Ett givande veckoslut

Fastän det ännu är flera timmar kvar av veckoslutet, så kan jag redan nu konstatera att det var ett givande veckoslut! Det finns inget härligare än stickläger med ivriga deltagare. Stickerskor, som delar med sig av både livserfarenhet och handarbetstips. Jag har inte skrattat så här hjärtligt sedan det hemska hände, så sticklägret fungerade som terapi för mej. Tack till alla som medverkade. Det här gör vi om, inte sant?

Igår funderade jag ju på att lägga upp en ny magic-loop stickning. Men det blev inte så, för jag hittade inte tillräckligt lång rundsticka i rätt grovlek. Tänk att det alltid fattas verktyg!

Det blev en vante med indisk tumkil istället! Det här tror jag mig kunna från förut, men jag råkade ha rätt verktyg och ett påbörjat nystan, så...

Men nu funderar jag på att fortsätta med någonting helt annat. Tänker ta kål på en UFO från förra året. Förutsatt att jag hittar mönstret, garnet och stickorna!

Önskar er alla en riktigt skön söndagskväll!

Utpressning

I lördags idkade jag kallblodig utpressning gentemot far i huset. Gulp! Jag går fortfarande omkring med dåligt samvete. Och trots det är jag inspirerad till tusen. Nu ska det minsann bli fart på stickandet!

För att göra en lång historia lite kortare:
Redan på fredagskvällen meddelade far i huset att vi följande dag skulle iväg till Robin Hood och bunkra upp kattmat. Min vana trogen var jag tidigt igång på lördagsmorgonen medan far i huset stannade i bädden och låg och drog sig. Sent omsider intog han frukost och jag hoppade omkring honom som ett vilset åsnesto.
- Ska vi fara nu?
- Njaa, nääe, jag ska bara...

Så gick hela dagen och jag visste inte riktigt vad jag skulle ta mig till i väntan på avfärden. Stickade sockorna färdiga och började sedan jobba. Och förstås hittade far i huset på att vi skulle starta vid 17-snåret då jag är mitt i ett arbete.
- Jag kommer inte med, snäste jag.
- Kom nu, lockade han.
- Nej, det är sent och det är inget roligt när inte jag får köpa nånting eller titta på nånting.
- Men kom nu.
- Nej, kattmat är trååååååkigt.
- Men om du får köpa garn.
Swoooooooooosch och jag satt ute i bilen och väntade.

Och så blev det några garnnystan, alla var till salu för specialpris.

Tre nystan med Nallegarn, som ska bli till sockor eller vantar, 300 gram

 

Två nystan med Nalle Taiga-garn. Tänkt som spiralkant på vantar eller sockor, 200 gram.

Och så två nystan Wool, som ska bli till åtminstone ett par barnvantar, 100 gram. Kameran ljuger lite för färgen är i verkligheten mörkare. Är lite nervös för det här projektet, som är ett beställningsjobb. Jag har inte stickat vantar på jag vet inte när...

Nu blev det alltså 600 gram garn i ett litet huj och jag ska ju INTE ha mera garn. Suck!

Mastodont projekt - Iso projekti

Iso projekti, 305 silmukoita, aloitettu tiistaina. Novitan Nallelanka ja puikot nro 3½

Ett mastodontprojekt på 305 maskor lade jag upp i tisdags. Det är Novitas Nallegarn och stickorna är 3½ (80 cm rundsticka). De första 5 centimetrarna var seeega. Men nu när det snart är 10 cm stickat börjar det bli riktigt roligt.
Den här gången stickade jag ingen provlapp enligt konstens alla regler. Jag bara kollade maskantalet med 4:ans stickor och såg att projektet då skulle bli för stort. Gjorde sedan samma koll med stickor nr 3½ och nöjde mig med det resultatet. Passformen är inte viktigast här för storleken är S/M eller L/XL.
Egentligen borde jag inte alls lägga upp någon ny stickning innan jag har mina gamla UFO-projekt färdiga. Men i tisdags var jag så nervös inför onsdagens tandläkarbesök att jag behövde något som kunde lugna nerverna. Dessutom är det riktigt bra att ha ett projekt som man kan ta med sig. Det här är resårstickning, så man kan sticka och göra annat tillika. Dessutom väger ett nystan Nallegarn 150 g. Man behöver alltså inte släpa med sig en massa nystan.