Talade stickning!

Igår var bisin min iväg till Fredrikshamn tillsammans med J. Ursprungligen var det tänkt att undertecknad skulle följa med, men mitt i allt ändrades planerna. Kanske lika så bra, för jag fick ju umgås med mina garner istället.

Bisin min och J lunchade på Bensis. Och där vet ni, där träffade de på stickande damer. Vet ni vad bisin min gjorde? Jo, han gick förstås fram till dem och talade stickning! Vad säger ni nu då?
Tokigt nog, så frågade han inte när de träffas eller tog kontakuppgifter. Det skulle ju ha varit riktigt, riktigt roligt om vår stickgrupp skulle ha gjort en liten utflykt och träffat damerna på Bensis, inte sant?

Själv var jag iväg till stan tillsammans med äldsta sonen.

Vi lunchade på grillen invid hamnen, för sonen ville ha pizza. Men sen valde han ändå en kebabportion. Jag åt Kentuckychicken, gav vitlöksdippen åt sonen och blev tyvärr tvungen att igen lämna kvar pommes frites. Jag orkar liksom inte med en sån där bamseportion.

På återvägen upp till stan gjorde vi precis som KAJ och unnade oss nå gott. Eftersom det inte riktigt var glassvädre igår, så kurvade vi via Corint och kom hem med...

... berlinermunkar. Mums!

Innan vi återvände hem tog vi ett varv i röda varuhuset. Och vet ni vad? Jo, jag köpte inget garn alls utan jag köpte motorolja! Det ni! Det trodde ni inte om mej, eller hur? Jag kan överraska!
Där i varuhuset träffade jag en av mina kursdeltagare från västra grannstaden. Han frågade om jag ännu var på Mi. Jag svarade att nej, nej, nu njuter jag av pensionärsdagar.

Innan vi kom hem körde vi ännu via E. Äldsta sonen hade köpt berlinermunkar också åt henne. Det är alltid bra att vara snäll och dela med sig.

Apropå Mi ännu, den här kurskatalogen fiskade bisin min upp ur vår postlåda igår. Det var riktigt spännande att bläddra i den. Jag såg att många "gamla" timlärare ännu var kvar, men också glädjande många nya. Hittade tyvärr ingen nybörjarkurs i tyska, men däremot en kurs i holländska. Kanske jag borde gå den kursen istället, då skulle jag förstå vad som skrivs om Gian van Veen i hans hemland. Det var riktigt, riktigt spännande när han kastade i Blackpool och tog sig till kvartsfinalen. Antagligen visas hans nästa match inte gratis i TV och det är nog lika så bra, för jag kanske får magknip om jag ska följa med den live.

Jag hittade ingen ingen stickkurs i katalogen, men nog en kurs som heter Alla kan sy. Haaa, då har de inte sett min oförmåga ännu. Virkning finns i programmet, närmare bestämt handlade det om att virka påskprydnader. Jag tror att jag hoppar över den kursen också.
Intressant var det också med en kurs i vinterbadande. Där stod att man ska vara frisk för att kunna delta. Den stora frågan är nu: Är jag frisk? Hur kan jag veta det? Och vem kan avgöra det? Att vinterbada är ju hälsosamt, så det kanske skulle vara nånting att satsa på? Brrr, nu började jag nästan frysa.

Det blev till ingenting med mitt städande igår. Jag fastnade ju där i mina garn.

På stickfronten gjorde jag inget annat än rev upp onsdagens sockbörjan! Bara att lägga upp maskorna på nytt och ta ny fart.
På kvällen virkade jag på en fjärde pannlapp. Jag fick den nästan färdig, för nu återstår endast 14 varv.

Igår gick min bil genom besiktningen. Tjohooo! Nu kan vi tuta och köra i ett år till. Stort TACK till bisin min och J, som servade bilen, så den var i toppskick. Tack också till mr J, som snällt hjälpte mej att beställa reservdelarna.

– Nu ska du få det du har bett om så länge, sa bisin min i morse då han kom in från sin morgonrunda.
– Nu får du börja tröska, fortsatte han.

Och så fick jag de här kvistarna! Vet ni vad det är?

Jo, det är förstås kummin! Lite komiskt att det växer vilt på vår gård och bonden odlar samma brödkrydda på åkern här nedanför oss.
Nu behöver jag jäst så jag kan baka ett gott bröd. Men inte åker jag till stan för ett paket jäst. Nä, bakandet får nog vänta lite, för nu ska jag ta hand om tvätten.

Önskar er alla en skön fortsättning på fredagen! 

Lyder order

Kära nån, i morse sa bisin min åt mej riktigt på skarpen, att jag måste städa Garnrummet. Ja, han har alltså döpt om mitt hobbyrum till Garnrummet. Till råga på allt, påstår han att jag har garn upp till taket i det där rummet. Har ni hört nånting så befängt? Han har ju själv placerat en loftsäng i det där rummet. En säng, som verkligen stör mej, för nu kan jag ju inte stapla garnlådor utanpå varandra ända upp till taket!

Enligt bisin min måste jag nu bort med stickningarna från matbordet och jag ska sitta inne i hobbyrummet i min röda stol. Tänk, jag får inte ens sitta i gungstolen längre. Hrmpf! Tror ni att han vill bli av med mej? Klirrar stickorna för mycket månne? Eller stör alla projektkassar som ligger lite här och där? Nere i vardagsrummet ligger de i alla fall inte längre, så det kan åtminstone inte störa, eller hur?

Ni vet ju att man inte kan laga omelett utan att knäcka ägg, så jag tog tag i första bästa garnhög och så...

... ja, så gjorde jag en liten inventering. Men först efter det att bisin min hade försvunnit till grannbyn!
Tänk, jag har faktiskt grått garn också!

Och jag har tweedgarner!

Och ännu mera tweedgarn. Månne det här skulle räcka till en tröja åt bisin min?

Och lugn, bara lugn, jag har nog lite rosa garner också!

Och titta, färdigt nystat och allt! Och ett roligt färgnamn på det där handfärgade blåmelerade garnet "Tipaton tammikuu", alltså vit januari. Nu vet ni alltså att den månaden är blåmelerad och inte alls vit! 😊

Den här mjuka brittiska fårullen är också färdigt nystad. Vad månne detta är tänkt att bli?

Här har också nån tänkt till och nystat. De här färgerna är riktigt vackra ihop, inte sant?

Det här var som att gå och fynda i en välutrustad garnaffär. Och tänk, jag behövde inte ens ta mej hemifrån. Men, nu tog liksom städandet ett litet stopp, för nu skulle jag inte vilja göra någonting annat än sticka, sticka, sticka...
Igår på stickträffen talade vi faktiskt om att eventuellt börja på något större projekt, som till exempel en tröja. Kanske det skulle vara dags nu att överge sockstickningen för en tid? Å andra sidan, man borde kanske börja sticka sockor nu färdigt till julen? Vad tror ni?
Hur som helst, garnen är nu prydligt paketerade i stora frysplastpåsar från Ikea. Hoppas att jag hittar dem när inspirationen slår till nästa gång.
Och vilken tur jag hade, för jag hann få bort alla garner innan bisin min kom hem en snabb sväng. Han klädde om sig och stack sedan iväg österut tillsammans med J.

Småningom ska jag ta mej till stan, måste skriva lista först, så jag inte glömmer det jag ska handla.

Önskar er alla en skön fortsättning på torsdagen!

Lite virkning och lite stickning

Idag var det stickträff hos C, som bjöd på skinkfyllda croissanter och god äppelpaj. U hade bakat chokomuffins. Jag virkade lite...

... och jag stickade lite. Men troligtvis drar jag upp den här resåren, för jag tycker att den är alldeles för ojämn.

På förmiddagen då jag var i stan ett varv, köpte jag det godaste rågbröd jag vet:

Det här är ren och skär lycka. Nu ska jag ta en liten bit av det här rågbrödet. Om jag nu kan skära en liten bit. Tänk om det blir en stor bit istället?

Önskar er alla en fin torsdag! 

En innehållsrik tisdag i juli

Oj, så det har regnat idag! Och lite kylslaget är det också, alltså inget uteväder precis. Då passar det ju bra att bege sig iväg på en liten utfärd. Det gjorde vi med bisin min och tog med E och K. Västerut styrde vi kylaren.

I Illby var det nånting spännande på gång!

Mycket riktigt, karar i arbeit.

När vi kom förbi det här arbetet med asfalteringen tog vi av till vänster och körde på en krokig och guppig väg ända tills vi kom till Hagaborg. Där tog den nyasfalterade vägen vid. 

Rätt snabbt var vi sedan framme vid vårt mål, Bosgård.

Där blev vi bjudna på en riktigt delikat lunch. Jag valde lövbiff och bad att få auraostsås till den. Salladen var i en klass för sig med både paprika, gurka, tomat, oliv, rödlök, späda ärter, persilja, jordgubb och cantaloupe melon. Mumsfilibabba säger jag bara! Vilket perfekt lunchval E och K gjorde. Stort TACK för det och för lunchen.

Och vet ni vad? Jo, håll i er nu, jag drack faktiskt öl till maten! Bosgård ale från Kråkö bryggeri. Bisin min drack förstås alkoholfri öl, för han var chaufför.

Utanför blommade de här vackra rosa rosorna. Tyvärr är bisin min inte alls intresserad av såna här blommor. Han nöjer sig med att odla potatis och gurkor samt förstås sallad, dill och persilja.

Från Bosgård körde vi vidare lite hit och dit och hamnade sen på stadens torg. Där steg K av och fortsatte vidare med buss till huvudstaden.

Vi fortsatte vidare västerut och levererade nyupptagna Annabellapotatisar åt dotterns familj. I det huset saknas ett syskrin. Ja, förresten, igår upptäckte vi att där saknas också knappnålar osv.

I sådana stunder är det bra att ha en mommo, som har allt möjligt i skåpen. Jag grävde fram det här smyckeskrinet...
 

...och förvandlade det till ett syskrin.

Jag började fylla lådorna med saker man kan tänkas behöva i ett syskrin, spetsar och knappar...

... knappnålar och säkerhetsnålar finns i strepsilsasken, måttband behövs förstås...

... mera spetsar och tryckknappar, lite brodyr, tygrosor.. överst synålar och en liten sax.

Jag hoppas att flickorna blev glada och låter fantasin och skaparglädjen flöda. Och så hoppas jag förstås att deras mamma inte är alltför arg på mej och att hon inte slänger bort de här skatterna. Det som saknas här ännu, är gummiband och vit sytråd, men det kan de kanske skaffa själva?

Och nu är jag inte alls som min egen mormor. Hon höll nämligen alltid hårt i alla sina handarbetsgrejer, så jag fick bara se på med stora ögon medan det kliade i mina fingrar att själv få använda nånting av det fina till kläder åt barbiedockan.

På hemvägen kurvade vi via bybutiken.

Och jag måste förstås ha den här tidningen. Kan ni gissa varför? Jag kan tipsa om att det inte handlar om vare sig recept, horoskop eller hovreportern.

Här hemma bjöd vi på kaffe och E på wienerbröd. Sen iväg igen med äldsta sonen, som nu fick vara chaufför. Vi skjutsade hem E och fortsatte till stan.

Från mataffären kom jag den här gången hem med Bra Korsord nummer nio. För en gångs skull vet jag vem som är på pärmbilden, Miss Li. Och jodå, jag har redan löst i kryssen Takt och ton samt 20 frågor, mina favoriter tillsammans med krysset Genialen.

Nu tror jag att det börjar bli dags för lilla kvällsbiten. Jag borde göra mej i ordning inför morgondagens stickträff, för jag har inte riktigt nånting att sticka på. Men jag hinner inte, för snart börjar dart i tv och det vill jag inte missa.

Önskar er alla en härlig onsdag. Vi får hoppas att regnet drar förbi.

En svart påse

Idag, vet ni, har den här hemmasittaren varit iväg och faktiskt borta hemifrån halva dan. Tillsammans med bisin min styrdes bilkylaren västerut med en liten avstickare till stan. Sen var det västra grannstaden som gällde. Ni gissar kanske vart bisin min skulle?

Jo, mycket riktigt, till Motonet. Jag steg inte ens ut ur bilen, för vad hade jag i den affären att göra? Nå, just precis ingenting. Visserligen var det fråga om delar till min bil, sånt där som en generator, tändstift, olika filter osv. Men ändå, de där klarar bisin min bra av utan min medverkan. Jag har liksom inte riktigt koll på delarna. Förstås skulle jag kunna lära mej dem bara för att ge lite utmaningar år hjärnan. Men någonstans i mitt bakhuvud säger förnuftet att det inte är nån större idé. Bäst att jag liksom håller mej till korsord, handarbete och lite datateknik. Det räcker väl?

Från Motonet körde bisin min till dotterns. Där tillbringade vi en riktigt trevlig förmiddag tillsammans med flickorna.
– Vad håller du på att sticka nu, frågade M intresserat.
Jag svarade att jag håller på att virka fiskgrytlappar och visade på telefonen. Hon tyckte pannlappen var fin och nu vill hon också ha fiskpannlappar. Passar ju bra, för hon tycker om att fiska. Så nu får jag virka och virka och virka...

Flickorna berättade om Islandsresan och vi fick se både snäckor och stenar, som de hade samlat. De hade fått rida på islandshästar, simmat i varma källor/bad och de hade upplevt plattgränsen på Island. Häftigt!

A hade med sig hem en stickad hästmössa, som en isländsk hantverkare hade gjort. Jag borde ha tagit emot erbjudandet om att få låna den och göra en likadan eller liknande åt M. Hon vill också gärna ha en, men i brun färg. Nu haglar beställningarna in här i aldrig tidigare skådad takt, så snart har jag ingen ordning på vad vem vill ha!

Plötsligt kom dottern ihåg att jag inte hade fått min födelsedagsgåva ännu. Så högtidligt överräckte A...

... en svart påse åt mej.

I den hittade jag en spännande ask och ett vackert litet kort.

Innehållet var alldeles, alldeles härligt, liljekonvaljörhängen. På order av A bytte jag genast örhängen. De här är så fina. Stort TACK för gåvan!

Med oss hem fick vi isländsk choklad. Vi har inte smakat på den ännu, utan tills vidare njuter vi av de vackra förpackningarna. Tack för chokon.

På hemvägen pratade vi om hur fina flickorna är och hur glada vi är att få vara en liten del i deras liv. Vi suckade smått över att tiden har gått så fort, att coronan tog bort så mycket samvaro och att snart är flickorna så stora att moffen och mommo inte alls är intressanta längre. Det finns liksom så mycket annat som lockar. Vi njuter alltså och glädjer oss åt den tid vi får tillsammans med dem. 💕

Slut filosoferat, för nu måste jag ta hand om disken, annars får jag nog inte virka vidare!

Önskar er alla en finfin tisdag.

Borde göra nåt nyttigt

Idag är det söndag och väl egentligen vilodag. Men när bisin min håller på med allt allt möjligt, så känner jag mej onyttig och lat. Jag borde alltså göra nånting nyttigt istället för att sitta och virka pannlappar. Men det är kanske tillräckligt nyttigt, eller vad tror ni?

Igår kväll övergav bisin mig igen. Den här gången för andra kvällen i rad. På tröskeln på väg ut kom han kanske på lite bättre tankar, för då sa han:
– Nu får du ju komma med om du vill.
Tja, det var så dags då, när han redan var i startgroparna. Jag funderade verkligen inte många sekunder innan jag tackade nej till erbjudandet. Jag gissade att han på hemvägen hittar på att sticka sig in nånstans och jag får sitta ute i bilen och vänta medan han pratar, pratar och pratar. Och mycket riktigt så gjorde han precis det då han kom hem från sina systrar.

Själv tränar jag hårt på att bli hemmasittare, men hur det än är, så har jag lyckats boka in både ett och annat den kommande veckan. Kan hända att det inte blir så mycket hemmavistelse ändå.

För närvarande finns det en hel del saker jag inte vill se. En av dem är nyheter och en annan den eländiga fotbollen och galningen som styr FIFA.

Det här är också en sak jag inte vill se när jag stickar eller virkar, för det blir lite extra jobb då.

Igår inleddes fruntimmersveckan med Fredrik. Och vädret är på något sätt typiskt för den här veckan, molnigt, blåsigt och någon regnskur. Bisin min påstod att det blåser upp till storm innan han igen försvann ut på äventyr. Få se när han hittar hem idag!

Nu borde jag ta en liten promenad, men jag tror att jag virkar färdigt pannlapp nummer två först. Kanske det hinner börja regna, så att jag inte alls kan gå ut? Och nej, nej, jag har inga lämpliga kläder för regnväder, tror jag... 😊Bäst att inte titta efter.

Önskar er alla en fin ny vecka!

En lycklig man

Igår var bisin min igen borta hela dagen. Jag såg av honom endast i snabba glimtar när han var hemma för att äta. När han kom hem nån gång mitt på dagen från Fredrikshamn tillsammans med mr J, hade han investerat i två tidningar:

– Jag får skämma bort mej själv, sa bisin min lyckligt.
Jo, varsågod bara, men jag tror inte att den där Traktoripörssitidningen är riktigt hälsosam för honom. Han kan bli hagalen och plötsligt köper han nån traktor! 🫣

Knappt hade bisin min varit hemma innan han försvann igen, den här gången till potatislandet lite längre bort. Sen var han iväg på en liten runda och kom hem sent omsider. Och då hade han bråttom, bråttom att koka de nyupptagna potatisarna för att få middagen i tid.

Länge räckte det inte efter middagen innan bisin min igen var iväg. Den här gången körde han traktor och kultiverade två åkerplättar i granngrannbyn. När han sedan kom hem efter klockan 22.30 var han en lycklig man. Att köra traktor är det bästa han vet.

Själv satt jag ute och virkade och njöt av sommarvädret. Sent igår kväll såg jag att mina knän är illröda. HUPS! Jag hade inte ens solat dem, så hur kom det sig? Jag satt ju i halvskugga med klänningen sedesamt över knäna. Men solen var så stark att den brände igenom tyget. Akta er alltså när ni är ute och använd solkräm!

Yngsta sonen tittade in på en snabbvisit igår och det var riktigt, riktigt trevligt att träffa honom. Han fick viktiga papper om sitt hus, papper som bisin min hittat i någon av sina många lådor.

I morse då jag äntligen kravlat mej ur sängen väntade det här kuvertet på bordet.
– Det är dina papper, sa bisin min, som varit uppe redan klockan fem och sorterat, sorterat, sorterat...
Sen försvann han till grannbyn för att byta olja på min bil. För en stund sedan anlände han tillsammans med mr J. De skulle ha kaffe, men, ack och ve, jag hade redan hunnit sätta kaffekannan i diskmaskinen och satt igång den. Tur att vi hade kvar den där gamla silverfärgade Melittagrejen, så kunde bisin min koka kaffe på gammalt sätt. Förr i världen fanns det ju inte kaffebryggare. Det kan alltså vara farligt att slänga alla "gamla" grejer.

Annat som inte heller finns längre är Eostidningen. Verkligen synd. En del kallar det för utveckling, men jag vet inte riktigt...

Så fort karlarna har försvunnit tror jag faktiskt att jag ska röja lite. Eller nja, kanske jag ändå ska virka fiskgrytlapp nummer två. Det är ju mycket roligare att virka!

Önskar er alla en fin fortsättning på lördagen.