lördag, augusti 17, 2019

Matlagningstur

Igår axlade jag mitt husliga ansvar och meddelade mina karlar att jag står för middagsmaten. Bägge flämtade förvånat till och plirade sedan misstänksamt på mej:
- Vad tänker du laga, frågade de med en mun.
- Skinkpaj med äggstanning.
- Men jag vill ha riktigt mat, sa äldsta sonen.
- Låt henne nu laga vad hon vill, sa dubbelmorfar fort som sjutton. Han var rädd att jag skulle dra mej ur och matlagningen skulle ha fallit på hans lott.
- Men jag skulle kunna laga köttfärsröra och spagetti, försökte ännu sonen smått förtvivlat.
- Men köttet är ju ännu djupfryst, konstaterade jag och fortsatte:
- Dessutom måste vi bli av med den där skinkbiten, de där paprikorna och lite ägg.
- Nåja då, mumlade och muttrade den äldsta.
Vet ni vad jag kom fram till efter den här diskussionen? Jo, det är nog bäst att jag håller mej borta från köket!

Igår hade vi alltså Skinkpaj i långpanna till middag. I pajdegen ingår hälften vetemjöl och hälften grahamsmjöl, därav den mörka färgen. Fyllningen består av rökt skinka, två paprikor, en påse ärter majs paprika och så då äggstanning på fem ägg. Skulle det inte vara för dubbelmorfars konstiga matgriller skulle här dessutom ha ingått riven ost och så skulle jag ha satt till röd lök eller purjolök. De två sistnämnda hade jag inte hemma och de stod inte heller i receptet, som jag har från 4H:s matskola. Hittade det på webben i somras och tyckte att det var enkelt och behändigt.

Gott måste det trots allt ha smakat för mina karlar, eftersom nästan allting försvann igår i ett nafs! Dubbelmorfar tog med sig en bit till sin svärmor medan pajen ännu var ljummen. Där plockade han bär medan äldsta sonen och undertecknad befann oss hos stickväninnan B. Hon och jag stickade medan hennes man och äldsta sonen pillade med en sprillans ny dator. Och jo, jo, jag vet ju nog att jag också borde ha befunnit mej i vinbärsbusken, men...

Dubbelmorfars bärenergi har hållit i sig.
Här är resultatet av förra nattens hopkok. Här ingår röda vinbär, våra sista krusbär från vår enda buske och hela två svarta vinbär! I natt tog dubbelmorfar dessutom hand om disken direkt. Duktigt gjort, eller hur?

Och nu, nu ska vi bege oss iväg på äventyr. Äldsta sonen har redan försvunnit med sin kusin. Han skall iväg och hälsa på sina fastrar.

Önskar er alla en riktigt skön lördag!

fredag, augusti 16, 2019

Nattlig aktivitet

I natt gick det livat till här hos oss! 
Dubbelmorfar fick ju för sig att han skulle koka saft mitt i natten. Och se, det gjorde han. Inget illa i det, men som vanligt lyssnade han inte alls på mej då jag från datarummet hojtade att han skulle se till att han hade flaskorna färdigt diskade och varma först. Nå, hur skulle han nu behöva göra sånt? Han hade ju nog flaskor nere i källaren. Det var bara att gå efter...

Jo, han hade en del plastflaskor och då går det så här när man häller i kokhet saft. Ack ja, mycket förvridet. Hoppas att flaskorna håller för trycket och inte exploderar i källaren. Då blir det rött överallt och ett himla städande. Till all tur har jag åtminstone inget garn där!

I morse vaknade jag till den brutala verkligheten. Dubbelmorfar hade varit i köket!
Men lugn, bara lugn, han tog hand om disken alldeles själv. Tack för det!
Och ursäkta nu att jag visar foton från den osminkade verkligheten!

Om saften är god? Tja, jag vet inte, för jag hann aldrig smaka på den innan den försvann till källaren.

Idag har dubbelmorfar rivit upp armarna då han plockade de sista krusbären. Nu skulle M borde komma hit omgående med sin läkarväska!

Nu just tar dubbelmorfar hand om middagsdisken. Någonting jag borde göra för att fördelningen skulle vara någorlunda rättvis. Men jag har bråttom att få det här inlägget gjort innan vi åker norrut igen på en liten grej. Dubbelmorfar åker antagligen iväg till sin svärmor och fortsätter med bärplockandet.

Och ikväll, ja ikväll ska jag minsann sticka och så ska jag lägga mej tidigt, så jag blir tidigt färdig med allt datoriserande i morgon.
Önskar er alla en riktigt skön fredagskväll!

torsdag, augusti 15, 2019

Kladdigt värre

Oj, vet ni, så härligt idag att i datasalen i västra grannstaden träffa på alla trevliga människor. En hel del kursdeltagare från tidigare och en del helt nya. Med spänd förväntan och mycket glädje ser jag framemot att starta kurserna i september. Fyra av kurserna är redan fullbokade! Ja, och då var det första anmälningsdagen idag, så... ja, det ser helt enkelt bra ut.

Efter utfört jobb och avlagd rapport på kansliet på Mannerheimgatan var det dags att besöka barnbarnen. M väntade otåligt och hann redan ringa till dubbelmorfar och fråga efter oss medan jag var inne på kansliet där jag förstås fastnade med munnen. Måste ju bara höra hur kollegerna haft det under sommaren och så gav jag lite datastöd av bara farten.

Vilken glädje när vi anlände. M hade redan flera gånger stått i fönstret och tittat ut. Sedan blev det fart på leken och pratet. M håller låda med sådan fart att det gäller verkligen att spänna öronen och lyssna ordentligt, för annars tappar man bort sig. Hon har också ett fenomenalt minne, så hon kollade dubbelmorfars ben, som har rivsår.
- Det var när moffen plockade blåbär, förklarade M. Och jo, det var det ju och det är redan ett tag sedan dess. Men hon mindes. Och eftersom det var "pippi" (gjorde ont alltså), så var ju M tvungen att ta sin läkarväska och göra ingående undersökningar. Så det gällde för dubbelmorfar att gapa och böja sig ner så hon fick undersöka öronen. Hjärta och lungor kollades också. Till all tur behövde han inte få någon spruta idag!

M hade hunnit baka på förmiddagen, så vi bjöds på...
... kladdkaka och glass. Mumsfilibabba! Tack!
M:s mamma sade att dottern mest hade ätit smet och det var tur att det alls blev någon kaka! Men vi tror nog att hon överdrev lite, för hur skulle nu M ha gjort så?!

Och jodå, jag höll förstås lilla A i famnen och gullade med henne också. Så fint att se hur hon följer med allt vad storasyster gör och hur glad lilla A blir av att ha sin syster i närheten.

Kvällen tillbringade vi hos min hulda moder. Jag lade upp maskor för en ny disktrasestickning. Orkade inte med något annat mera krävande nu ikväll. Jag misstänker att dubbelmorfar har stulit lite av min energi, för vet ni vad han gör just nu? Jo, han kokar rödvinbärssaft av de bär han plockade hos svärmor ikväll. Själv längtar jag till sängen. Höll redan på att somna när vi var hos min mamma... Gäääsp!

onsdag, augusti 14, 2019

För kattälskare

Idag har jag jobbat hårt hela dagen hemifrån och ändå glömde jag bort lite fakta från min exceltabell. Suck och dubbelsuck! därför stitter jag nu här igen mitt i natten. I morgon hinner jag tyvärr inte, för då ska jag jobba i den västra grannstaden och förstås passar jag då på att hälsa på barnbarnen. M ringde nämligen idag sent på eftermiddagen och jag tycker bestämt att hon sa att hon har lessamt efter mommo och moffen! Förstås kan det hända att jag tolkade in något eget, men...

På kvällen var jag iväg norrut tillsammans med min karlar. Oj, oj, oj, jag fick se fina stickalster och garnfynd. Och ni skulle ha sett det uppdukade kaffebordet. Plötsligt fanns det långt över sju sorter att välja mellan. Tack, säger vi!
Hann sedan ännu med ett supersnabbt varv hos mamma, så att hon åtminstone fick tvätten upphängd.

I lördags lyckades jag få den här färdig:
Garn: Cotton Soft från Novita
Åtgång: 28 g
Stickor: Nr 4

Igen ett pyttelitet projekt alltså, men verkar som om jag inte hinner med större grejor nu just!

tisdag, augusti 13, 2019

Nu börjar det!

Idag hade vi första personalmötet inför höstterminen på jobbet! Så gissa vem som steg upp halv sju i morse och dekorerade kakor?
Just precis det, undertecknad! Det ska ju börjas i tid med att glädja kollegerna och skämma bort dem, inte sant?


Så jag bjöd på smörgåstårta och hallontårta! Dubbelmorfar och äldsta sonen var så hyggliga att de skjutsade mej till jobbet. Det är svårt att frakta sådana här stora kakor. Men med gemensamma krafter klarade vi det. Förutom kollegerna gladde jag också en äldre dam, som blev kvar då vi hade anmälningstillfälle på jobbet i kväll!
Ser ni de fina hjärtorna, som jag fixade med smältost och pepparkaksform?
Hallontårtan är slut och det finns endast lite smörgåstårta kvar. Bra så!

Och nej då, det här var nog ett undantag. När kurserna startar kommer jag inte längre att att hinna baka och fixa så här! Då får det bli betydligt enklare servering. Men idag passade det bra just med smörgåstårta för ingen av oss hann iväg på lunch!

måndag, augusti 12, 2019

En trollslända

För en vecka sedan fick jag ett pyttelitet stickprojekt färdigt, nämligen en disktrasa.

Garn: Cotton Soft från Novita
Åtgång: 16 g
Stickor: Nr 3½

Härligt att sticka en liten grej med endast räta och aviga maskor. Någonting som fort blev färdigt!

Nu lite jobb ännu och sedan i säng! Det blir en hård och lång dag i morgon!

söndag, augusti 11, 2019

Äntligen på terrassen

Igår vet ni, då satt jag äntligen ute på terrassen i härligt sällskap. I det smala glaset bubblade det glatt. Lika glatt som pratsorlet. Hur många glas jag drack? Tja, efter tredje glaset tappade jag räkningen!

Till bubblet passade det utmärkt med en halloneclairtårta. Mums! 

Vädret var dessutom alldeles perfekt igår för en skön eftermiddag utomhus. Stort TACK för bubbelfesten.

Medan jag förlustade mej förbarmade sig dubbelmorfar och äldsta sonen över min lillasyster, besökte henne och fixade fortsättning på Internetkontakten. Därefter rusade de in i lilla matbutiken, köpte glass och begav sig iväg söderut till dubbelmorfars storasyster.

Lördagskvällen avslutade dubbelmorfar och undertecknad hos min hulda moder med ett glas gul Jaffa! Dock inte sådan som Ragnar pimplar. Nej, den här var alldeles naturell och outblandad!
Eftersom vår stora TV nu har sagt upp kontraktet, så snarkade dubbelmorfar redan klockan 22 igår och själv lade jag mej före klockan 22.30! Jag läste dock slutet på en bok ända till klockan 00.30, sååå...
När jag smällde fast pärmarna konstaterade jag att, njaaa, det var nog ingen vidare bra bok trots allt. Minstingen som var här på snabbvisit i morse, suckade djupt när jag berättade om den dåliga boken.
- Du är tokig, konstaterade han. (Ja, ja av barn och fyllerister får man höra sanningen, heter det ju!)
- Inte hade du behövt läsa den till slut om den var dålig, fortsatte han.
- Nä, förstås inte, men....
- Ja, vad då men?
Okej, i det här läget blev jag svarslös. Det enda som boken har varit bra för är just att den har varit lätt att lägga ifrån sig om kvällarna. Och så har den ändå lyckats skingra tankarna på något sätt innan jag somnat. Och bra så.
I kväll lägger jag mej med Minette Walters!

Igår fick jag en stickad disktrasa färdig, likaså har jag fått en färdig idag. Nu skulle jag redan vilja börja på nästa, men jag måste kanske göra någonting nyttigt ännu så här på söndagskvällen... Hmmm... eller så struntar jag bara och stressar på med allt ogjort i morgon istället!

Önskar er alla en riktigt bra start på den nya veckan!

lördag, augusti 10, 2019

Hjärtklänning

För att ni nu inte ska tro att jag enbart köper garn, så låt mej få presentera M:s hjärtklänning, som jag i något skede trodde att skulle bli en tunika!

Modell: Flickklänning, modell 23 från tidningen Kauneimmat käsityöt nr 4/2008
Garn: Blend Bamboo från Hjertegarn
Åtgång: 144 g
Verktyg: Stickor nr 3 och 3½ samt virknål nr 3,25

Garnet är supermjukt och skönt, men ack så jobbigt att sticka i då det delar sig. Lite ändringar gjorde jag i mönstret. Det gör jag nästan alltid nuförtiden.

Nu borde jag städa i sovrummet. Någon i vårt hus tycker att det går bra att slänga in alla nytvättade kläder där ovanpå lådorna, som ska iväg till loppis. Håhåjaaa...
Och så borde jag baka, så att jag skulle ha någonting i frysen, men...
Ja, och så borde jag svara på e-post, skriva en lista och...
Jag tror faktiskt att jag stickar några varv istället!

Önskar er alla en riktigt skön lördagskväll!



fredag, augusti 09, 2019

Fullt hus

Lugnet har lagt sig i vårt hus igen. Här har varit fullt ös hela förmiddagen och det har varit riktigt, riktigt härligt. Dottern anlände i morse med sina två döttrar, så vi har lekt och stojat.

Dubbelmorfar och M byggde ett jättehögt torn. Lägg märke till garaget på bottenvåningen. Lilla hunden har också fått ett eget krypin.

Själv försökte jag fånga M på bild. Men det gick inte så bra. Här sveper hon iväg med stora hunden med sådan fart att jag inte hinner med.

Min lillasyster med familj var här på snabbvisit och jag dukade upp det lilla som fanns här hos oss. Och jodå, lugn bara lugn. Det blev många olika sorter ändå.
Den nästyngsta dök också upp här på sin matrast. Han hann knappt få i sig någonting innan M drog i honom och sade:
- Kom.
Snällt följde morbror efter och så var det full fart på lekandet igen. Den yngsta systersonen, som är ett år äldre än M, såg smått förskräckt ut över den vilda framfarten.

Nu är det stickning, som gäller för min del. Man blir lite matt av att ha barnbarnen hos sig!
Önskar er alla en riktigt skön fredagskväll!

torsdag, augusti 08, 2019

Gårdagens lilla tripp

Det bästa med sommarlov är att man på morgonen aldrig vet var man hamnar under dagens lopp! Så var det igår för mej! Spännande!

Igår var jag iväg norrut i det bästa sällskap, som tänkas kan. Vid 11-snåret steg jag in i en svenskregistrerad bil, som tog mej först västerut och sedan norrut. Eftersom det endast var en i sällskapet som förstod finska, ja förutom då undertecknad, så avstod jag klokt nog från att sjunga Mäntsälä mielessäin i bilen. Där spelades redan svensk dansmusik, så...

När man är i Mäntsälä måste man förstås besöka bageriet Lähimmäinen och det gjorde vi!


Vi kom ut med kassar fulla av bröd, pastejer, köttpiroger och blåbärsbulle! I det bageriet är det alltid fullt av folk, så även igår.
Se förresten hur taktfast här marscheras!

Första ärendet var avklarat och så raskt över till följande affär lite längre fram längs vägen, nämligen Jysk. Och jodå, vi hade kunnat nöja oss med att besöka affären i den västra grannstaden, men där var alla prisnedsatta madrasser redan slut, så...
Jag skulle ju inte ha någonting, så jag vandrade lite nyfiket omkring. Och vet ni vad? Jo, jag hittade en julklapp åt M! Inte alls illa, ska jag säga.

Efter sådant här shoppande börjar det knorra lite grann i magen, så vi fortsatte vägen fram och hamnade i Juustoportti.
Där blev jag bjuden på en supergod fylld lövbiff! Tack för det.

Mätta och belåtna styrde vi bilkylaren mot Tokmanni. Och nu vet ni, nu hade jag äntligen tidernas chans att shoppa loss och det gjorde jag minsann. En hel hög med strumpor åt barnbarnen, samt en Muminscarf åt M, en födelsedagspresent, några onämnbara och en scarf åt mej själv och ja, så...

... just precis lite garn! Behöver jag garn? Jo, nej, som västnylänningarna säger, men...
Jovisst, förstås behöver jag ju garn, jag måste ju kunna göra små stickprover och liksom testa olika tekniker.


Och här har jag nu chansen till det, sex nystan Cotton Soft från Novita, 300 g.
Åtminstone det ena nystanet, ska förvandlas till en disktrasa.


Den här färgen kunde jag absolut inte motstå! Fyra nystan Cotton Soft, 200 g.
Kan bli någonting åt en viss baby...


Och förstås måste jag ju bara ha de här trikånystanen! Tre nystan Porvoo, 450 g.
Ska förvandlas till en mjuk och skön matta eller ifall jag ångrar mej till virkade korgar.


Det här garnet är nytt för mej. Fyra nystan Rento (betyder avspänd, lättsam), 400 g.
I åtanke har jag ett hyschpysch-projekt!


De här blev så ensamma i korgen med rödlappade garnnystan, att jag helt enkelt inte kunde lämna dem kvar där och gråta. De fick alltså följa med mej hem. Lite vågat eftersom jag inte har testat på garnet förut och nu just inte riktigt har någon vettig idé för hur jag skulle kunna använda det. Hmmmm.
Fyra nystan, 400 g.

Efter detta häftiga shoppande sa min lillsyrra bestämt ifrån:
- Nu ska vi hem. Alla pengar är slut!
Och hemåt rattade vår chaufför galant. Nöjd och belåten var jag hemma strax efter klockan sjutton.
Ett stort TACK för det trevliga sällskapet, packandet av varorna och inbärandet av dem.
Äntligen kom jag till skott och fick shoppa loss i lugn och ro, tack vare er.

Idag har jag varit iväg till den västra grannstaden. Min Adam-plåtlåda fick besöka bildoktorn för att få ett utlåtande. 

Nej, det var inte ECU:n som var sönder utan någonting annat, som dubbelmorfar suckade och rev sig i huvudet över. Det kostade att få sjukdomen diagnostiserad. 
Dessvärre kan den inte åtgärdas där på Auto-Open
Medan jag väntade kollade jag lite på nyare bilar.

Men för övrigt så är det nog dags för mej nu att byta bilmärke eftersom de stackrarna där hos Auto-Open fick meddelande per e-post att nu ska deras affär stängas, för Laakkonen har tagit över Opel-försäljningen. Med tanke på hur missnöjda mina vänner och anförvanter har varit med den bilfirman, så...
Det var jättetråkigt att sitta där och vänta. Tyvärr hade jag lämnat hem stickningen...

Kära nån, vad ska jag göra nu? Skaffa mej en riskokare? Vår bilförtrogna mr J är en helfrälst Toyota-man. Men han varnar för att de kan rosta rejält. Hmm...
Mitsubishi? Finns åtminstone en affär i den östra grannstaden. Och jag gillade både vår Pajero och Spacewagon, men...
Honda? Jaa, det skulle ju vara någonting. Har erfarenhet av två Civic-modeller från snart 40 år tillbaka.
Men, äääh, hoppas att jag får igång någon av mina Adam plåtlådor, så jag kan tuta och köra när jag snart skall iväg till kursplatserna.

Tur att vi idag fick besöka barnbarnen. Efter att ha fått leka med M och höra att hon älskar mej, så då skingras de mörka orosmolnen och jag lyckas igen fokusera på vad som är viktigt här i livet.
M hade för övrigt bongat mommo i tidningen! Duktigt gjort, inte sant?

Och nu mina vänner, är det dags för mej att ta det svarta nystanet och börja sticka på en disktrasa, så det så! Hoppas att den fort blir färdig, för nu är jag lite otålig och skulle vilja göra tre saker på en gång!

onsdag, augusti 07, 2019

Pressat läge

Här sitter jag nu framför datorn och det är onsdagskväll. Dubbelmorfar kom nyss hem från sin utfärd och jag kom hem några timmar tidigare. Jag har förstås jobbat lite grann här med e-post och nu är jag rejält trött. Tänkte bara först berätta om hur tokigt det kan vara ibland.

Jag pressade och pressade i söndags, för jag ville ju ha sidosömmarna platta och fina. Framgången lät tyvärr vänta på sig och jag rev mitt hår. Vad skulle jag göra nu då?

Måste än en gång se på fotot av klänningsmodellen i mönstertidningen. Åhå, vet ni vad? Jo, inte heller på det där fotot var sömmarna snyggt pressade. De böljade lite hit och dit. Puuuh, då hade jag i alla fall gjort rätt! Dumt att jag inte kollade det genast, men kanske nästa gång...

Kanske jag också vågar berätta om dagens härliga tripp i morgon. Jag måste sova på saken!

tisdag, augusti 06, 2019

Fartfylld måndag

Igår morse då jag satt intet ont anande vid frukostbordet och njöt av min sedvanliga morgongymnastik:
Ja, ni ser fem ugglor! Det här är ingenting att leka med, utan verklig gymnastik för de små grå. Förunderligt nog så klarade jag av hela korsordet idag. Ja, också de två andra korsorden med fem ugglor, det vill säga Storkrysset och Klurifaxen. Det trodde ni inte om mej, eller hur? Men nu är ju nog den där Allerstidningen lite småtråkig då de häftigaste korsorden redan är lösta. Borde jag förresten skicka in dem? Ah, förresten där finns ju ett Gotlandskryss, visserligen endast med tre ugglor, men alltid får man lära sig någonting nytt genom att lösa det. Nå, det får bli morgondagens gympa! Minst 30 minuter ska man hålla på varje dag säger hälsofreakarna, läkarna och förståsigpåarna. Antar dock att dom menar någonting mera svettigt än mitt sätt att gympa!

Oj, nu kom jag av mej i min berättelse. Alltnog, där satt jag alltså i en gammal utsliten trikåklänning, som var både fläckig och trasig. Jag skulle ju ändå snart kliva i duschen, så...
Då hördes en smäll, en bildörr slogs fast och alldeles strax bultade det på dörren och klockan hade inte ens hunnit bli nio! Jag utgick från att det var den nästyngsta, som ville ha frukost innan han började sitt distansjobb. Glatt öppnade jag dörren och strax ryggade jag tillbaka. Utanför stod en stor karl sommarklädd i shorts. Hastigt försökte jag skyla över den utslitna sköna trikåklänningens värsta skavanker alltmedan jag febrilt spanade bakåt. Var höll dubbelmorfar riktigt hus? Det här fick han allt ta hand om själv! 

Och jo precis, karlen frågade efter min man.
- Han, han är i källaren, stammade jag osäkert och hade lust att frambringa ett öronbedövande skri för att få fart på min gubbe. Det som gjorde att jag avhöll mej från vrålandet var det faktum att jag redan såg ut som en galning, så jag behövde inte spä på det intrycket med att dessutom bete mig som en sådan! Och framförallt tänkte jag på den stackars semestrande sonen i gästrummet i källaren. Tänk vilken chock han skulle ha fått!
Sent omsider kom dubbelmorfar till min undsättning. Jag smet iväg med blixtens hastighet hit till datarummet och sen såg inte den karlen till mej något mera.
Och nej, det var ju nog ingen farlig karl, men ändå... jag vill ju inte se ut som nånting katten har släpat in då jag ska umgås.


Titta vad dubbelmorfar fick! Det var som tack för... och nej, nej, eftersom det var ett förtroendeuppdrag han har skött helt utan ersättning, så har skattebjörnen inget att göra med det här. Det är helt enkelt en gåva, så det så! Nu har vi alltså var sin flaska. Så det kan bli hur roligt, rörigt eller konstigt som helst här hos oss nu!

Jag hann vet ni få ganska mycket datorjobb undangjort medan karlarna satt i köket och pratade. Efter duschen satte jag mej och stickade. Jag var inte alls så där värst pigg på att bege mig iväg någonstans alls. Hur det nu var så hamnade vi i västra grannstaden. Både sonen och jag hade tjatat på dubbelmorfar att han skulle ringa och beställa tid först. Men se nej!
- Nu har dom tid däremellan med det här.
Pytt heller att bildoktorn hade någon tid däremellan. Det visste ju både jag och sonen. Dagens samhälle fungerar inte längre så där. Allting skall skötas kliniskt och effektivt enligt en pressad tidtabell. Det finns inte tid för något annat. 

Medan dubbelmorfar besökte bildoktorn, så vandrade sonen och jag omkring i Uusiokeskus (Återvinningscentralen). Där fanns hur många böcker som helst, som jag skulle vilja läsa... riktigt någonting annat hittade jag inte. Men jag träffade en trevlig kursdeltagare där, så dagen var räddad! Sonen en aning konfunderad:
- Känner du alltså alla människor, frågade han.

Vidare till nästa motorman. Där fick vi passagerare vänta, vänta och vänta i bilen. Dubbelmorfar kom aldrig ut ur hallen. Till all tur hade jag tagit stickningen med mej, så jag fick min disktrasa färdig. Sonen roade sig på nätet på smarttelefonen. 

Fort iväg på en sen lunch. Min mage knorrade redan oroväckande. Sedan likaledes ett snabbt besök hos barn och barnbarn. M blev jättebesviken då mommo inte kunde stanna kvar och leka. Det hjälpte inte att hon fick den magiska lådan tillbaka! I den fanns nu en handstickad klänning!

Så iväg hemåt via stan. Där försvann sonen in till frisersalongen och jag gick på vädrafolkdräktspicknick. Och det utan både folkdräkt och matkorg eller filt! Nej, jag hade kameran och blocket med mej i högsta hugg! Snälla och trevliga damer förbarmade sig över mej och bjöd på både kakbit och kex! Tack för det.

Det var alltså folkdräktens dag igår. Och det uppmärksammades av staden. Här de östnyländska dräkterna. Längst bak till vänster Liljendaldräkten, både dam och herr. I främre raden Pernådräkten på museiintendent Ulrika Rosendahl och folkdräktskonsult Maria Lindén. Herrdräkten är gemensam med Liljendals. Dräkterna med den blå- och rödrandiga kjolen är från Lappträsk. Saknas gör Strömfors' och Mörskoms dräkter.

De danska folkdräkterna var helt olika våra och mycket färggranna. Mannen i den svarta dräkten längst till höger bär en sorts "yrkesdräkt". Sådana bars av kringvandrande hantverkare. På bältesspännet kunde man se vad för sorts yrkeskarl det var fråga om. Den här hade spännet för snickare. Till utstyrseln hör dessutom en silverring i örat. Den skulle ge pengar, så man kunde begrava den kringvandrande yrkesutövaren ifall han föll ifrån. Fiffigt, inte sant? Den här dansken hade dock avstått från sin örring.

Den Toppede Höne, hette den danska gruppen som uppträdde med folkdanser i parken invid stadsmuseet. Som ni ser, så har karlarna toppluvor på huvudet och förstås knätofs. En del av byxorna var gjorda av manchestertyg.

Och nej, tyvärr har jag ingen folkdräkt. Kanske lika så bra, egentligen. Som ung hade jag den broderade väskan, som hör till Pernå folkdräkt. Den var från min mormors systers dräkt. Var själva folkdräkten fanns eller numera finns har jag ingen aning om. Väskan har också kommit bort i något skede.

En så här vacker rönn finns det där i parken.

Idag har jag jobbat flitigt vid datorn. Det drar ihop sig till kursstart så småningom och en hel del ska ännu planeras, korrigeras och dubbelkollas. På eftermiddagen åkte vi norrut till grannkommunen, där äldsta sonen kollade på tv-inställningar och appleprodukter, som inte riktigt ville samarbeta.
På hemvägen tittade vi in via min hulda moder, men hon snusade så sött att vi enbart lade in vår förning i kylskåpet, skrev en lapp och tassade tyst ut ur huset igen.

I morgon tycker jag att jag borde få ta en stickdag. Vad tycker ni? 
Nu ska jag i varje fall lägga upp maskor för en ny disktrasa medan jag funderar lite på nästa projekt eller om jag ska ta itu med en UFO...hmmm...

måndag, augusti 05, 2019

Ute och gungar

Det har varit fullt ös hela dagen idag igen. Jag inbillade mej på något sätt att det skulle lugna ner sig lite grann nu, men mer om det i morgon, för ikväll hinner jag inte med något långt inlägg. Har annat som ska skrivas och kollas och... Just precis så här blir det ju då man är på språng dagen lång!

Kan konstatera att vår gräsmatta är knastertorr och suktar efter regn, så förlåt nu bara alla ni som ännu semestrar. Här vill vi ha regn, därmed basta!

Gertrud är ute och gungar. Hon vaktar trädgårdslandet. Hon är nämligen smått sur. Gräset är torrt och osmakligt och då hon skulle ta sallad upptäckte hon att något djur varit framme och gnagt på den så ingenting finns kvar. Oine voine. Hur ska Gertrud nu få någonting grönt i sig?
När jag försiktigt förklarade att jordärtskockorna frodas, så muuade hon bara dystert. Hon kanske inte gillar så hälsosamma knölar?

söndag, augusti 04, 2019

Här händer ett och annat

Här har det varit fullt ös i dagarna två nu.
Igår var jag iväg söderut till sommartorget på jobb. Digirådgivning för 14 personer är inte fy skam! Och när man jobbar hårt, hinner man bli hungrig.

Så kollegan och jag understödde byaföreningen genom att köpa oss var sin Muurikkaplätt. Mums! Jag fick den precis så mörk jag vill ha och hon en så ljus, som hon tycker om.

Knappt hann jag hem och svänga och få i mej av det goda rågbrödet jag också hann köpa på sommartorget, innan det var dags att följa med husets karlfolk österut. Och gissa var vi hamnade? Jo, förstås i östra grannstadens Motonet! Tråååååkigt! Där finns ju inget garn eller annat nyttigt handarbetsmaterial. Suck och dubbelsuck. Låt vara att det är fråga om ett finländskt familjeföretag, men ändå. Det borde absolut finnas en hörna för kvinnor. Nästa gång tar jag med min stickning och sätter mej i en av tältstolarna och protesterar. Få se hur många gånger jag efter det får besöka affären!
Till råga på allt så fanns inte den av dubbelmorfar eftersökta remmen, inte där och inte i västra grannstaden heller. Det finns en viss risk att vi hamnar att ta oss ända till huvudstadsregionen. Tyvärr kan jag knappast vägra att följa med eftersom det handlar om service på min Adam plåtlåda. Hmmm...

På hemvägen körde vi via stora varuhuset, för hemma fattades lite av det ena och det andra. Dubbelmorfar stannade på parkeringsplatsen och såg till bilen medan jag och den äldsta vandrade längs välfyllda butiksgångar. Frid och fröjd? Nej, tyvärr lååååångt därifrån. Ni skulle ha hört honom. Han var en kopia av sin far!
- Nej, vi ska int ha det där.
- Nej, kom bort ditifrån nu.
- Nej, nu räcker det.
Vet ni, jag blev så stressad att jag inte alls hann se på saker jag tänkt "att nästa gång jag besöker ett stort varuhus så ska jag kolla på det och det"... Suck! Och ja, så glömde jag förstås att köpa hushållspapper!
Inget ont om sonen dock, som hjälpte mej att bära och senare hemma packade upp våra båda kassar. Tack för det!

En så här fin gåva fick jag av min kollega. Ett superstort TACK för den. Precis vad jag behöver! Så förtjust i Muminväskan och Muminplåtburken med vintermotiv. Och nu kommer jag att överleva, tack vare hallonbåtarna.

Sent igår kväll ringde den yngre svägerskan och frågade om vi var hemma, om hon och storasystern kunde komma på besök. De var förstås hjärtligt välkomna och så blev det en riktigt trevlig lördagskväll med umgänge istället för stickning. Också här visade den äldsta sonen framfötterna, för han kokade kaffe, dukade på och av bordet. Senare på kvällen bjöd han mig också på en sangria. Tack för det!

I dag på förmiddagen kom jag inte riktigt igång med min stickning. Kände mej lite rastlös, så jag fick igång en tvättmaskin och kollade lite på WhatsApp och där var en bön om datahjälp. Och vet ni vad? Jo, jag ryckte ut omgående. Det var mer eller mindre fråga om en nödsituation och sånt kan jag inte ignorera. Nu håller vi tummarna att allting fungerar i tisdag, på den viktiga dagen. Tack för bordets gåvor! 

Sedan iväg till min hulda moder. Där sammanstrålade vi med min lillebror, som hade dykt upp före oss och sålunda hann hänga mammas tvätt. Dubbelmorfar tog hand om pappersinsamlingskassarna och sedan väntade vi på svenskarna. Först sent på eftermiddagen var vi hemma igen efter att ha hört oss för om hur det står till på andra sidan potten.

Och så fick jag en så här fin gåva! Hallon-och rabarbersylt, Astrid rosévin, svart te med äpple, en stor tekopp med tre olika tesorter i, en liten träbricka och hallonbåtar! Jippiii!

Kärlek & fika gör det goda livet gott, står det på koppen från Majas Cottage. Det är ett litet familjeföretag, som stödjer Barncancerfonden. Härefter kommer jag att dricka mitt te med andäktighet.
Ett stort, stort TACK för den här fina gåvan.

En liten stund hann jag vara hemma innan telefonen ringde. Inget nummer jag hade bland mina kontakter, men jag svarade ändå, lite nyfiket förstås. Tänk om...
E-posten krånglar, TV:na lyder inte och... eh, inte mera datastrul för mej idag, tack. Och imorgon vete fåglarna vad karlfolket här i huset hittar på. Vad det än må vara, så ska jag iväg på jobb på eftermiddagen, så....

Nu ska jag hänga tvätt och sedan njuta av söndagskvällen, så det så!
Önskar er alla en riktigt bra start på den nya veckan!

lördag, augusti 03, 2019

Namnsdag och knappar

Igår var vi iväg till stan på namnsdagskalas. Två gånger fick vi göra färden innan vi fick tag på jubilaren.


Och jodå, jag hade med mej min nya stickning. MEN jag stickade inte fler än tre varv!

Min andra stickning var inne i ett prekärt läge! Vilken knapp ska jag välja? Åååh, alla dessa val. Jag blir galen! Som ni ser så lyckades jag i alla fall fästa alla garnändar. Alltid något.

Idag har jag varit på jobb och nu är det väl dags att sticka lite?
Önskar er alla en riktigt skön lördagskväll!


fredag, augusti 02, 2019

Installera eller låta bli?

Nu säger jag som dubbelmorfar brukar säga när någon frågar honom om det digitala:
- Jag har experter i huset. Jag behöver inte kunna!

Själv hade jag hört om Windows 10 uppdateringar som stökar till det (ja, nå, när gör dom nu inte det?) men hade lyckats undgå dem.

Sent igår på eftermiddagen när jag hade annat för mig på datorn, så dök förstås den här rutan upp:
Du milde, vad skulle jag göra nu? Jag hade inte tid att börja undersöka inställningarna eller vad den här uppdateringen skulle förorsaka i min dator. 

Vet ni vad jag gjorde? Jo, jag tillkallade experthjälp från gästrummet i källaren!
Han kom snällt, tog sig en titt, mumlade lite grann och frågade ett och annat innan han meddelade att det är okej.

Jag fortsatte jobba på datorn och senare på kvällen när jag avslutade fick jag meddelande om att nu startas datorn om och ska inte stängas. Jag lämnade den åt sitt öde och den fick tröska på i all sköns ro. Och så glömde jag bort alltihopa ända tills jag skulle krypa ner mellan lakanen. Jag hörde ett så konstigt ljud. Vem jobbade på min dator mitt i natten? Tjaa, ingen. Den gick helt för sig själv. Nyfiket satte jag på skärmen och kollade. Det första som slog upp var webbläsaren Microsoft Edge med meddelande om hur bra programmet är och bla, bla, bla. Klick på krysset, så var jag av med det.

Jahapp, vår hemgrupp med tillgång till den trådlösa skrivaren hade försvunnit. Via inställningar ska det gå att fixa. Kanske något för den semestrande experten?
Och så hade ett nytt sökfält dykt upp i Aktivitetsfältet. Mummel mutter! Tack och lov för högerklicken. På noll tid dolde jag sökfältet. 

Jag använder WIN + Q istället. Det går snabbt.
Nu är det bara att skriva i det tomma fältet vad jag vill hitta! Kortkommandona är bra, för de sparar på min hand, så jag inte får musarm! Nu kan jag sticka eller virka istället! Vilket för mej till gårdagens stora beslut: Härefter skall jag ALLTID ha en stickning eller virkning med mej vart än jag går! Sen får omgivningen säga vad den vill och därmed basta! Undantaget är förstås stora kalas, såsom konfirmation, student- osv. Men annars så...

Och nu, nu är det dags att lägga upp maskor för ett nytt litet stickprojekt, så att jag har någonting att ta med då dubbelmorfar vill ut på vift!
Önskar er alla en riktigt trevlig fredag!

torsdag, augusti 01, 2019

140 år

Plötsligt blev det så tyst och stilla igen i vårt hus idag. Hela förmiddagen fram till eftermiddagen har här varit full rulle då dotter med döttrar varit på rart besök. M vill leka hela tiden och däremellan vill hon upp i famnen. Lilla A å sin sida vill gärna vara med, skrattar och jollrar och charmar oss alla. När flickorna skulle fara iväg hem hade M inte alls tid, för då skulle det gungas i gungstolen. Först fick Gertrud gunga och M gav fart, sen fick mommo gunga och M gav fart. En liten stund hade hon sedan ro att själv gunga innan det igen var mommos tur. Den här gången med en massa mjukisdjur av olika storlek och art i famnen. Och om ni tror att M tog hem ännu ett mjukisdjur härifrån, så tror ni alldeles rätt!

Igår blev ni utan blogginlägg och det beror på att jag var borta hemifrån hela dagen lång. Dubbelmorfar och undertecknad sträckte iväg så långt bort, som till Egentliga Finland! (Det var tredje gången i juli månad!)

Igår besökte vi den här mysiga sommarstugan, där det firades 140 års kalas med bubbel, grillmat och tillbehör, jordgubbstårta och blåbärspaj.
Där i bakgrunden ser ni gäststugan. Vi hade nog fått övernatta där, men vi envisades förstås med att återvända hem till våra egna sängar. Det är liksom skönast så. Men framförallt ville vi ju vara på plats då flickorna anlände i morse.

Stugan ligger vackert till i skogskanten, men det är ändå öppet. Här finns olika sittgrupper, så man kan flytta sig till olika ställen i takt med solen.

Här finns också en damm, där värdinnan svalkar sig efter bastun. På kvällen kan man få syn på de inplanterade kräftorna. Den allmänna simstranden ligger på promenadavstånd härifrån. Dock så att man inte störs av trafiken till och från stranden. Men nu under de heta dagarna, då parkeringsplatsen inte kunde svälja fler bilar hittade fiffikusar på att parkera längs med uppfartsvägen till sommarstugan.




Värdinnan är alldeles tydligt förtjust i blommor. Det märks på alla planteringar.

Så här vackert lyste dahliorna i kvällssolen.

Och så här fina djur fanns utplacerade. Värdinnan hade också målat fina stenar, men tyvärr tog jag inget foto av dem. Jag borde ha varit mera på alerten. Men jag njöt så av umgänget, samvaron och maten att jag liksom inte riktigt hann med. Det var så skönt att sitta där i den milda brisen i halvskugga. Ett stort TACK för ett härligt kalas!

På hemvägen gjorde vi första stoppet så att vi besökte min ena farbrors grav.

Det andra stoppet gjorde vi vid infarten till Bålaby Gård.

Jag bara måste få ett foto på den här traktormannen! Vet inte hur många gånger vi har kört förbi utan att stanna. Men nu, nu är han förevigad!

Vi var hemma vid 23-tiden, tog oss en nattmacka och stupade sen i säng. Det har varit rätt så mycket flängande under hela juli månad, men det har också varit mycket umgänge! Bra så. Det enda jag lite har saknat är att få gå i en riktigt garnaffär! Men vänta bara, snart tar jag svägerskorna med och sticker iväg till en sån. Om de nu inte hinner åka iväg utan mej före det...

tisdag, juli 30, 2019

Ensam hemmakväll

Dubbelmorfar och äldsta sonen försvann vid 17-tiden. De övergav mej och lämnade mej helt ensam med katterna. Och det var riktigt bra det ska ni veta, för nu har jag äntligen kommit ikapp med datajobbet. Puust! Konstigt hur snabbt allting går då man inte avbryts av två karlar med jämna mellanrum. När man får jobba ensam och koncentrerat, då går det undan minsann.

Dubbelmorfar gläder sig åt den här blomman i vår trädgård! Gissa vad det är för en?

Själv är jag betydligt gladare åt de här bären! Nostalgiskt minns jag krusbärssylten från barndomen. De här hinner dock inte bli till sylt för vi äter upp dem an efter och har inte flera än en buske!