måndag, augusti 28, 2017

Babybolero

- Åh, så fin, utbrast dottern spontant i lördags då hon fick syn på den stickade babyboleron på matbordet. Den som jag äntligen fick färdig i fredags efter att ha tagit mej i kragen och fäst alla garnändar.

- Om du inte vill ha den så kan du ge bort den, började jag.
- Du kan fast ge den till Samaria eller...
Då säger svärsonen förundrat och petar på små virkade hjärtan:
- Har du gjort den själv? Så fin den är.
I ett ögonblick av kristallklar analys, inser jag att jag är en fullständig idiot. Om dottern säger att den är fin, så menar hon det och då skall väl inte jag börja nedvärdera min stickförmåga? Varför ska jag stå och påpeka alla fel och brister i plagget? Fel, som endast jag tror att existerar? Nej, snälla, kan nån proppa in lite vett i min skalle?

Lite spakare säger jag:
- Den går att tvätta i 60 grader och här är garnbanderollen. Och ja den är i storlek 6 månader.

Dottern kuttrar på med sin dotter:
- Titta så fin du kommer att bli.
Sedan frågar dottern:
- Men borde du inte ha paketerat in den?
- Hurså?
- Du kan ju ge den i julklapp.
- Nä, jag vågar inte. Tänk om lilla M hinner växa ur den till dess.

Modell: Babybolero enligt ett mönster från teetee.
Garn: Hilla från teetee (det ljusrosa) och Cotton nr. 8 från Hjertegarn (det naturvita)
Åtgång: 112 g
Stickor: Nr 2½
Virknål: Nr 3

Jag gjorde lite egna utsmyckningar med virkade fem-minuters-hjärtan för jag ville ha en mera personlig bolero. Jag skippade också de stickade snörena för jag tyckte inte det blev snyggt. Så jag virkade dit knytband enligt eget huvud istället. Knytband, som jag erbjöd mej att sprätta bort. Ni skulle ha sett blicken jag fick av dottern!

Hilla är tyvärr inte ett trevligt garn att sticka i. Det delar sig något förskräckligt. Fördelen är att det går att tvätta i just 60 grader. Men det borde nog vara lite hårdare tvinnat.
Bomullsgarnet Hilla inhandlade jag i våras då jag var iväg med stickväninnorna B och V på stamkundskväll i grannstaden. Så visst använder jag garnet, som jag har köpt, fattas bara annat. Ja, och så stickar jag ju faktiskt lite grann också!

Själv tycker jag, nu när jag ser på boleron så här på bild, att den blev piggare med den naturvita kanten.

Det bästa (eller kanske det värsta i mitt fall?) är att det går åt lite garn till babyplagg. Så har man bara några nystan så räcker det. Kanske dags att plöja igenom restgarnerna?

Men nu, nu ska jag ta itu med ett annat fästprojekt! Och sedan nysta och så sticka provlapp och så...
Även om jag inte borde börja på något nytt, så visst får jag väl belöna mej med att starta ett nytt litet projekt?


Inga kommentarer: