Liten påskutflykt

Det doftar mat här i vårt hus, för här har vi idag haft hamburgerkalas. Yngsta sonen har stekt hamburgare, fixat salladen och bröden. Gissa vem som borde ta hand om disken? Jo, just precis, undertecknad, men, men. Det tar på att flyga till Blåkulla, så jag är rätt trött just nu. Inte för att jag nu på riktigt var iväg dit igår, utan jag stannade i grannbyn, där jag tillbringade över halva dagen med Lilleman. Den stackaren har åkt på en förkylning, så nätterna är inte så värst muntra. Alla vet ju att så fort man lägger sig ner börjar slemmet samla sig och stör andningen. Sen kan han förstås inte säga om han har sjuk hals, ont i öronen, osv.

Jag kom hem med en så här fin påskkvist. Den har Lillemans storasyster gjort tillsammans med mamma. Tack för den.

Det var meningen att jag skulle ha gjort en massa saker igår kväll. Det mesta blev ogjort, för vi fick spontana överraskningsgäster, svägerskorna B och B. De hade varit ute i skogen med brorsan och upplevt sina barndomslandskap, Jättekastberget. Tiden går fort då man har roligt och plötsligt visade klockan över 22.
Lite panik fick jag när bisin min meddelade att vi skulle få gäster, för
a) jag hade inget hemma att bjuda på och
b) jag skulle tömma ett bord och några stolar och...
Tjaaa, jag hittade äppelwienerbröd och så hittade jag skink- ostpastejer i kylskåpet. Punkt a) avklarad alltså. Punkt b) hann jag inte åtgärda och det straffade sig idag då sidobordet fortfarande var överbelamrat.

Fredagskväll när jag satt här i allsköns ro framför datorn, kom plötsligt bisin min inrusande från trädgårdslådeodlingen. Ja, alltså han har nu satt lite potatis, sått dill, persilja och sallad.
– Nu far vi ut och åka, sa han när han störtade in.
– Tid till start fem minuter, fortsatte han i samma andetag.

Min första tanke var att jag protesterar, jag åker ingenstans. Sedan besinnade jag mej. Bäst att haka på och följa med på en liten åktur, för när har bisin min senast bjudit ut mej en fredagskväll?
– Va, ska du ha vinterrocken på dig, frågade han förvånat.
– Jo, för säkerhets skull, kvällen kan bli kylig.

Vi susade iväg genom stan, förbi bostadsmässområdet, som det minsann skulle finnas mycket att säga om, vidare söderut ända tills vägen tar slut och havet tar vid.

Ingen bänk! Vi fick sitta inne i bilen och äta våra citronkvargbullar, som jag nappade med mej hemifrån. Sjöfåglar i stora mängder syntes inte heller till. Men blå timmen var vacker och skön.
Bisin min frös i sin tunna rock, men jag som hade klätt mej förnuftigt njöt av utevistelsen.

På hemvägen kurvade vi via mataffären, för vi skulle ha kaffe, bäst att sätta upp ett lager medan det är förmånligt. Jag satsade på stort och passade på att köpa glasstrutar. Som sagt, jag som hade vinterrock, frös ju inte.

Nu måste jag bestämma mej för om jag ska låta disken marinera sig över natten eller om jag ska ta itu med den. Hmmm...
Önskar er alla en fin påskannandag!
 

 

 

Funkar inte

Kära vänner, igår blev ni tyvärr utan mitt dagliga blogginlägg. Att det gick så illa beror på det här:

Nätverksproblem! Jag tillkallade förstås husets IT-expert. Han var inte riktigt med på noterna, utan tyckte att han skulle få vara ledig efter arbetsdagen. Men det är inte precis läge att leka med en hysterisk mamma. Påsken kan bli inhiberad i värsta fall. Bäst alltså att ge mamma teknisk support.

Nå, snällt försökte han fixa det hela och det verkade fungera. Men då var klockan redan så mycket på kvällen att jag inte längre orkade bråka med tekniken. Med minst sagt blandade känslor satte jag mej framför datorn idag. Hoppsansa! Jo, det finns internetkontakt, MEN mitt i allt stänger webbläsaren (browsern) av sig! Så ska det inte vara, för det går inte att jobba då.

Nå, man ska alltid prova på flera alternativ.

Jag laddade alltså ner Vivaldi, frid och fröjd. Och ett riktigt bra program, men...
...gmail vägrade släppa in mej till min e-post. Tvåstegsverifiering krävdes på ett eller annat sätt, för att Google ska veta att just jag är jag. Suck och dubbelsuck. Jag har inte tid att krångla med sånt där viktigt säkerhetstjafs just nu. Om jag skulle ha tillräckligt med energi skulle jag byta till Thunderbird (stormfågel) e-postklienten. Men, men, hur skulle människor sedan hitta min e-postadress? Och hur skulle jag orka meddela den nya adressen till alla olika ställen? Tänk redan på alla webbplatser, som har min e-post som användarnamn. Hujedamej, så mycket jobb! Men det kanske finns nån, som åtar sig jobbet? Hallå, frivilliga efterlyses!
Håll tummarna att allting fungerar så jag får det här inlägget färdigt!

Igår var det äntligen, äntligen stickcafé för min del. Härligt att få träffa "stickflickorna" igen efter två veckors uppehåll. Men det är nu bara så att Lilleman går före allting annat.
Jag hade valsvårigheter igår, vilket projekt skulle jag ta med mej till caféet? Vantstickningen? Lovisa droppar sockan? Senast påbörjade sockstickning? Den gröna virkningen? Eller restgarnsvirkningen? Hmmm... man kan inte ta med sig någonting invecklat om man inte vill riva upp allting när kommer hem. Det fick bli den senaste sockstickningen, för den är enkel och bra utan att vara alltför tråkig ändå.

När jag skulle beställa lunch hade jag igen valsvårigheter. Allra helst skulle jag ha velat ha en len purjolök-potatissoppa, men det finns ju inte på menyn. Det kanske är en alltför simpel rätt? Inte sånt, som människor vill ha när de går ut och äter, för soppan kan man laga hemma. Hmmm, men potatisen ska ju skalas, så nog är det jobb med den alltid.

Till sist stod valet mellan ugnspotatis med skagenröra eller en toast skagen. Som ni ser, så fick det bli den sistnämnda. Gott och lagom stor portion för mej.

Till efterrätt fick det bli rik riddare med körsbärs-blåbärskompott och en extra glassboll på. Också det här var mumsigt.

Från stickcaféet kom jag hem med ett så här fint Muminbadkar. Tack för det! Nu kan Lillan komma hit och bada, utan att behöva släpa med sitt eget hemifrån.

Det drar ohjälpligt ihop sig till helg, så igår kväll var vi iväg med äldsta sonen till stan och bunkrade upp. En komplettering måste göras, för jag glömde foliepapper och mörk choklad. Dessutom fick jag inte hamburgerbröd heller.
Men kära hjärtanes, nu har det hänt! Jag har stått i mataffären och pratat om sjukdomar!!!! Vanligtvis brukar jag endast lyssna inkännande, men nu bidrag jag till diskussionen. Det här är inte alls bra, innan jag vet ordet av så är jag en riktigt gammal gumma!

Jag räddade påsken! Den här tidningen fick följa med hem från mataffären och det för A-korsordets skull, vad annat?

Idag var det meningen att jag skulle åka in till torget efter bondost och samtidigt understöda barnhemmet i Bolivien. Men, men, bisin min hade kört iväg till grannbyn med min bil. Den ska omhändertas, oljan ska bytas, likaså däcken. Den ska också tvättas och få dimljus.

Jag borde absolut också röja i sovrummet. Jag har kommit ett mikroskopiskt kort steg på den vägen. Det är bara så svårt, då jag hela tiden hittar intressanta saker alternativt saker jag inte vet vad jag ska göra med. Suck! Och bisin min som ivrigt väntar på att jag skulle städa här...

Och nu innan jag glömmer:

Önskar er alla en riktigt GLAD PÅSK!

Trångt i postlådan

Huh, huh, jag är en riktig slarver. Jag skjuter upp och skjuter upp och om en vecka är det påsk!Det kommer inte att sluta bra det här.

Bisin min är upprörd, för det är trångt i vår postlåda. Han tycker att det är bara skräp, som landar där i lådan. Så mycket onödig valreklam. Jag är beredd att hålla med honom, till en del. Men i måndags fick jag den här:

Frågar ni mej, så är den här inte alls skräp. Behöver jag den? Njaaa, nä, inte alls egentligen. Igår stickade jag inte en endaste maska och det betyder ju att inget blir färdigt. Och det i sin tur betyder att jag inte alls behöver nya mönster.

Yngsta sonen kom på snabbvisit idag på eftermiddagen. Han erbjöd sig att ta hand om middagen på påsksöndagen. Det är mycket snällt och det får han så gärna. För mej återstår väl då att försöka åstadkomma någon sorts påsktårta eller borde jag satsa på en paj? Citronrutor skulle vara gott. Har ni något favoritrecept till påsken?

Önskar er alla en fin fredag!

En fin kväll

Idag borde man ha varit ute och tankat D-vitamin mycket mera än vad jag gjorde. Dagen gick alltför fort och jag har varit ganska inaktiv. Jag har inte ens handarbetat! Plötsligt är det inte alls roligt att ha femtioelva olika projekt på gång samtidigt. Nu vet jag inte vilket av dem jag skall ta itu med först. Det värsta är att jag skulle helst börja på ett alldeles nytt projekt.

Ikväll var jag över till grannbyn. Jag har inte sett gullungarna på hela veckan, så det måste ju åtgärdas.
– Famo, famo, det här är till dej, utropade Lillan och kom springande med ett äggpaket.

Och inte vilket äggpaket som helst, utan just mignonägg. Mumsfilibabba.

Lillan ville att jag genast skulle öppna en ägglåda och sen förklarade hon allvarligt att det är choko inne i ägget. Förstås måste vi ju smaka på ett ägg, liksom bara för att kolla att kvaliteten håller. Konstigt nog, så är en ägglåda redan tom och en annan halvfull. Från vårt matbord försvinner chokladen fortare än kvickt. Måste gömma resten på ett säkert ställe, annars är vi utan påskgodis.

Önskar er alla en riktigt fin fredag! Hoppas att ni inte har slängt långkalsongerna redan, för det blir kallare väder nu i veckoslutet. Brrr!

Kreativa processer

Igår kväll lade jag mej tillsammans med en fransman! Bisin min lämnade jag på soffan och hosta. Jag ville inte alls vara i hans närhet, för jag vill inte ha de där bacilluskerna.
Fransmannen, Jean-Paul Didierlaurent var ett härligt sällskap, men jag bestämde mej för att vid midnatt var det dags att släcka lampan och sluta ögonen.

Klockan tre var jag klarvaken, dels funderade jag på om den där blåa färgen på det där garnet faktiskt passar ihop med den där vattengröna, eller vad det nu är för färg. Tänk om färgerna är alldeles för nära varandra och inte alls urskiljs. Om inte bisin min legat på soffan, så hade jag stigit upp och kollat på de där nystanen. Inte för att jag vet om jag skulle ha blivit så mycket klokare i lampskenet, men det blev i bakhuvudet och störa mej att jag inte kollat färgerna och jag kände mej så urbota dum.
Klarvaken var jag dels också, för att jag längtade efter min fransman!

I vårt hus pågår för tillfället kreativa processer. Det betyder att det börjar bli ont om fri bordsyta! Till all tur kan bisin min inte gnälla på mej att jag ska städa bordet nu, för där står hans kamera. Hehe!

Jag har stickat två provlappar idag, men jag får ingen som helst ordning på det hela. Här stämmer bredden, men inte höjden. Vilket är viktigare?
Den andra lappen blev lite bredare, men fortfarande saknas rätta måttet för höjden. Harmfullt, i synnerhet som jag har precis det garn, som anges i beskrivningen. Nu borde jag förstås räkna om hela mönstret, så det skulle passa mitt handlag. Men nääe, det får nog vara, för jag orkar inte med den sortens matematik. Om det blir dåligt, så... ja, jag vet inte, som sagt, kanske bäst att återgå till sockstickningen!

Bra saker idag:

• Ingen väckarklocka!
  
  
  
• Lättad kunde jag konstatera att den här färgkombinationen nog fungerar, eller hur?
  Ljuvligt mjukt garn från Norge tillverkat i Italien!
  
  
• Mitt på dagen då jag satt där och stickade på mina provlappar, knackade det på dörren och in klev yngsta sonen.
  – Kommer du med till stan, frågade han.
  – Javisst. Vänta lite så klär jag om mej.
  
  
  
• Vi besökte Marimette, den lokala tyg- och garnaffären, som tyvärr ska sluta. Där var fullt av människor, som noggrant gick igenom alla grejer som man fick till specialpris. Det är slutförsäljning. Själv skulle jag endast ha en tygsax och en sprättare. Sen hittade jag förstås en hel del annat nyttigt, som tvillingnål till symaskinen, krokiga nålar ifall jag måste sy fast till exempel ett huvud på något virkat djur, trådpåträdare, en snörträdare någonting som jag inte ens visste att fanns. Alltså en massa nyttiga saker, eller hur?
  Men vad den där vita grejen med hack i (från Prym) vet jag inte vad är. Säkert har det nånting med sömnad att göra?
  
  
  
• Jag fyndade också en påskduk och borde kanske ha sett på lite julgrejer. Men det var som sagt många människor i affären och jag ville inte fresta på yngsta sonens tålamod.
  
  
  
• Det tar på att fynda, så vi tog oss till Fylla för att fylla magarna. Den här gången åt vi till och med efterrätt, friterad glass. Riktigt gott!
  
  
  
• Från mataffären kom jag hem med tysk cola. Jag vill ju inte stöda de där stora multinationella företagen, som fortfarande är kvar i östra grannlandet och som också befinner sig på ockuperat område i ett visst krigshärjat land. Bättre då att köpa från ett litet företag i Hamburg. Ska bli spännande att smaka, fastän cola nu inte riktigt är min grej.

Nu ska jag igen lägga mej med min fransman.

Önskar er alla en riktigt fin söndag.

Garnlördag

Om jag nu skulle tala finska, så skulle jag säga Lankalauantai om dagen idag, alltså Garnlördag. Idag tvättade och färgade man det garn, som spunnits under vintern. Men lanka (garn) har ursprungligen inget att göra med garn utan är en förfinskning av ordet lang som i fornsvenskan betydde lång. Så långfredagen spillde över till lördagen, som blev Lankalauantai. På svenska håller vi oss till benämningen påsklördag. Lite tråkigt kanske, men enkelt att komma ihåg.

Många garnförsäljare har tagit fasta på det där med garnlördagen och därför går det att göra fina garnfynd i de olika garnaffärerna på webben. Men garn ska jag inte ha, absolut inte. Jag kan få stress och börja må illa av allt garn och det är ju inte bra, eller hur?

Bra saker idag:

• Var uppe redan klockan sju i morse.
  
  
  
• Strax före nio knackade det på vår dörr. Hurra, nu kommer det häxor, tänkte jag.
  Men utanför dörren stod nästyngsta sonen med två paket mignonägg i handen. Nu är påsken räddad. Han fick med sig lite chokoägg och Lillans påskkasse.
  
  
• Visste inte i vilket hörn jag skulle börja städningen, så jag tog fram min virkning istället. Det var så avkopplande och skönt att virka att jag nästan somnade.
  
  
• Mitt på dagen knackade det igen på vår dörr. Nå nu, nu kommer väl häxorna? Nej, inte då, för där stod yngsta sonen, som kom och hälsade på.
  Efter lite diskussioner fram och tillbaka kom vi fram till att vi åker till västra grannstaden och lämnar flickornas påskkasse.
  
  
• Vi körde via Hardom Bröd, för inköp av bullar, semlor (frallor) och baguetter. Det passar sig inte att komma tomhänt till dottern, eller hur?
  
  
• Vi åt på Alexander Grill House. Riktigt gott.
  
  
• Trevligt att träffa flickorna! Det är länge sen sist. 
  
  
• Kvällen tillbringade jag sedan tillsammans med Lillan och hennes familj. 
  
  
• Så det har varit en fin social lördag idag!

Önskar er alla en skön söndag!
Och ja, glöm nu inte det där eländiga klockvändandet!

Långfredag

Igår kväll/natt när det var dags att krypa ner mellan lakanen tänkte jag att det skulle vara en bra idé att kolla dagens steg. Jag satte på min smartklocka och svepte snett neråt och....
Milda makter! 89 steg!!!! Vad hade hänt? Jag var ju till och med ute på en promenad, så... Jag började gorma på min klocka, skakade om den rejält, hotade, bönade och bad. Men den höll envist fast vid sina 89 steg.

Till sist fick jag helt enkelt ge upp och tänkte att det spelar nu ingen roll ändå. Och att det nu inte är så viktigt. Jag tittade en sista gång på smartklockan innan jag släckte i sovrummet. Och se på sjutton, nu plötsligt hade den alla mina steg! Vad som hade hänt vet jag inte. Det här var igen den mystiska it-andevärlden. Visserligen har jag ställt in klockan så att den inte ska räkna steg då jag stickar eller virkar, men det betyder inte att den ska sluta räkna steg då jag faktiskt tar dem. Håhåjaa...

Bra saker idag:

• Ledig dag, så skönt!
  
  
  
• Har packat ytterligare två påskkassar, en åt flickorna i västra grannstaden och en åt Lillan. Få se när jag lyckas leverera dem.
  
  
• Ensam hemma då bisin min försvann till grannbyn och äldsta sonen for iväg tillsammans med sin kusin och en kompis.
  
  
• 
• Då tog jag fram mina garnlådor och började klappa garn... 
  
  
  
• Jag organiserade garnnystanen i stora plastpåsar. Och så klappade jag den här garnkakan lite extra. Och vet ni vad? Jo, hur underligt det än låter, så börjar jag bli förtjust i det där grönskiftande garnet. Och det fastän grönt inte riktigt är min färg! Nu gäller det bara att försöka fundera ut vad jag skulle kunna använda den här garnkakan till, 400 meter garn. Har ni några förslag?
  
  
  
• När påsarna var fyllda och ordentligt tillslutna hamnade de i en shoppingbag och in i hobbyrummet. Och nu, nu måste jag nog börja fundera ordentligt och göra upp en strategi, så jag hinner sticka allt det jag vill. Får jag ha en eller flera stickdagar i veckan? Två kanske?
  
  
• Har inte behövt laga mat idag. Tjohooo!
  
  
• Hunnit både virka och lösa korsord.
  
  
  
• Den här fick jag av äldsta sonen och den ska jag dricka nu, så fort jag har stängt av datorn!

Önskar er en riktigt fin lördag!

Sittande höna

Idag skulle jag ha kunnat sjunga som Willie Nelson On the Road Again, för på eftermiddagen efter maten hamnade jag på en liten tripp västerut. Bisin min skulle ha krängningshämmare från Motonet. Jag skulle ha haft lite annat att göra, så jag var inte så där överförtjust i att följa med. Jag tycker att Motonet dessutom är en jättetråkig affär, men det är förstås bisin mins favorit.

Nå, han vet hur han får fart på mej, så han sa att vi kanske kan fara och hälsa på flickorna. Sju sekunder senare satt jag förväntansfullt i bilen! På vägen till västra grannstaden fick jag i uppdrag att ringa till mr J och fråga vad han behöver från Motonet. Eeh, knepigt det där, för han talar finska och jag vet ju inte ens vad diverse bildelar heter på svenska, än mindre då på finska! Snällt nog så skickade han ett sms, så att detaljerna var solklara och bisin min drabbades inte av språkförbistring från min sida.

Och jo, vi var och hälsade på flickorna. Det var full fart och en del att prata om där i lekens virvlar. Plötsligt funderade A på om moffen har napa (navel). I en snabbt förbi ilande sekund undrade jag om jag nu behöver förklara det där med navelsträng och födslar. Men så insåg jag att det inte finns nån orsak för mej att ta på mej sånt ansvar. Mor- och farföräldrar ska ju skämma bort barnbarnen och inget annat.

I fredags, på självaste långfredagen blev jag färdig med ett litet virkprojekt.

Modell: Istuva tipu, s. 45 i tidningen Virkkaa.

Garn: Mandarin naturell från Sandnes samt restgarner

Åtgång: 15 g

Virknål: Nr 3½

Det var riktigt roligt med ett litet mellanprojekt. Bisin min fnyste förstås och tyckte att jag inte var riktigt klok.
– Det finns nog annat att göra, sa han lite barskt.
Men jag måste ju ha en höna, som vaktade chokladäggen. Inte för att vi såg till några häxor här hemmavid i lördags då vi var på kryssning. Så nu har vi kvar chokladäggen. Få se hur länge det dröjer innan bisin min har ätit upp dem.

Och jo, jag måste nog delvis ge bisin min rätt, för det är ett himla petande och knåpande och till ingen som helst nytta liksom. Men, ja det är så sjuttons roligt!

Bra saker idag:

• Sovmorgon, så skönt.
  
  
• Äldsta sonen fixade middagen och jag tog hand om disken.
  
  
• Träffa barnbarnen, alla tre faktiskt, för på hemvägen kurvade vi ännu via grannbyn och jag fick träffa Lillan. Härligt!
  
  
• Har ytterligare ett virkprojekt nästan färdigt. Det som återstår är att fästa trådar, men det får nog vänta till i morgon.

Önskar er en fin tisdag.

På kryssning

Påskafton och bisin min lyssnar på ett TV-program, som listar de finastelugna kärlekslåtarna från 1980-talet. Bitterljuva toner med Billy Ocean i Suddenly och Nick Berry i Every Loser Wins. Om ni tycker att att Nick Berry verkar bekant, så jo, då har ni riktigt rätt. Den snyggingen spelade polis i serien Heartbeat. En riktigt sevärd brittisk serie, i synnerhet de där första säsongerna då Greengrass ännu medverkade.

Och på tal om serier så har Grannen i Beck, Ingvar Hirdwall gått bort. Frid över hans minne. Han gjorde många fina skådespelarinsatser i bland annat Petsson och Kejsaren av Portugallien.

Idag bjöd bisin min på en liten kryssning. Han skämmer då bort mej, igår påskgula tulpaner och idag kryssning. Hur ska detta sluta?
När vi satt där i den långa kön till färjan, så ringde mr J. Han trodde att bisin min skojade då han sa att han var på väg på kryssning tillsammans med sin fru. Han tillade att det såg ut som om vi inte skulle rymmas med på färjan utan skulle bli tvungna att vänta på nästa tur. 

Och så blev det, vi fick vänta här vid färjfästet tills den gula landsvägsfärjan återvände till vår sida av stranden. Både bisin min och jag konstaterade att vi inte skulle kunna bo på en ö, för vi skulle inte klara av att inte kunna ta bilen och köra iväg när vi känner för det. Så där som vi gjorde idag, bara satte oss i min plåtlåda och styrde kylaren mot sydväst.

Det var till all tur en statlig färja, så det kostade inget att åka med den. Det blev inga kostnader för vare sig hytt eller mat heller, så en riktigt förmånlig kryssning, men likväl trevlig.

Bisin min skulle ha velat se en påskbrasa, men här var det nog enbart rök och ingen eld. Frun i huset fick dra riset på handkärran och mannen försökte få fart på elden. Det är mycket att stå i nu när gårdsplanen vårstädas.

Hit rattade bisin min plåtlådan, till Påskmarknaden på Pellinge. Vi var lite sent ute, men vi hann få både hemgjord memma, rågbröd och påskblommor. Fiskinköp hoppade vi över den här gången.

Det var fullt ute på Benitas caféterrass, så vi satte oss för säkerhets skull inne när vi förfriskade oss. Sjöluften suger, så jag tyckte att ansjovissmörgåsen smakade extra gott.
På valborg är det säsongöppning här på Benitas café.

Vi tog ännu ett varv via Söderby-Boden, men där var så mycket människor att vi ville inte tränga oss på utan återvände till färjan för återfärd till fastlandet.

Och se, Inge den stora fågelfotografen lyckades fånga en fågel i flykten! Skickligt inte sant? 😅

På hemvägen kom vi till att vi nog inte heller ska ha en stuga ute på en ö. Tänk att först packa bilen, sen köra den till bryggan, så lasta ur bilen och lasta i båten och sen iväg på vattnet. Och när man är framme lasta ur båten. Puuh!
Idag var det ju fint väder med sol och klarblå himmel, men tänk om det blåser upp till storm när du ska hem? Huuu!

Men... tänk sen när man väl är där, vågornas kluckande mot stranden, bara vila och ta det lugnt omgiven av naturen. Ingen brådska nånstans alls...

Bra saker idag:

• Sovmorgon och jag sov till nio.
  
  
• Bisin min fick iväg oss ut på äventyr och det var riktigt härligt att vara ute och njuta. Ja, och se lite annat än hemknutarna. Vi var ju nästan utomlands! Att göra någonting helt oplanerat och ta dagen som den kommer. Kan det finnas någonting bättre än det?
  
  
  
• På hemvägen körde vi in till västra grannstaden och hälsade på flickorna. Ett så här fint påskkort fick vi av M. Och kan ni tänka er, påskharen kom på besök medan undertecknad var uppe på övervåningen med flickorna. Den hade nog tagit lite fel på dagen, eller hur? Det är ju i natt haren kommer med påskgodis om man har lagt ut sin mössa!
  Härligt att få träffa flickorna. Det blir så sällan numera. Tiden räcker inte till när alla har så fullt program.
  
  
• En riktigt, riktigt härlig dag idag. En dag att leva länge på, så tack för den!

Önskar er en skön och solig söndag.

 

Uppäggade

Så där, snart är långfredagen förbi och här sitter jag igen alldeles för sent på kvällen. Apropå sent, så när jag sent omsider satte mej i stickfåtöljen igår kväll i akt och mening att ta itu med hoptagningen på socka nummer två, så ville det bara inte. Jag var helt enkelt för trött för att sticka och efter att två gånger ha stickat bakåt, så gav jag helt enkelt upp och kröp ner mellan lakanen istället. Bäst så, liksom. Ingen idé att sticka då det inte löper.

Idag har jag inte jobbat med nånting alls, annat än lite virkning. Jag har inte ens sett på TV. Bara njutit av att vara ledig.

Bra saker idag:

• Sovmorgon och jag sov till åtta!
  
  
  
• Och jag kokade ägg till frukost, för i det här huset har vi minsann ägg, ska ni veta! Vi är faktiskt uppäggade.
  
  
• Fick färdigt ett pilligt litet virkprojekt och började på ett nytt.
  
  
• Mitt på dagen knackade det på vår dörr och jag ropade förstås "Stig in" i tron att det var yngsta sonen, som kom och hälsade på.
  Men inget hände, så jag gick och öppnade dörren och där stod min kollega med en stor presentkasse.
  – Glad påsk, sa hon och överräckte gåvan.
  
  
  
  Och ni ser, en kasse i mina favoritfärger med så vackert blommönster.
  
  
  
• Och innehållet var nog alldeles, alldeles för mycket.
  
  
  
  
  
  
• Här ett litet plock ur kassen, nötter, chokokanin... Mums! Två mignonägg på bottnen och nu undrar jag om det ena är tänkt åt bisin min eller om båda är mina? Hmmm... men om jag inget säger åt honom, så...
  
  
  
• Och pricken över i:et, ett egenhändigt tillverkat påskkort. Stort, stort TACK för gåvan.
  
  
• Bisin min var iväg till gravgården. Han förde påskblommor till gravarna. Jag följde dessvärre inte med. Tyckte att jag liksom inte hade tid mitt i mina virkprojekt.
  
  
  
  Han kom hem med en underbar bukett påskgula tulpaner. Så nu plötsligt har vi det riktigt påskigt hemma. Inte illa.

Önskar er en fin lördag. Kom ihåg att vara försiktiga, för i morgon är häxorna i farten.

Pytteliten Puppe

– Va e de där, frågade bisin min i morse och pekade på min "lyckopåse", alltså påsen med garnrester. 
– En påse med garnrester, ser du väl?
– Vems e den, fortsatte han smått misstänksamt.
– Min förstås, vems annars?
– Varifrån kommer den?
– Från hobbyrummet förstås.
– Nej, jag menar varifrån du har köpt den, fnyste bisin min.
– Vadå köpt? Det är ju restgarner!
– Du har säkert köpt dem från loppis, morrade bisin min.
– Öh, svarade jag smått svävande. Hans påstående var ju tyvärr delvis sant, så bäst att vara riktigt tyst och småningom låta "lyckopåsen" försvinna i hobbyrummet utom synhåll för bisin min.

En pytteliten puppe hann jag virka igår kväll:

Modell: Puput narulla, s. 47 i tidningen Virkkaa.

Garn: Restgarner

Åtgång: 2 g

Virknål: Nr 3,25

Det var alltså meningen att jag skulle virka flera små kaniner, som skulle trädas upp på ett band. Men jag vare sig hann eller orkade igår. Kaninen är ju nog snabbvirkad, men sen kommer svanstippen till och en hel del fästande.

Det var riktigt, riktigt roligt att virka lite mellan verserna. Men jag borde nog ta mej i kragen, så jag skulle få socka nummer två färdig. Det är ju enbart tåhoptagningen kvar nu så...

Bra saker idag:

• Sovmorgon och jag var uppe före åtta.
  
  
• Kunde njuta av långsam frukost med A-korsordet i senaste nummer av Allers! Tidningen, som äldsta sonen köpte åt mej igår då han var och handlade. Den gossen vet vad mamma behöver!
  
  
• Kunde njuta av en uppfriskande morgondusch!
  
  
• Hade kvar risotto från i lördags, så det var enkelt att både laga och äta lunch!
  
  
  
• Den lilla puppen fick åka med till jobbet i västra grannstaden. Där överräckte jag den här påskkorgen. Den ljusröda blomman och den gröna kvisten med biet på är faktiskt pennor, ifall ni funderar. Dem köpte jag i fredags just med tanke på min kollega. Hon blev glad för påskpresenten. Det är så härligt att kunna glädja andra med små överraskningar.
  
  
• Fick ett hallonwienerbröd. Mums och tack!
  
  
• Veckans första arbetsdag är över och den var endast två timmar lång!

 Nu lite kursförberedelser och småningom i säng.

Önskar er en skön tisdag. Passa på att tanka D-vitamin ute i solen!

Påskkakan

 – Äntligen, utropade dubbelmorfar glatt igår kväll då han fick syn på vad jag åstadkommit i köket.

Jag hade nämligen bakat:

Det fick bli mockarutor, det som dubbelmorfrar tjatat om så länge. Och ni ser, två stora bitar hann han norpa innan jag ens fick ett foto taget. Han tyckte dessutom igår kväll att jag inte alls behövde sätta undan mockarutorna. Men skulle de ha fått stå kvar där på bordet hela natten, så finns det en viss risk att plåten skulle ha varit alldeles tom nu i morse. Det är nämligen inte bara dubbelmorfar, som gillar mockarutor, det gör katten Lurvinge också. Hon är minst sagt konstig, för hon gillar också jultårtor och marknadskringlor. 

Vi fick inte ett endaste ett häxbesök igår, så det var ju bra att jag kunde använda karamellerna här istället och på det sättet förvandla en plåt med mockarutor till påskkaka. Smart, inte sant?

Dagens bra saker så här långt:

• Solen lyser
• Snön smälter
• Och jag har skickat iväg kolumntexten till redaktionen. Tjohoo! Inga ändringar och omformuleringar längre. Ju mera jag filar på texten, desto osäkrare blir jag och desto längre tid tar det att bli färdig.

Och så vinkar jag lite och säger Hej till svägerskan. Hoppas du läser detta och börjar använda dator och internet lite mera. Det finns mycket intressant på nätet, till exempel Arenan. Klicka här och kolla!

Dags för mej att få på en tvättmaskin och sedan gå ut på blomjakt, kolla vad som kommit upp och lyssna till fågelkvittret.

Jag önskar er en riktigt Glad Påskdag!

Bra arbetsfördelning

I dag är det Lankalauantai, alltså lanka = garn och lauantai = lördag. Vi talar ju nu inte om Garnlördag utan på sin höjd om påsklördag eller eventuellt om påskafton på svenska. En del talar om stilla lördagen, för det är sista dagen i stilla veckan. Tänk, att sådan här kunskap ännu sitter i min ryggrad från mina år i mellanskolan. Det är antagligen sådant här jag kommer att minnas när jag blir tåttrig på äldre dar, alltså äldre än nu!

– Är Motonet opp idag, frågade dubbelmorfar nyss.
– Jo, ska vi fara dit, frågade jag ivrigt färdig att hoppa i bilen och åka iväg.
– Nä, jag undrade bara vad det är för dag idag.
– Nå, lördag, helt vanliga öppethållningstider.

På tal om öppethållningstider, så numera har ju affärerna öppet oberoende av om det är helgdag eller ej, så nu har jag inte behövt påminna den yngsta om att han måste handla inför helgen. Tänk, sådant måste man göra förr, ha framförhållning, planera sina inköp, så maten räckte över påskhelgen. Annat är det nu då man kan handla alla dagar i veckan.

Nu på förmiddagen har jag avundsjukt sett på Instagram där en av dem jag följer är på "stickläger" tillsammans med sina vänner. Jag suckade längtansfullt och beklagade mej för dubbelmorfar.
– Men du kan ju ta upp Zoom och sitta och sticka tillsammans med stickväninnan B, tröstade han.
– Jo, men det är ju inte samma sak liksom.
– Nå, du får sticka här hemma då utan Zoom.
Suck, det var ju nu inte riktigt så jag menade utan mera det där att få ingå i en stickgemenskap och inte göra så mycket annat än handarbeta dagen lång.

Dagens bra saker så här långt:

• Jag steg upp före klockan sju i morse. Sånt blir jag pigg av!
• Har fått träffa barnens äldsta kusin och kunde bjuda på både påskbulle och påskchokoägg samt kaffe åt honom.
• Fick färdigt ett jobb i morse, som jag hittills skjutit på. Skönt att ha det undan.
• Och jag har sparat mitt mignonägg, så jag har någonting gott att se framemot idag.

Igår hade vi en riktigt bra arbetsfördelning här i huset. Dubbelmorfar fixade maten medan jag röjde av matbordet och sedan dukade det. Lite fusk tyckte dubbelmorfar nog att det var eftersom det var jag själv som hade råddat till det på bordet.

Efterrätten bestod av påskbulle och röd lemonad. Enkelt och behändigt. Skulle vi ha festat på samma sätt som i norra grannkommunen, så skulle det ha serverats bondost på en bullskiva till den där röda lemonaden. Men jag har inte kokat någon ost, så det gick inte!

Nu får ni ha en riktigt skön fortsättning på lördagen, oberoende av vad ni kallar den!

Påskigt värre

I min omgivning verkar julstressen ha slukat en del individer med hull och hår. Några till och med så till den milda grad att de hotar med att skippa hela julen. Hmmm, låter inte särskilt bra det. En som har fått direkt snurren är dubbelmorfar. Inte så att han skulle vara julstressad. Nej, långt därifrån! Igår när vi, undertecknad och min hulda moder, talade om julmat; olika lådor, skinkan, rosolli, jultårtor osv., så sa han:
- Det kan man göra själv.
Ett mantra som han upprepade flera gånger utan att direkt förklara vem den där man är. Jag har aldrig sett honom baka jultårtor eller koka bondost, så jag vet nu då inte riktigt...
Men strunt i det. Det blir jullådor i år också och det tack vare min hulda moder, så vi behöver inte precis svälta. Stort TACK för det. Nu återstår endast att få dubbelmorfar övertygad om att det INTE kokas bondost på 20 liter mjölk i det här huset! Håhåjaaa...

För att på något sätt undvika julstressen har dubbelmorfar koncentrerat sig på påskpynt istället!
Det började med att jag i oktober fyndade en säck full av påskägg!
Sedan hittade han en ny kvinna till hushållet! Och efter det har det bara rasat in påskgrejer.

Han har hämtat hem konstgjorda påskblommor!

Hängt upp fåglar och ägg.

Skapat påskstilleben. Tror ni att jag borde låta undersöka honom? Jag menar att kanske allt det där klockvändande fick någonting att haka upp sig och börja gå fel? Det är ju inte påsk ännu och jag vill nog ändå ha lite jul först, jul med tomtar och glitter utan påskharar.

Det blev påskhäxan sur på igår kväll, så hon flög norrut!

Idag har här varit fröjd och gamman med tre flickor på besök på förmiddagen och söner, som sammanstrålade här på eftermiddagen. Tyvärr blev tiden igen kort och samvaron tog fort slut. Snyft! Jag längtar mej ju sjuk efter dem. Bra så länge jag har ett jobb att förlora mej i. Hur var det nu igen? Räkna de lyckliga stunderna blott...

Nu önskar jag er alla en riktigt bra start på inkommande vecka.
Här vinkar redan sängen åt mej. Det blir tidig uppstigning igen i morgon...