- Det är sen garnköpsförbud hela den här månaden och nästa, sa far i huset när han snällt gav mig hela 25 € i kontanter då jag åkte iväg till hösttorget i Ringborg. Jag hickade förstås till, lite skamset, men gladde mig åt kontanterna och insåg att han nog inte har besökt de här lantliga tillställningarna. Här finns/fanns inget garn så långt ögat nådde. Men fisk och annat hemlagat gott. Så jag kom hem med ett stort fint hembakat jästbröd och en torrkaka med smak av vanilj. Båda är redan, idag på söndagen, uppätna.
Säger bara att det var minsann tur att jag lyckades smuggla in 1 400 g garn i tisdags då jag kom från stickcaféet i stan. Vår instruktör sålde de här fina Nallegarnen för 2,90 €/100g (= ett nystan). Hon hade fyndat dem i fabriksbutiken i Koria.
Det är tänkt att de här nystanen ska förvandlas till en värmande filt i mormorsrutor. Svärdottern sitter och virkar rutor i blå och vita nyanser och det ser så lockande ut.
Nu började jag ändå fundera om jag skulle virka mig en sjal av det där rosa garnet, men...
Det är alltså farligt värre att besöka stickcaféet nuförtiden. Inte nog med att det finns så mycket inspiration att jag blir alldeles yr i huvudet. Nu har jag börjat shoppa garn där också. Huuuu. Nå, en tröst i bedrövelsen är att jag sällan har kontanter på mig så kanske jag kan motstå den värsta frestelsen. Vem vet? Men sluta besöka stickcaféet, det kan jag bara inte.
2 kommentarer:
Du skriver super om ditt garn hamstrande. Jag har samma sjuka mina vuxna söner säger ockå att jag inte får slut mitt lager i min tid. Det stämmer säkert för jag närmar mej 60. Alltid intressant att läsa allt du skriver. Hälsningar av en famo från Pellinge.
Tack för det. Skönt att höra att jag inte är ensam om denna garnsjuka. Härefter kommer jag att hänvisa till famo i Pellinge om karlarna här i huset har någonting att påstå om mitt "lilla" garnlager.
Skicka en kommentar