dottern får frysa.

Önskar er alla en trevlig onsdag!

Ingen bröllopsresa

Igår kunde vi fira vår 46:e bröllopsdag, vilket faktiskt är ett litet under. Tänk att vi orkat hålla ihop! Vi ligger alltså fyra år efter det svenska kungaparet. Inte illa, eller hur?

Traditionellt brukar vi fira dagen med en liten överraskningsutflykt, men det blev ingen bröllopsresa igår. Bisin min är inte ännu riktigt i skick efter sin influensa. Han borde nog söka sig till läkare, men han påstår att han inte har tid. Jag undrar jag. Han verkar mera samla på sig skräckhistorier om vanvård och långa väntetider när han talar i telefon med sina kompisar. Suck!

Igår var bisin min ändå ute ett varv och kom in med en ros från vår buske på baksidan av huset. Fint, för man ser liksom inte riktigt den busken.
I morse muttrade bisin min nånting om att vi ju kunde åka ända till västra grannstaden till Motonet. Heh, det skulle just vara nånting det, eller hur? Jag som elegant har lyckats undvika den affären länge och väl. Men vad gör man inte för husfridens skull? Ja, och dessutom vågar jag inte släppa iväg honom på äventyr alldeles ensam. Tänk om han kroknar mitt i allt?

Lite firande blev det igår kväll i alla fall då svägerskorna B och B dök upp på överraskande visit. Vi firade med glasskaka och gul Jaffa. Och jag skämdes förstås rejält, för här är verkligen råddigt just nu. Det skulle absolut vara dags för ett skåp för barnbarnens leksaker. Ett skåp som sen kan användas för annat. Men, men här tycker vi inte alls lika med bisin min, så få nu se. Kanske jag står ut en liten tid ännu?
Trots råddet och mina skamrodnande kinder, var det fint att träffa svägerskorna. Vi ses sällan trots kort avstånd. Det blir dessvärre så när alla har bråttom med sitt.

Den yngre svägerskan påstod att hennes syskon är boomers. Hon vågade dock inte säga att jag också är det. Jag strävar nog till att bli en heltidsboomer, men riktigt dum är jag inte ännu!
Lite fundersam blev jag då ingen av syskonskaran visste vem Lewis Capaldi är. Han uppträdde igår i Helsingfors på Helsinki City festivalen. Antagligen är jag inte riktigt boomer ännu eftersom jag känner till Capaldi. Eller så gillar jag musik?

Vet ni vad? Jo, jag fick färdigt det rosa fluffet igår! Tjohooo! Nu måste jag bestämma mej för om jag ska blocka det eller enbart ånga det lätt. Hmmm!
Något måste jag göra åt fluffet, för nu just tycker jag att det ser så ojämnt ut.
Bäst att fortsätta på min bakåtstickning medan jag funderar. Jag har tre varv kvar till det saknade omslaget.

Vi avslutade kvällen igår med att se på dokumentären om Cornelis Vreeswijk. Tänk, både bisin min och undertecknad gillar Cornelis. Han hade ett minst sagt vilt liv. Kompromisslöst skapande är inte alltid så lätt.

Här regnar det, så inget uteliv idag för min del. Kanske jag kan sticka hela dagen? Tja, lite nytta måste jag säkert göra före det, eller hur?

Önskar er alla en skön fortsättning på måndagen!

Dags att ge upp?

– Titta, titta, sa jag ivrigt igår kväll och viftade med min stickning framför ögonen på bisin min. Han hummade lite och tog knappt blicken från dumburken. Kanske lika så bra, för nu såg jag något förskräckligt!

 

Felet med stort F! Där saknas ett omslag! Snyft, snörvel! Tredje gången jag får riva i den här lilla stickningen med enkelt mönster. Kanske det är dags att ge upp? Jag funderade nog igår varför plötsligt maskantalet inte stämde i ena kanten. Men det kunde jag trixa med och jag fick mönsterbårderna på rätt plats. Jag trodde att jag hade tappat en maska, men det var värre en så. Nu blir det till att sticka bakåt igen. Jag tror att den här stickningen inte vill bli färdig. Vad tror ni?

Jag var rejält deppad när jag lade mej att sova. Och jo, jag vet att det finns Problem med stort P och att mitt problem med litet p mera är ett bekymmer än ett problem. Just nu skulle jag allra helst vilja få ens ett stickprojekt färdigt. Det är nog enklare sagt än gjort när redan en sån här liten stickning vållar bekymmer.

Jag funderade i morse på att dra fram några garnpåsar och sortera dem in i de där plastpåsarna jag köpte från Ikea. Det skulle kanske fungera som tröst? Men jag vill inte göra bisin min upprörd, vilket han alltid blir när jag drar fram några garnnystan. Kanske bäst att jag håller mej till sockstickning istället?

Önskar er alla en finfin ny vecka!

Lite hit och dit

I morse satte jag mej i egen bil och körde iväg till västra grannstaden. Åååh, så härligt att få köra med egen bil igen. Den är utlånad till nästyngsta sonen medan bisin min försöker fixa deras franska "katastrof" eller vågar jag skriva fiasko?

Avsikten med min lilla utflykt var att delta i Säie Wools garnfest, det är ju världsstickardagen idag, men... 
... jag hittade ingen parkeringsplats i närheten. Suck! Ett erkänt borgåproblem. 
Jag hade packat med mej min sockstickning i akt och mening att sitta där ute och sticka, men...
...från att endast ha droppat lite tog regnet i riktigt ordentligt, så både undertecknad och stickningen stannade i bilen.

Jag träffade i alla fall E från Hyvinge och det slutade inte så bra med tanke på mitt garnlager, som bara sväller och sväller. Men det är en helt annan historia.

Jag susade hemåt, plockade upp äldsta sonen och så iväg till stan medan det regnade. Vi hann med besök både i stora varuhuset, Corint, luncha i Valkom grill och ett varv till R-kiosken innan vi äntligen hamnade i mataffären.

Hem kom jag med Kuriren nummer 8 och...  

... berlinermunk.

Medan jag njöt av berlinermunken tog jag mej an knepiga krysset i Kuriren. Nu är det endast 4 tomma rutor kvar att fylla i. Tjohoo! Inte riktigt så knepigt, som jag trodde att det skulle vara.

På stickfronten inget nytt. Det rosa fluffet har nu fått vara i fred medan jag långsamt återhämtar mej från sykatastrofen. En liten provlapp stickade jag igår och kom underfund med att jag ska använda stickstorleken 3,25. Men sen orkade jag bara inte lägga upp 180 maskor. Det var på tok för sent på kvällen för en sådan manöver. Jag började istället sticka bakåt på mitt lila projekt medan jag såg på dart i TV. För tillfället går det alltså mera bakåt än framåt.

Nu är det dags för mej att ge mej i kast med de där 180 maskorna. Undrar hur många gånger jag får räkna innan jag får det att stämma?

Önskar er alla en riktigt skön söndag!

Sommarkafésäsongen inledd

Igår på eftermiddagen körde jag igen in till stan. Jag hade träff med en vän på Tuhannen Tuskan Kahvila. Ett kafé som ofta återfinns på listan över de bästa kaféerna här i landet. Då är det ju nog bäst att som lokalinvånare besöka det, eller hur?

Det var trevligt att sitta där ute på gården och filosofera över livet, åldrandet, husdjur, korsord och dagens digitala värld samt förstås barnbarnen och en hurudan omgivning de råkar ut för.

Och förstås åt vi riktigt gott. Jag valde sommardrickan, som bestod av vichyvatten och rabarbersirap. Slurp, så god och vacker. Jag åt upp alla bären också, ska ni veta. Till det valde jag nånting som på menyn heter "fylld semla" (fralla på rikssvenska). Men det var ju en mindre batong med ost, sallad, gurka och tomat. Fräscht och gott.

Till efterrätt delade vi på en bit rabarberpaj med toscatäcke. Mums! Gott som bara den och vackert dukat med blommigt porslin. Både lokala människor och turister fanns bland gästerna.
Jag är full av beundran inför den energin att du som pensionär startar ett kafé, bakar allting själv och dessutom har en prunkande trädgård. Jag känner mej alldeles matt enbart av tanken på ett sånt jobb. Borde kanske besöka kaféet lite oftare?

Igår kväll var jag så inspirerad och ville få färdigt det rosa fluffet, men...

... katastrofen var ett faktum. Jag hade redan sytt i halva ärmen när jag till min förskräckelse såg att jag hade sytt i ärmen felsvängd. Ärmen var avig! Gråt, tandagnisslan och mustiga svordomar på finska. Att sprätta upp sömmen var en mardröm utan like. Fluffet gjorde motstånd och jag var livrädd att jag skulle söndra maskor på ärmen eller bålen. Till all tur var bisin min inte hemma, för han skulle ha sagt att jag ska sluta med stickandet när jag blir så upprörd. Han tror inte alls på det där att stickningen får blodtrycket att sjunka. Nå, det här var ju inte stickning, utan efterarbete och det är en helt annan sak om man är en sån här klåpare som undertecknad.

Senare på kvällen tänkte jag att nu gör jag inga andra större arbeten än stickar en liten provlapp. Men det ville sig inte heller, för bomullsgarnet trasslade till sig så mycket att det blev mera att reda ut än att sticka. Suck!

Till råga på allt missade jag min dartfavorit Gian van Veen i den pågående världscupen. Suck igen. Så går det när man inte har tillräckligt koll på TV-programmen. Men som sagt, TV är nu inte riktigt min grej. Ibland råkar det förstås att jag ser nåt när bisin min sitter bredvid och zappar runt. Men oftast är jag fullt upptagen med min stickning och gör inget annat än lyssnar. Jag är inte så intresserad av de där bilprogrammen han gillar.

Tror ni att jag nu skulle våga mej på att försöka sy i fluffärmarna?
Kanske bäst att gå ut och ta lite luft först?

Önskar er alla en skön fortsättning på fredagen!