Home is Were...

- Du är envis som synden, brukar morfar i huset ibland gruffa. Hur envis synden är vet jag inte och för det mesta är jag nog verkligt smidig och medgörlig. Ibland lite för mycket till och med.

Men inte gav jag ju i december upp efter endast två hjärtförsök. Nej, jag försökte ännu en tredje gång:

Modell: Home is Were... modell från Drops

Garn: Yllegarnsrester

Åtgång: 6 g

Virknål: Nr 3½

 

Som ni ser, så blev det inget hjärta den här gången, utan det stannade vid en ruta! Och så får det bli ett tag framöver för nu är det ju långt till julen och december.

De lila babytofflorna har försvunnit idag. Hoppas att de hittade ett bra hem!

 

Rejoice i ylle

Skam den som ger sig tänkte jag om mitt snöpliga bomullshjärta och grävde fram röda yllegarnsrester istället.

Men inte blev jag nöjd nu heller!

Modell: Rejoice, modell Drops

Garn: Yllegarnsrester

Åtgång: 1 g

Virknål: Nr 3½

 

Och minus ett gram känns ju liksom ingenstans i min tabell. Även detta hjärta hamnade i den där stora plastlådan med omöjliga alster.

Rejoice

I början av december förra året kom jag på den fantastiska idén att jag skulle virka nånting litet till varje julpaket. I början av december alltså. Det förstår ju var och en att det är alldeles för sent!

Jag grävde i restgarnsburken utan framgång och fick sedan ta till Kajsa Warg-metoden = Man tager vad man haver och då blev det så här:

 

Modell: Rejoice, modell Drops

Garn: Bomullsrestgarner

Åtgång: 4 g

Virknål: Nr 3½

 

Minimal bantning, endast -4g, men många bäckar små blir en stor å, inte sant?

Hjärtat gick snabbt att virka, men jag var inte alls nöjd med resultatet. Mummel, mutter...

 

I stickcaféet var förstås alla vänliga och sade att hjärtat visst dög. Men det åkte ändå in i stora plastlådan, som innehåller alster jag inte vet vad jag skall göra med. Håhåjaa...

Men river gör jag nu inte, så det så.

Hjärtsockor

Jodå, jag stickar faktiskt lite emellan varven. Det trodde ni inte, eller hur?
Igår kväll var jag dock än en gång iväg utan min stickning. Morfar i huset styrde Adam plåtlådans kylare söderut och vi landade hos hans storasyster med sambo. Härligt att träffas för vi har inte sett henne på några månader. Hur blir det så? Att tiden bara går och går och man aldrig liksom träffas? Avstånden mellan oss är inte så långa att det kan vara orsaken.
Det blev en trevlig fredagskväll trots regn och rusk utanför. Inne var stämningen desto varmare.

Jag har alltså lyckats få färdigt ett par låååååååååååååånga sockor. Ett par som svärdottern beställde redan i januari i år! Stackaren har fått vänta och vänta och vänta... Så vad ni än gör, beställ inget stickat med mej inte!

Modell: Hjärtsockor, modell 29 från Novita 4/2016

Garn: 7 bröder från Novita

Åtgång: 284g

Stickor: Nr 3½

 

Svärdottern valde både modell och garnfärg. Jag gillar faktiskt båda två jag med.

 

Här syns dom lite dåligt i motljuset, men kanske ni får en uppfattning om skaftens längd? Tre hjärtfigurer och två flätor och mosstickning på baksidan. Mycket att hålla reda på alltså.

Och nu, vad ska jag göra nu? Starta upp ett nytt "evighetsprojekt" eller försöka få färdigt någonting annat som blivit på hälft? Ja, se det är frågan det.

Den grå babykoftan

För att ni nu inte ska tro att jag bara fnattar runt på jobb, så låt mej få presentera ett färdigt stickjobb:

Modell: Babykofta enligt ett mönster från Hemmets Veckotidning nr 44/2017

Garn: Cheeky Merino Joy från Rosy Green Wool

Åtgång: 90 g

Stickor: Nr 3 och 3½

 

Gissa vem som fick tröjan i början av november när den äntligen blev färdig? Nå, just det, lilla M förstås. Tyvärr är ärmarna redan för korta, men dottern vägrar låta mej skarva dem.

- Det går bra ändå, säger hon.

 

Hjärtknapparna var ursprungligen tänkta till ett annat projekt, men jag tyckte att de passar så bra här, så jag "offrade" dem.

Det ljuvliga garnet fyndade stickväninnan B och jag på förra årets hantverksmässa i Tammerfors. Så det var ju på tiden att jag gjorde mej av med det. Gissa vart vi ska fara imorgon? Just det på årets hantverksmässa! Tror ni att våra äkta hälfter är mycket nervösa då deras fruar är omgivna av garn hela långa dagen?

Själv var jag rejält nervös då jag stickade babykoftan för garnet minskade i snabb takt och jag hade endast köpt en härva på 100 g. Kvar blev ynka 10 g.

Ursprungligen hade jag tänkt sticka femtimmarskoftan, men det blev inte så. Jag blev så förtjust i det här koftmönstret i stället. Dessutom skulle jag ha behövt mera garn till den femtimmarskoftan.

Och nu hoppas jag att stickväninnan B också är nöjd över att koftan äntligen är färdig. Kanske vi ska planera för något nytt projekt åt lilla M i morgon?

Jag har ju nog tänkt att hålla mej på den garnlösa linjen, men så surfade jag lite runt bland utställarna och hittade bland annat det här stället med handfärgade garner. Åååh, kanske jag ändå...

Och nu, nu mina vänner måste jag börja packa ryggsäcken inför morgondagen och så sätta upp för en ny sockstickning. Nånting måste jag ju ha att göra under den långa bussresan i morgon. Eller kanske jag bara ska vila och eller ewnbart umgås?

Ha nu en riktigt skön lördag. Kanske vi ses i Tammerfors?

Oj, nu blev det många kanske på samma ställe!

Stickad babybody

I måndags för en vecka sedan fick jag äntligen de sista garnändarna fästade och fyra knappar isydda i den rosa stickade babybodyn. Så någonting litet har jag i varje fall åstadkommit i sommar.

Modell: Babybody enligt ett mönster från teetee.

Garn: Hilla från teetee

Åtgång: 96 g

Stickor: Nr 2½

Virknål: Nr 3

Kameran ljuger lite för den rosa färgen är nog lite mörkare. Garnet är ju samma, som i babyboleron. Jag virkade kant runt linningen och ärmhålen, som jag tycker är på tok för vida. Men så är det också på modellen, stora ärmhål. De virkade kanterna och det lilla virkade hjärtat, det där beroendeframkallande, är helt mina egna påfund. Så igen har jag tagit ett mönster och gjort det till mitt egna.

Och tänk vilken tur att jag hittade pyttesmå vita knappar i den vita lådan, som jag skaffade från återvinningscentralen.

Idag startade jag upp det kommande läsårets första datakurs här i stan. I morgon är det dags för nästa kursstart och det blir en lång dag, som börjar klockan 9 och avslutas kl 19.30. Känner mej rätt färdig redan, färdig för sängen alltså. Men ännu ska jag jobba lite innan jag drar täcket upp till öronen.

Babybolero

- Åh, så fin, utbrast dottern spontant i lördags då hon fick syn på den stickade babyboleron på matbordet. Den som jag äntligen fick färdig i fredags efter att ha tagit mej i kragen och fäst alla garnändar.

- Om du inte vill ha den så kan du ge bort den, började jag.
- Du kan fast ge den till Samaria eller...
Då säger svärsonen förundrat och petar på små virkade hjärtan:
- Har du gjort den själv? Så fin den är.
I ett ögonblick av kristallklar analys, inser jag att jag är en fullständig idiot. Om dottern säger att den är fin, så menar hon det och då skall väl inte jag börja nedvärdera min stickförmåga? Varför ska jag stå och påpeka alla fel och brister i plagget? Fel, som endast jag tror att existerar? Nej, snälla, kan nån proppa in lite vett i min skalle?

Lite spakare säger jag:
- Den går att tvätta i 60 grader och här är garnbanderollen. Och ja den är i storlek 6 månader.

Dottern kuttrar på med sin dotter:
- Titta så fin du kommer att bli.
Sedan frågar dottern:
- Men borde du inte ha paketerat in den?
- Hurså?
- Du kan ju ge den i julklapp.
- Nä, jag vågar inte. Tänk om lilla M hinner växa ur den till dess.

Modell: Babybolero enligt ett mönster från teetee.

Garn: Hilla från teetee (det ljusrosa) och Cotton nr. 8 från Hjertegarn (det naturvita)

Åtgång: 112 g

Stickor: Nr 2½

Virknål: Nr 3

Jag gjorde lite egna utsmyckningar med virkade fem-minuters-hjärtan för jag ville ha en mera personlig bolero. Jag skippade också de stickade snörena för jag tyckte inte det blev snyggt. Så jag virkade dit knytband enligt eget huvud istället. Knytband, som jag erbjöd mej att sprätta bort. Ni skulle ha sett blicken jag fick av dottern!

Hilla är tyvärr inte ett trevligt garn att sticka i. Det delar sig något förskräckligt. Fördelen är att det går att tvätta i just 60 grader. Men det borde nog vara lite hårdare tvinnat.

Bomullsgarnet Hilla inhandlade jag i våras då jag var iväg med stickväninnorna B och V på stamkundskväll i grannstaden. Så visst använder jag garnet, som jag har köpt, fattas bara annat. Ja, och så stickar jag ju faktiskt lite grann också!

Själv tycker jag, nu när jag ser på boleron så här på bild, att den blev piggare med den naturvita kanten.

Det bästa (eller kanske det värsta i mitt fall?) är att det går åt lite garn till babyplagg. Så har man bara några nystan så räcker det. Kanske dags att plöja igenom restgarnerna?

Men nu, nu ska jag ta itu med ett annat fästprojekt! Och sedan nysta och så sticka provlapp och så...

Även om jag inte borde börja på något nytt, så visst får jag väl belöna mej med att starta ett nytt litet projekt?

Små tumlösa vantar

I måndags för en vecka sedan var jag ju iväg på hela två stickcaféer. Och det "lönade" sig för jag fick mitt pyttelilla vantprojekt färdigt!

Modell: Vantar för små små händer från Garnterapi

Garn: Niitty från Novita

Åtgång: 24 g

Stickor: Nr 2½

Som sagt, trevligt med små projekt, som fort blir färdiga, men inte går det ju åt massor av garn inte. Till all tur har jag gett bort ett nystan på 150 g annars skulle det aldrig minska i mitt lager! :)

Ikväll lurade far i huset med mej till stan. Han skulle bjuda på pitapotatis hos Grillimpi. Jag var minst sagt motspänstig, för det var så skönt att sitta och sticka. Efter lite övertalning lämnade jag dock stickningen, steg upp från fåtöljen, klädde om mej och följde med.

 

Min mage kurrade och jag var rejält hungrig. Jag såg verkligen fram emot de där pitapotatisarna för det var flera år sedan jag senast ätit av dem. 
Far i huset uträttade sitt ärende och körde sedan iväg till grillen.
- Det ser dött ut här.
- Kan det vara stängt månne?
- Nä, det är nog bara så några kunder, trodde far i huset.

Men när vi kom närmare och skulle parkera såg vi på skyltfönstret:
Måndagar stängt.

Vilken besvikelse. Vi övervägde alternativen och tro mej, de är inte många i stan en en måndagskväll kl 20.30! Vi kunde förstås ha åkt längre bort, men jag längtade hem till stickningen och far i huset var trött efter att ha travat i skogen.
Så vi körde hem via mataffären och fick mera mat för pengarna. Vi köpte till och med glass till efterrätt, men vi orkade inte med den efter maten. Det får bli efterrätt nån annan gång.

#blogg100_2017_76

Små barnsockor

Jo, alltså då och då, lyckas jag sticka någonting, som blir färdigt. Senast det hände var för ca en vecka sedan, närmare bestämt på självaste valborgsmässoafton. Ett par barnsockor fixa och färdiga.

Modell: Lite modifierad version av Tiny Toes från Drops
Garn: Venla från Novita
Åtgång: 28 g
Stickor: Nr 2½

Det jag ändrade var att jag gjorde förstärkta hälar istället för slätstickning, som det stod i mönsterbeskrivningen. Mycket garn gick det dock inte åt. Men skönt att nån gång bli färdig med nånting i alla fall.


  #blogg100_2017_67

Tågsockor

Ikväll känner jag mej lite låg. Vet inte riktigt varför, kanske för att vårterminen sjunger på sista versen. Snart är det enbart kontorsjobbet kvar. Bra på sitt sätt för nån gång måste ju batterierna laddas också, men jag saknar redan nu alla kursdeltagare. Och då ska ni veta att jag idag har kämpat med deras trilskande lösenord! :)

Antagligen tror ni, och det med rätta, att jag enbart flänger runt istället för att sticka! Men hej, i fredags fick jag ett litet beställningsarbete gjort. Det är min mamma, som blev så förtjust i ett par tågsockor, som fanns uppstickade som modell då vi besökte Novitas fabriksbutik i början av mars, att hon absolut ville ha ett par sådana små sockor. Och jag stickade förstås.

Modell: Tågsockor, baby

Garn: Niitty från Novita

Åtgång: 30 g

Stickor: Nr 2½

Hon hade ju köpt garnet, så då kunde ju jag sköta stickandet. Riktigt trevligt mönster ska jag säga. Hoppas passformen också är bra.
Det blev 20 g garn över. Vad ska jag göra med det månntro?

#blogg100_2017_35

Enkla virkade muddar

Det märks att vårterminen har börjat, inte sant? Nu har jag liksom inte riktigt tid med egna roliga saker på datorn utan det är kursförberedelser, som gäller. Det innebär att jag sent på kvällarna inte orkar sitta framför datorn, tyvärr. Jag skulle ju gärna skriva blogg, personlig e-post osv. Men det får anstå tills jag hittar en lagom lång lucka, som jag gjorde idag. Jippiii!

Nu kan jag stolt berätta att årets andra alster blev färdigt på självaste trettondagen i fredags. Jösses, vet ni, två färdiga alster inom loppet av en liten vecka. Inte illa alls. Men, men, nu blir det nog lite stagnation i mitt kreativa fritidsliv, tyvärr. Jag kan inte ägna halva nätterna åt vare sig stickning eller virkning när jag ska vara pigg och nyter på morgonen och kunna förklara mystiska grejer i datorn.

Modell: Hildurs barnbarns mönster Enkla virkade Muddar

Garn: Aarni från teetee, 90% ylle och 10% mohair

Åtgång: 66 g

Virknål: Nr 6

Roliga och enkla att virka. Du behöver endast kunna luftmaskor och fasta maskor samt smygmaskor om du vill virka ihop muddarna istället för att sy.

Garnet är alldeles ljuuuuuvligt. Det köpte jag i oktober när jag var iväg på stamkundskvällen med stickväninnan B. Skulle jag ha vetat hur mycket jag kom att gilla det så borde jag ju ha tagit mera garn, inte sant? Kunde ju sticka en tröja av det.

De här muddarna går ju ihop med den lila sjalkragen. Tror ni att någon skulle vilja ha dem i gåva?
Hildurs barnbarn har förresten utvecklat en annan variant av det där enkla mönstret. Kanske jag borde pröva att virka det också?

Nu är middagen strax klar, äldsta sonen tillreder, och sedan skall jag faktiskt sätta mej ner och sticka lite. Vill ju att sockorna växer...
Apropå middag ännu, igår kväll då jag kom hem från jobbet i grannstaden överraskade far i huset mej med nygräddade plättar. Visst är det rena rama lyxtillvaron jag har här?

Ha det bra!

Ett par blåmelerade herrsockor

Tjohooo, undrens tid är inte förbi. Inom loppet av en liten vecka hade jag stickat ett par sockor. Jag tror minsann att det är rekord för min del. Det att båda blev färdiga tillika beror på att jag stickade dem parallellt. Tydligen enda sättet för mej att klara det där "andra-sock-syndromet"!

Så i onsdags fick jag färdigt årets första alster. Jag tror att det också är nästan rekord. Visserligen läste jag på en annan blogg om en som hade stickat sitt första par sockor färdigt redan på nyårsdagen. Men inte ska jag jämföra eller ta stress över det. 
Dock i ärlighetens namn, har ni sett snyggare sockor än Tildas? Så superfina, men som sagt, inte jämföra...

Modell: Ett par alldeles vanliga herrsockor, storl. ca 43

Garn: 7-bröder Polkka från Novita

Åtgång: 134 g

Stickor: Nr 3½

Men vad ska jag göra nu? Vad skall bli mitt följande projekt? Ett par sockor till? Eller borde jag ta mej i kragen och satsa på Qvidimina-rutorna? Bläääh!
Hmmm, mamma sade att hon hade något vantmönster på lut... kunde ju vara en möjlighet. Fast jag borde kanske nog sticka färdigt något ofärdigt projekt, men...
Kanske jag ska gå och klappa lite garn och se om jag får några idéer. Tänk om jag skulle rada ut lite nystan på matbordet och se vad far i huset säger då! :)