Nordligt äventyr

Åååh, äntligen mänsklig temperatur utomhus. Inomhus har vi över 26 grader och ute 23. Så nu skulle jag riktigt lugnt kunna sitta ute och sticka eller virka, för det blåser, så myggorna skulle inte ens störa mej. Hoppas jag i varje fall. MEN, jag vet liksom inte vad jag ska börja med!!! Jag har inte handarbetat sedan i torsdags då jag sydde i knapparna i dopklänningen. Det virkprojektet var så intensivt och fyllt av kärlek att nu känns allting annat ointressant och pluttigt.
– Ska jag ta fram alla dina kassar med halvfärdiga stickningar, frågade bisin min hjälpsamt.
– Nä, nä, skyndade jag mej att svara.
– Nu ska jag ta det lite lugnt först och se vad jag vill göra.
– Men borde du int sticka färdigt det halvfärdiga först, frågade bisin min förvånat.
Till det hummade jag bara lite som svar. Självklart borde jag vara förnuftig och ta hand om alla mina UFO:n. Men just nu har jag noll inspiration för det. Borde kanske också tänka på julklappar redan för att hinna bli färdig i tid? Men, äh... jag drar lott eller blundar och grabbar tag i första bästa projektväska från hobbyrummet.

Igår var jag iväg alldeles själv på nordligt äventyr. Jag körde iväg till norra grannkommunen och den bästa av byar.

Jag fick besöka smedjan, som jag aldrig har varit i tidigare. Intressant. Smedyrket gick ofta i arv och var mycket viktigt i jordbruksbygder. Förr gick det liksom inte att åka till Puuilo eller IKH och köpa verktyg. Nej, nån måste tillverka dem för hand. 

Jag fick också besöka Hurtigs dragontorp, som troligtvis härstammar från 1600-talet. Spinnrocken har tillhört kvinnan, som sist bodde här och flyttade ut 1954. Ni hör kanske historiens vingslag?

I det lilla torpet bodde dragonen Anders Hurtig fram till sin död 1848. Han bodde tillsammans med sex barn, sin andra fru och hennes mamma. Hans första fru dog. Alla sex barn, som hon födde överlevde förstås inte. Det fanns mycket sjukdomar som grasserade på den tiden, så det var lätt hänt att stryka med.

Bra saker igår:

• Hann få på diskmaskinen innan jag åkte iväg på mitt nordliga äventyr.
  
  
• Träffade så trevliga människor, som tog sig tid att berätta och guida mej runt. Tänk så mycket spännande det finns att uppleva och upptäcka på kort avstånd hemifrån.
  
  
  
  
  Fick lära mej att den här blåklockan är en invasiv art! Tur att jag fick den infon, för annars skulle jag gärna ha den här på gårdsplanen.
  
  
• Fick också veta att alla blåklockor i Finland går att äta! Att de blir extra god efterrätt om man sätter mousse i klockorna. Lite osäker på om det handlar om jordgubbsmousse eller någon annan. Vi får väl pröva oss fram och se vilken kombination som är godast. Men tänk, nu kan jag lugnt dekorera sommartårtorna med blåklockor!
  
  
• Blev bjuden på te, lemonad, smörgås och vattenmelon i torpet. Tack för den fina trakteringen!
  
  
• När jag kom hem putsade bisin min helt självmant fläkten! WOW!
  
  
• Kvällen innan hade han tvättat och hängt upp mina svettiga skjortor. Och det var verkligt bra, så hade jag nåt att ta på mej när jag skulle iväg! Det är som att man har kunnat ha på plagget endast en gång innan det varit så vått av svett att det hamnat i tvättkorgen igen.
  
  
• Bisin min lagade middag, makaroner och köttbullar igår. Tack för det!

Bra saker idag:

• Steg upp redan klockan sex.
  
  
• Fick undanstökat datajobben på förmiddagen.
  
  
  
  

  En så här stor och fin jordgubbe serverade bisin min till frukost åt mej. Mums!
  
  
  

  

  Dagens lunch var av det lätta slaget med hälsosamma flingor och egna färska jordgubbar till.
  
  
  

  

  Bisin min såg igen till att jag fick färska blommor på matbordet. Romantiskt, inte sant? Och jag är så glad, för jag trodde redan att blommorna hade fått ge vika för gräsklipparens framfart.
  
  
• Det allra bästa idag: Flickorna kom på överraskningsbesök nu på eftermiddagen! Och de hade glass med sig. Härligt och mums!
  
  
• Och nu, nu vet ni, tänker jag ta det lugnt resten av dagen. Riktigt, riktigt lugnt så jag orkar i morgon kväll och framförallt så jag orkar i torsdag! Den utfärden ska minsann planeras noggrant.

Ha nu en riktigt fin tisdagskväll.

 

Gårdagens äventyr

Kära nån, det är mitt i natten och här sitter jag ännu och ugglar. Jag borde ju ligga i sängen och sussa sött. Men jag lovade ju igår att ni skulle få höra om söndagens äventyr idag, så håll i er nu!

Igår var vi iväg till östra grannkommunen, bisin min, hans storasyster och undertecknad. Vi besökte sommarens konstutställning i Stockfors.

Vi startade i kafferosteriet där Pyttis konstförening håller sin årliga utställning. Förstås fastnade jag direkt för det här tovade verket, Metsän elämää (Skogens liv) av Arja Rautamies-Halme. Visst är det fantastiskt med sådan här tovad konst?

När man går på såna här stora och omfattande utställningar med konst från ena ytterligheten till den andra, så uppstår alltid hos mej frågan: Vad är konst? Alltså vad är det så där på riktigt? Och vem har rätt att kalla sina verk för konst? De som har en utbildning? De som har hållit minst en utställning? De som har fått sina verk sålda?
På det här fotot ser du Taivaasta tippuvat (Ramlar från himlen), en installation av Petri Hytönen. Utan att nu ringakta hans konst det minsta, så tror jag att bisin min skulle kunna laga själva den där mobilen och sen skulle jag kunna fixa figurerna på något sätt. Det jag med säkerhet vet är att jag INTE skulle betala 16 000 € för det här verket!

I caféet hänger Viivi Handolins foton från Neapel. Var går gränsen här mellan konst och turistfoton? Visst är det knepigt, eller hur?

Och vem tror ni att har tagit de här konstnärliga fotona?

I utrymmet bakom caféet håller  mästarsmeden Kirsi Vahtera sin utställning. Skickligt smideshantverk. Bisin min gillade inte de där fotona. Han tyckte att det skulle ha räckt med att enbart fota kronorna. Haaa, det här är ju mycket mera konstnärligt och här ligger en djup symbolik i detta. Men han kanske inte förstår sig på kvinnliga konstnärer?

I gamla sliperiet hittas verk av västnylänningen Benny Uhlenius. Jag gillar de där ugglorna, även om blått ju inte precis är min favoritfärg.

Stockfors ligger invid en av Kymmene älvs armar och där pilade svalorna fram och tillbaka. Utställningarna pågår till 29.8 och är öppna alla dagar utom måndag. Och här intill ligger fågelstationen där skadade fåglar får en fristad och vård innan de återbördas till naturen. Nu just var där en trana, som var väldigt pratsam. Hen kände sig nog ensam.

Att vandra runt och se på konst ger aptit, så vi intog en mycket sen lunch på ABC, innan vi körde vidare hit:

Till Struka slussen!

Där forsade det och svalkade skönt.

Att kanota skulle vara svalkande och roligt, men också bra motion.

Vet inte om det här kan kallas för motion. Men en fritidssysselsättning är det ju nog.

Motion skulle man minsann få om man skulle klättra upp och hämta ner alla fiskedrag som hänger i ledningarna där ovanom älven. Men det är nog för farligt.

Bra saker igår:

• Att komma ut på äventyr i närmiljön
  
  
• Varierande och spännande utställning
  
  
• Att få vara ute och njuta av naturen
  
  
• Och att få vara tillsammans med bisin min och hans stora syster.

Ha det bra!

Ett sånt festande

Kära vänner, igår blev ni utan blogginlägg och det beror endast på det att det var ett sånt festande igår att jag knappt orkade med. När jag äntligen var hemma efter klockan 22.30, så lockade sängen mera än datorn. Och vet ni, jag sov som en stock i natt ända från klockan 23.30 till sju i morse. Det ni! Det märks att festandet tar på!

Mitt på dagen igår anlände vi planenligt bisin min och undertecknad till festplatsen.

Det var vackert och fint dekorerat. Det gjordes färdigt redan på fredagskvällen. Och det var svalt och skönt inne i Höganås, tack vare värme/kylpumparna. Ett verkligt lyckat drag att hålla festen där. Smarta föräldrar.

Jag var på plats för att få sista handen lagd på smörgåstårtorna. Till all tur behövde jag inte göra annat än bre på smältosten. Skickliga H tog hand om dekorationerna! Tack för det!

Den här mindre smörgåstårtan blev aldrig ens påbörjad! Så den fick åka iväg till Sibbo med Lillans mormor. Hups! Där har en vindruva rymt i min ovarsamma hantering.

Mormor hade bakat smaskiga Britatårtor, som också dekorerades igår på förmiddagen.

Dopbordet står färdigt i väntan på den stora händelsen!

Så vackra färger i den här buketten!

Det bästa man har lägger man på bordet! Lillan uppförde sig exemplariskt och sov igenom hela dopet. Hon vaknade inte ens när hon fick vatten på sitt huvud. Och här sover hon fortfarande alldeles lugnt! Föräldrarna fick senare ordna ny fotografering där hon hade upp ögonen, men det är en helt annan historia.

Lillan fick många gåvor. Hon förstår sig ju inte ännu på allt det här, men hoppas att det blir ett minne för livet för henne.

Från dopet hann jag hem ett varv och vända. Vi hade bisin mins äldre syster med hem till oss, kalasade på smörgåstårta, som blev över från dopet. Jag tömde kameran på 302 foton! Grabbade tag i skrivblocket, lade gympadojor på fötterna och så iväg ner till stan på följande fest. Bisin min var så snäll att han skjutsade mej och svägerskan. Vi skyndade oss till Skeppsbron där vi deltog i läsarfesten. Det var riktigt skönt att sitta där i kvällssolens sken.

Träffade många vänner och bekanta. Så glad att jag hade sällskap av bisin mins storasyster och så glad över att få träffa stickväninnan B med make. Vi har inte setts på länge. Nu kunde vi planera roligheter till slutet av veckan. Genast blev det minst sagt oroligt här i huset när planerna uppdagades idag, då jag var tvungen att boka min egen bil!

Bra saker igår:

• Den fina dopfesten, så varm, kärleksfull och fin!
  
  
• Fick träffa alla barnbarn på en och samma dag. Hann till och med hålla Lillan i min famn.
  
  
• Läsarfesten med alla fina människomöten.

Idag har jag varit ute på nya äventyr, men mer om det i morgon, för nu orkar jag inte sitta framför datorn längre. Svalare väder är väl på väg om man får tro väderspågubbarna.

Önskar er en riktigt fin ny vecka!

En sån fredag!

Huh! Jag börjar bli för gammal för att i den här värmen fnatta runt som en galning. Försökte förklara för bisin min idag, att om ej om i vägen vore, så skulle jag i min ålder nu redan vara pensionär. Till det fnyste han bara och konstaterade att han jobbar nästan lika mycket som före han blev pensionär. Haaa! Skillnaden är ju den att han själv rår över sin tid och kan göra som han vill. Nåja, nästan, för ibland blir han dessvärre tvungen att anpassa sig till min tidtabell. Men, alltså, tyvärr höjdes pensionsåldern för min årskull så...
Tänk att han minsann fick bli pensionär i "rätt tid".

Trots det ena och det andra, så har det varit en helt fantastisk fredag!

Bra saker idag:

• Det började redan i morse då bisin min dukade frukostbordet så här fint.
  
  
• Tog en tur till grannbyn, levererade dopklänningen, blev bjuden på ostmacka, träffade också yngsta sonen och fick hålla Lillan i famnen. Det är sån lycka att mina tår knottrar sig!
  
  
  
  
  
  
• Bisin min fick ett stort ansvar när det gällde dagens smörgåstårtstillverkning inför morgondagens festligheter, Han fick klippa bort brödkanterna! Och han klarade det med glans.
  
  
• På eftermiddagen iväg med tårtbottnarna till festplatsens kylskåp och där, där fick jag igen hålla Lillan. Vi hade det riktigt mysigt tillsammans även om farfar satt bredvid och frågade var femte sekund:
  – Har hon somnat redan?
  Och jovisst hade hon somnat, men så fort jag lade ner henne i "koppan" spärrade hon upp ögonen och viftade med både armar och ben.
  
  
  
  
  
  
• Bisin min var tyvärr lite stressad, för han ville på kvällskaffe till Bric a Brac. Det var verkligen synd, för nu hade min stress lättat betydligt. Allting var ju fixat och klart. Dopklänningen hängde i väntan på själva högtiden, smörgåstårtorna var fyllda, återstår endast garneringen i morgon, så jag och Lillan hade kunnat umgås hur länge som helst och då har plötsligt farfar bråttom.
  Bisin min han pratade med två gubbar där på kaféet. Jag njöt av en bit äppeltoscakaka och gul jaffa. Ser nästan ut som mjöd där i glaset, men skenet bedrar.
  – Är du ännu på jobb, frågade den ena gubisen då bisin min gick in och beställde och betalade. Jag blev lite osäker vad den där gubisen menade så jag hummade lite försynt till svar.
  – Jag menar jobbar du ännu på medborgarinstitutet.
  – Jo, men nu är det sommarlov och fredag kväll. Jag är tillbaka på jobbet igen i augusti, försökte jag vänligt förklara. Det hade inte stor effekt, för jag fick höra om e-postkrångel, nätkontaktproblem och bekymmer med smarttelefon. Inget jag hade ork och energi att åtgärda just där och då, så till all tur bytte han samtalsämne då bisin min återvände ut till trädgårdsbordet där vi slagit oss ner. Sedan diskuterades allt mellan himmel och jord, mycket oro för hur dagens värld ser ut både vad gäller finanser, miljö och diktatorer.
  
  
• På hemvägen körde bisin min in via stan och köpte ännu en glasstrut åt mej, en strut med god tjinuski (alltså kola).
  
  
• Och nu på kvällen stekte han blodplättar till middag. Riktigt gott tillsammans med hans hemlagade lingonsylt och rårivna morötter.

För mej återstår nu att fylla diskmaskinen och sedan lägga örat på kudden, så jag orkar med morgondagens festligheter.

Hoppas att vi ses på kvällen på läsarfesten. Varmt välkommen!

Hela eftermiddagen i stan

– Nå, nu e du som en riktig karl, sa bisin min idag då jag stapplade upp för trapporna från duschen i källaren.
– Menar du att jag får gå klädd så här, frågade jag högeligen förvånad, som endast var iklädd trosor eftersom alla andra kläder finns uppe i sovrummet. 
– Jo, om vi karlar får gå omkring i bara kalsongerna, så måste ju ni kvinnor också få vara barbröstade, annars är det inte rättvist.
Hmm, jag undrar allt vad han riktigt hade i kikaren? Nog, för att han verkligen har en poäng där, för det är skönt att vara utan kläder som klibbar fast i den svettiga huden. Tack och lov är det ändå svalare nu i kväll och inte alls lika svettigt som igår. Och kvällsduschen var riktigt, riktigt skön.

Bisin min har för övrigt fortsatt vara duktig idag och tvättat filtar, dynor och täcken samt huggit ved. Undrar var han får sin energi ifrån?

Idag har jag tillbringat hela eftermiddagen i stan. Det var svettigt värre ska jag säga. Men ibland så måste också en sån här lanttis iväg till stan på ärenden. Det är bara att bita ihop och köra iväg.

Bra saker idag:

• Förmiddagen har jag tillbringat i grannbyn hos Lillan och hennes familj. Vilken lycka att få sitta och hålla den lilla i famnen. Det blev inte ens varmt! Och hon somnade så skönt och sträckte på sina armar och ben och njöt. Så små, små pyttesmå fötter. Tänk jag hade glömt bort det. Förstås pratade vi om viktiga famosaker med lillingen och hon tittade storögt och klokt på mej.
  Sån allomfattande kärlekslycka!
  
  
• Fick mitt hår klippt och det är riktigt, riktigt skönt att ha kort hår just nu. Strunt nu i att bisin min sa att till och med mitt hår är som en "riktig karls hår".  Haaa, frissan igen berömde mina lockar:
  – Många permanentar sitt hår, för att få det du har naturligt.
  
  
• Blev med så mycket överloppstid i stan att jag kunde lyxa till det lite och bjuda mej själv på en Skagensmörgås på Bistro Kronan.
  
  
  
  

  Mums! Tredje gången jag äter skagensmörgås den här månaden och faktiskt också på tredje stället! Den här gången frågade jag verkligt försiktigt om lunchen var slut innan jag bad om att få en räksmörgås! Ni ser, jag gör inte om samma misstag två gånger! Men, men, sommarflickan stirrade med vilt uppspärrade ögon på mej. Räksmörgås verkade liksom inte finnas på menyn. 
  – Oj, har ni slutat med den, frågade jag besviket. Sommarflickan gick och frågade en av de äldre och då kom det fram att det ju heter Skagen, fastän jag nu i misstag råkade tala om räksmörgås. Nå slutet gott, allting gott och riktigt god Skagen det här.
  
  
• Hittade knappar i den lokala garnaffären. Drabbades av dåligt samvete, för att jag handlade för endast 1,50 €, men när jag nu inte ska ha garn, så ska jag ju inte...
  
  
• Hann posta Allerskorsordsbilagan där alla svåra kryss var lösta och ganska många enkla med. Håll tummarna att jag vinner!
  
  
• Träffade en kollega i stan och fick en trevlig pratstund ute på gatan.
  
  
• Äldsta sonen hjälpte mej med handlandet och det var allt tur det, för annars vet jag inte hur det skulle ha slutat.
• 
  

Och det nästbästa idag! Dagens bästa är förstås umgänget med Lillan, men det här är nästan lika bra, dock med ett lite harmfullt missöde. Men alltså, dopklänningen är färdig!!! Det ni! Min svärdotter tvivlade aldrig på att jag skulle hinna.
– Jag tänkte att du vet nog vad du gör, sa hon förnuftigt.

Men se, ikväll efter stadsutflykten, så visste jag nog inte riktigt vad jag gjorde, tyvärr. Jag vände rätsidan avigt och började fästa garnändar. AAARGH! I morse fäste jag dem från avigsidan precis så som det var meningen. Ack, ack. Så harmfullt, verkligen harmfullt. Men inte så mycket att göra åt i det här skedet. Misstänker att det blir fulare att försöka sprätta, eller borde jag kanske ändå göra det i morgon? Måste kolla vad Lillans föräldrar säger. Hur som helst så är garnändar nu fästade på bägge sidor av klänningen. Hur dum kan jag riktigt vara? Jag borde ha fäst alla garnändar genast an efter virkningen fortskred. Kom ihåg det till nästa gång!

Önskar er en riktigt skön och njutningsfull fredag i morgon!

På slutrakan

Puust, hettan fortsätter med oförminskad styrka. I natt måste jag ta i bruk tornfläkten för att överleva i sovrummet. Men vem ska putsa den fri från damm först? Nån som anmäler sig frivilligt?

Bra saker idag:

• Bisin min har slagit knut på sig själv och tvättat maskin efter maskin, så nu borde alla våra handdukar och lakan vara rena, förutsatt förstås att han kom ihåg att de ska tvättas i 60 grader. Huh, undrar varifrån han fick sin energi?
  
  
• Fick iväg den här månadens reseräkning!
  
  
• Får snart stänga datorn här och kan återgå till den sköna fläkten vid matbordet...

Igår vet ni kom jag så här långt på dopklänningen. Framstycket, bakstycket, framkanten och de två första varven på bakkanten. Nu är jag inne på slutrakan, för idag har jag virkat ärmarna. Huhu, huh! Nu återstår endast sidsömmar, fästa trådändar och sy i knappar. Tror ni att jag klarar det?

Igår dök det upp ett färgfel för fjärde gången. Men till all tur, så kunde jag avsluta det här nystanet precis här och ta ett nytt, för jag skulle ändå ta av garnet.

I det nya nystanet dök det tyvärr upp en knut. Inte roligt, inte alls roligt...

Har nu för övrigt tänkt på en svår sak: Vad ska jag ta itu med efter det här projektet?
Eller ännu värre, tänk om föräldrarna blir jättebesvikna? De har ju inte ännu sett den här klänningen? Huuu, hur ska det här sluta?

Ha det bra!

Fick nog

– Va gör du, frågade bisin min där han låg och "drog sig" (ja, han säger liksom så: "Jag ska bara dra mej en liten stund") i soffan i morse.
– Jag sätter mej här i fåtöljen och virkar, svarade jag och han vände ryggen till och slöt ögonen.

Länge satt jag inte där i fåtöljen innan jag fick nog. Det blev liksom svettigt redan den tiden på morgonen. Jag tog min virkprojektväska och lommade iväg upp till matbordet. Här behövdes en svalkande lösning, för att jag skulle orka virka med god fart, så jag gick till sovrummet och tog den "stora fläkten".

– Du kan int ta den där, den e full i damm, hojtade bisin min förskräckt.
– Hmm, joo, men det blåser väl bort, svarade jag hoppfullt efter att snabbt ha putsat bort det mest synliga dammet.

Sedan vet ni, åååh sedan, var det riktigt skönt och gick hur bra som helst att virka! Förra sommaren satt jag ju också vid matbordet och virkade medan fläkten gick! Det är nog nästan det enda man orkar med just nu, eller hur?

Igår hade vi dock perfekt arbetsfördelning här i huset, då bisin min lagade mat och jag tog hand om disken. Det är lite knepigt med matintaget, för egentligen vill man inte göra så mycket annat än dricka. Matlusten är liksom på noll. Bra då att bisin min tar sitt ansvar, för vårt välbefinnande, eller hur?

Nu hoppas jag verkligen att alla de som klagade på att det var kallt i maj, njuter för allt vad de är värda. Själv skulle jag helst vara någonstans vid vattnet och känna ljumma svalkande vindar. Men här sitter jag på landbacken. Tack och lov för fläkten!

Bra saker idag:

• Mitt på dagen knackade det på vår dörr och där stod vår yngsta son.
  
  
• Fick åka med honom in till stan och han bjöd på lunch, broilerbiffar (broiler = kyckling), ris och ett innehållsrikt salladsbord. Mums! Efterrätten orkade vi tyvärr inte med.
  
  
• Hann på nolltid handla det absolut nödvändigaste från tre olika ställen! En bra prestation!
  
  
• Hittade vida svala byxor i stora varuhuset, som jag roffade åt mej. De får duga till lördagens festligheter.
  
  
• Vågade mej till stan iklädd mina stora vida "clownbyxor", som är så svala och sköna!
  
  
• Vågade också vara barfota i sandalerna utan att ha målade tånaglar! Yngsta sonen tycker att vi kvinnor gör livet onödigt komplicerat just med allt i utseendeväg, som inte har minsta betydelse när det kommer till kritan. Han har förstås alldeles rätt.
  
  
• Orkade trampa lite på 5 000 steg framför fläkten idag! Huhu! Tror dock inte att det är hälsosamt, för mina stackars fötter gillade det inte alls. 
  
  
• Bisin min hämtade nyss in en liten jordgubbe åt mej, från våra egna plantor. Mums! Tur att han hann rädda bäret undan de tjuvaktiga fåglarna. Inte alls bra att de också gillar de röda godsakerna.
  
  

Kolla, kolla, så här långt kom jag på dopklänningen igår! Kjoldelen är färdig och likaså hålvarvet överst. Tjohoo! Nu är jag äntligen på bättre sidan. Bisin mins lillasyster började bli orolig igår och undrade om jag har nån reservplan.
Jag skulle ha fortsatt virka igår, men insåg att när jag trodde att framstycket skulle ha 71 varv, så var det dags att lägga sig och sova på saken. I morse såg jag ju klart och tydligt att det handlade om 71 maskor på framstycket och inget annat!

Ha det riktigt bra och kom ihåg att dricka och se till att saltbalansen är i skick!