Orange soldress

Huh, idag har jag suttit framför datorn hela dagen och jobbat med texter. Det börjar nu kännas i skuldror och nacke. Bäst att stänga här och göra någonting helt annat resten av dagen.

– Är du alls ute, frågade min svägerska häromsistens då jag träffade henne.
– Nej, svarade jag spontant.
– Jag vill inte vara ute här på gården när det är 34 grader varmt och vindstilla.

Nu när jag har funderat på saken, så visst har jag varit ute nästan varje dag förra veckan. Minst en halvtimme har min PT rekommenderat daglig utevistelse för mej.
I måndags stod jag ute i en trädgård under skuggande äppelträd och beundrade en bil från år 1953.
I tisdags var jag faktiskt ute här på gården med barnbarnen.
I onsdags stod jag i en annan trädgård lite längre söderut, både i skugga och sol.
I torsdags försökte jag ju svalka mej vid vattnet.
I fredags satt jag rekordlänge utomhus och också då vid vattnet.
I lördags satt jag över 2 timmar på vridläktaren.
I söndags, alltså igår, var jag ute i en timmes tid, höll mej i skuggan och plockade smultron. Men schhh, säg inget åt dubbelmorfar, för jag åt upp dem allihop!

Så nu med facit på hand, inser jag att jag farit fram med osanning. Vad ska min svägerska nu tro om mej? Jag var ju faktiskt ute varje dag förra veckan! Och det i den här hettan.

Men Barbie klarar sig bra, förra månaden stickade jag nämligen en orange soldress åt henne.

Modell: Stickad orange soldress, modell 191 från stickatillbarbie.se

Garn: Bomullsrestgarner 

Åtgång: 6 g

Stickor: Nr 2½

Hur det blir med utevistelsen i kväll får vi allt se. Jag har ett projekt jag skulle vilja ha färdigt först...

Så roligt!

Igår på eftermiddagen, strax före halv fem, kom min blivande svärdotter och hämtade mej. Vi skulle inte särskilt långt, till all tur, för vi skulle på premiär.

Vi var alltså iväg till Lurens. Och det var så roligt att äntligen, äntligen få se sommarteater igen. I år ges enaktaren Den hejdlösa husan med fem skådisar och en speleman. Här på fotot Barbro Skogberg, som fru Regina Johansson och Frej Lindfors, som fabrikör Agaton Johansson.

Njutbar föreställning där vi fick skratta. Om ni vill se den så gäller det att boka biljetter i tid, för sista föreställningen är redan 30.7.

Önskar er alla en riktigt fin start på den nya veckan.

Själv hoppas jag på regn och svalare väder...

Utryckning

 – Klä på dig, vi ska på utryckning, hojtade dubbelmorfar igår på eftermiddagen då jag just hade stängt av datorn och skulle ta itu med tvätten.
– Vad då? Nej, jag vill int. Jag åker int till nån eldsvåda.
– Kom med nu bara.
– Men var brinner det då? Är det skogsbrand?
– I Tirmo. Kom fort nu.
– Måste jag klä om mej? Kan jag bara dra den där röda klänningen över huvudet?
– Du gör som du vill, men nu måst vi åka.

Suck och stön. Hur skulle detta sluta? Efter en snabb fundering, så klädde jag mej ändå i mina lösa tygbyxor. De som gör att jag ser ut som Onniclown och i en anständig skjorta med kort ärm. Vem vet ifall jag behövde stiga ut ur bilen någonstans.

På vägen till Tirmo fick jag reda på att det vi skulle göra, var att rädda en dam i nöd. Hon hade blivit akterseglad och hamnat på bryggan vid färjfästet. När vi hade plockat upp damen ställde sig dubbelmorfar i färjkön:
– Nu bjuder jag på kryssning, sa han. Och så åkte vi över till Pellinge. 

Och det var faktiskt riktigt skönt där vid vattnet. Nu när det har varit riktigt varmt tror jag att jag hellre skulle välja den där större båten än den lilla segelbåten. Tror inte att det är så kul att vara instängd i en liten båt i över 30 graders värme.

Vi hamnade i Benitas Café. Ett ställe jag har hört talas om i flera år, men aldrig besökt. Men igår blev det alltså äntligen av.

Vi satt länge och funderade om vi skulle slå till och äta eller inte. Till sist tröttnade jag på velandet, steg resolut upp och gick in i caféet. Och tur var det, för klockan var två minuter före sju, så vi fick ännu våra korgar. Jag valde fish and chips och det var riktigt, riktigt gott. Den andra korgen innehöll höna (kyckling). Jag valde också ett lokalt öl från Kråkö bryggeri. Det var riktigt god öl med smak av citrus. Jag gillar öl med karaktär.

Det var så skönt att sitta där ute i skären, inga myggor och lagom varmt. Dubbelmorfar fick rycka ut som elektriker då propparna gick i caféet. I det skedet visste vi inte om vi skulle få mat eller bli utan.

Det blev helt överraskande en härlig fredagskväll. Trevligt med nya upplevelser och lite äventyr i närmiljön.

Ajjo, vi såg till att damen kom ordentligt hem!

Kom ihåg och dricka, så ni inte torkar ut!
Själv ska jag nu gå till kylskåpet och ta lite iskallt vatten. Och jo, jo, jag vet, man borde dricka rumstempererat vatten, men...

Vit stickad sommarhatt

Åååh, idag var det ljuvligt att stiga upp till temperaturer på 25 inne och 23 ute. Molnen har hela dagen hindrat solen från att gassa alldeles obarmhärtigt. Skönt.

Jag var så full av energi i morse då jag steg upp efter sex timmars skön sömn. Jag tänkte att jag skulle få en massa saker gjorda. Men efter att ha suttit framför datorn hela förmiddagen, så ebbade energin långsamt ut och nu vet jag faktiskt inte riktigt vilket av alla måsten jag borde satsa på allra först. Disken är avklarad, så kanske dags att få en tvättmaskin och snurra. Man kan ju inte gå omkring i svettiga kläder, som luktar surt.

Nästan varje sommar har jag tillverkat en sommarhatt. Så också i år, men årets är lite speciell, för den är stickad och den är åt Barbie.

Modell: Stickad vit hatt, modell A34 från stickatillbarbie.se

Garn: Bomullsrestgarn 

Åtgång: 4 g

Stickor: Nr 2½

Jag skulle faktiskt vilja virka en sommarhatt, men hur konstigt det än låter, så har jag inte sådant garn, som skulle vara lämpligt.

Få se nu, ska jag slutföra bollprojektet? Få på en tvättmaskin? Blanda mej en GT? Sticka bort något UFO-projekt? Som sagt, alla dessa val...

Ha nu en riktigt skön fortsättning på fredagskvällen.

Pytt heller

Idag skockade sig molnen på himlen och så glada vi blev. Nu skulle vi väl ändå få regn?
Pytt heller! Det kom sju droppar vatten och sedan var det stopp.

Men, som den sanna optimist jag är, så tänkte jag att molnen åtminstone gör vädret utomhus lite svalare.
Pytt heller! Det är fortfarande lika varmt och svettigt och i tv:s väderlek säger de att värmeböljan fortsätter...

Man ska ju inte ge upp hoppet, så...

... jag tog mej ut till vattnet och väntade på den svalkande brisen.

Men, pytt heller! Nån enstaka liten vindpust kände jag på min svettiga kind.

I lilla mataffären var det däremot så svalt och skönt att jag gärna hade stannat där resten av dagen. Vad tror ni att de skulle säga om jag tog en stol och stickningen och satte mej där i en av gångarna?

Om jag klarar av lördagens två uppdrag i den utlovade 30 graders värmen, så får jag skatta mej lycklig. Sedan gör jag absolut ingenting resten av veckan, förrän jag deltar i ett möte nästa torsdag, så det så. Det är i varje fall planen. Och jag hoppas att dubbelmorfar inte råddar till den. Jag kommer knappast att handarbeta, men kanske läsa en deckare och lösa lite korsord. Ska bara inrätta en skön vrå åt mej i källaren först.

Vit stickad klänning

Hettan fortsätter och jag hinner fortfarande inte riktigt med. Dessutom hör jag mej själv säga Ja då jag nog med tanke på mitt eget välbefinnande borde säga nej. Idag har vi sett regnmoln på himlen, men tyvärr inget regn.

För en månad sedan fick jag en vit liten stickad klänning färdig. Det är just det som är så härligt med Barbiekläder. De blir helt enkelt färdiga! Inga UFO:n här inte.

Modell: Stickad vit klänning, modell 936 från stickatillbarbie.se

Garn: Bomullsrestgarn 

Åtgång: 6 g

Stickor: Nr 2½

Ja, och så är det så roligt med Barbiekläder. Det är lätt hänt att man fastnar och bara vill göra flera och flera...

Nu ger jag för övrigt upp för idag och går och försöker få tag på John Blund.

Ta det lugnt i värmen!

Villervalla

I morse när jag kravlade mej ur sängen före klockan sex, så såg det riktigt lovande ut på himlen med regnmoln. Jag tassade runt ett varv och såg på det överfulla diskbordet. Disken, som jag alltså inte orkade med igår kväll, och så kom jag till den slutsatsen att det var bäst att lägga sig raklång i sängen igen och försöka få fatt på John Blund. Det lyckades till och med så bra att jag sov ända till klockan åtta innan jag steg upp följande gång.

Jag hann inte avsluta frukosten innan det hördes en liten knackning på dörren och där stod flickorna pigga och glada. Lilla A hade min docka, som hon tog med sig hem i söndags, i ett stadigt grepp. Den åkte förstås hem med henne idag med, så för tillfället får jag klara mej utan.

M å sin sida väntade sig att det skulle finnas paket åt henne. Men den här gången fanns det inga. Hon fick ju massor av paket till födelsedagen, så...

Flickorna var fulla av energi och själv var vi nog lite halvvissna med dubbelmorfar. Jag vet att man inte ska klaga, men jag vill nog ha lite normalare temperaturer nu. Det känns som om allting klibbar fast och som man knappt får luft. Så fort man gör någonting rinner svetten i strida strömmar. Och jag som borde sitta flitigt framför datorn, åka runt, fota och skriva...
För att nu inte tala om att handarbeta, laga mat, baka, diska...

Vi lekte både ute och inne idag med flickorna. Hur de orkade springa omkring på gårdsplanen är mer än jag fattar.

När flickorna hade åkt hem, lämnade de kvar villervalla på matbordet. Vi både ritade, klippte och tejpade, lekte med Barbiedockorna, helikoptern, smurfen och mumin. I ärlighetens namn måste tilläggas att jag mest satt stilla på en stol framför fläkten! Men det gick bra att vara en av dockorna och med bestämd röst säga: "Inte hoppa i soffan!".

Tyvärr ser det fortsatt eländigt ut på väderfronten, 30 grader i morgon och på torsdagen. 28 och 29 resten av veckan, så ingen svalka i sikte. Till södern behöver man nog inte åka i år.

Vit stickad halvkjol

Och värmeböljan bara fortsätter. Tror ni att Greta Thunberg är mycket upprörd? För nu är det väl så att klimatförändringen verkligen märks? 

Tur att vi inte har något ambitiöst trädgårdsland i år. Lite sallad, persilja, sparris, som man först får skörda nästa år. Jordgubbar som inte alls har velat växa, hallon som totalt har torkat bort...
Men det man borde ha satsat på i är är majs.

För en månad sedan fick jag en stickad halvkjol färdig åt Barbie. Tänkte att hon måste nog ha en kjol för stadsbruk också. Den där virkade kjolen passar bättre på logdans.

Modell: Stickad vit halvkjol, modell 262 från stickatillbarbie.se

Garn: Bomullsrestgarn och Silver från Novita.

Åtgång: 4 g

Stickor: Nr 2

Det syns lite dåligt, men jag snofsade upp den här halvkjolen med lite silverglitter i fållen. Barbie måste ju vara fin.

Och nu har jag tyvärr inte längre tid att sitta här, för jag måste ta itu med disken och det blir tidig väckning i morgon. Jag tror till och med att jag måste sätta klockan på ringning...

Fullt program

Igår blev ni tyvärr utan blogginlägg. Det beror på att här var fullt program hela dagen och likadant har det varit idag. Och egentligen borde jag nu redan vara i sängen, för det blir tidig väckning i morgon.

En kär gäst, H anlände till oss på fredagskvällen. Vi hade ett projekt som skulle färdigställas, för nu har vi snart hållit på med det i ett års tid. Det krävdes faktiskt inköp av två extra garnnystan, för att få det färdigt. Nu just återstår det sista sömmandet och det föll nu på min nacke, eftersom H reste hem tidigt idag på förmiddagen.

Igår försökte jag med konststycket att samla alla barn och barnbarn till en liten grillfest. Tyvärr lyckades det inte. Barnbarnen med familj uteblev.

De två yngsta sönerna grillade majskolvar och hemgjorda supergoda hamburgare. I kylskåpet fanns ännu grillkorvar, köttbullar, knackkorvar, nypotatis osv. Men allt det fick bli kvar där, för ingen orkade äta annat än hamburgare med allsköns tilltugg och majskolvar.

I fredags bakade jag bottnen till den lätta jordgubbskakan, som jag hittade recept till i KRuoka. Den garnerade vi med H, så fort dubbelmorfar hade hämtat jordgubbarna från torget.

Det blev en riktigt mäktig och mättande efterrätt. Dubbelmorfar var sur.
– Det här en dålig kaka. Det ska vara den med maräng, gnällde han hela tiden. Och samma visa fick jag höra idag. Jag försökte vänligt förklara att jag inte orkade baka nånting annat än det som gick lätt och fort. Ingen vettig människa ställer sig och bakar då innetemperaturen visar 27 grader. Brrr!

Och ändå var dubbelmorfar snäll, för han hämtade rosa rosor åt mej igår!

Sent igår kväll efter att svägerskan B fått skjuts hem, så fortsatte H och undertecknad med vårt projekt. I ärlighetens namn var jag rätt trött, så H stod för merparten av jobbet. Jag smet iväg från sömmandet och fyllde diskmaskinen istället.

I morse då jag just och jämnt hade stigit upp och befann mej på toan, så tyckte jag att jag hörde en bildörr slå igen. Jag försökte gnugga sömngruset ur ögonen och skärpa till hörseln. Undrade lite över hur det kunde höras så tydligt från grannarna.

Plötsligt hörde jag en försiktig knackning på vår dörr. Innan jag hann rusa med tandkrämen strittande runt munnen, så hördes det BANK, BANK på dörren. Och när jag öppnade så stod flickorna där. Vilken glädje!

Vi har inte träffat dem på en tid, så det var riktigt härligt. Och nu blev det fart på minsann. Alla leksaker spreds ut och allt skulle gås noggrant igenom. Ute vädrades lekstugan ordentligt och M och A ställde till med "kaffekalas", för att sedan bege sig ut på smultronplockning.

Flickorna återvände hem mitt på dagen. Dubbelmorfar och undertecknad begav sig iväg till Höganås där det pågick en auktion. För min del var det första gången, som jag besökte en dylik, så det var riktigt intressant. Men nej, jag ropade inte på någonting. Lite harmade det att tre fina skolplanscher gick för endast fem euro, men... vart skulle jag ha placerat dem?
Kul att igen ha fått vara med om någonting nytt.

Det är riktigt mysigt och hemtrevligt i Höganås.

I serveringsutrymmet hittas bland annat den här soffan, med det vackra handvirkade sängtäcket.

Nu på kvällen tog jag det lite lugnt med Skärgårdsdoktorn på TV. En bra och lugn avslutning på veckan, om ni frågar mej.

Nu önskar jag er alla en fin inkommande vecka. 

Själv funderar jag allvarligt på om jag borde dansa en regndans innan precis allting har torkat bort.

   

Stickad sommartopp

Igår, vet ni, då fick jag faktiskt min virkning färdig. Men tyvärr har jag varit så lat idag att jag inte har orkat fota filten. Ni får därför nöja er med lite gammal skåpmat, för den här lilla toppen fick jag faktiskt färdig redan i maj.

Modell: Stickad sommartopp, modell 262 från stickatillbarbie.se

Garn: Bomullsrestgarn

Åtgång: 4 g

Stickor: Nr 2

Skönt med små projekt, som blir färdiga och som slukar de små restgarnerna. Men inte minskar det precis i garnlagret inte. Sommartoppen är förstås redan hos barnbarnen.

Önskar er alla ett riktigt skönt veckoslut!

 

För fjärde gången

Enligt en enad front bland väderspåmännen, så skulle det vara lite svalare idag! Pytt, lika varmt som vanligt och jag har inte orkat baka! Blir lite stress i morgon, för i ett mycket svagt ögonblick fick jag för mej att samla familjen till en trädgårdsfest i lördag. Då tänkte jag förstås inte på hettan och på mina begränsningar i köket. Till all tur ställer minstingen upp som grillmästare. Resten får vi ta som det kommer.

Igår var vi igen iväg österut med dubbelmorfar.

Vi hamnade här i Bruket, var annars? Det är ju önskvärt att hålla sig i hemknutarna då man semestrar i år. Så vi är åtminstone exemplariska vad gäller vårt resande.

Och nu hann det redan bli fjärde gången, som vi besöker en konstutställning. I juli månad finns Peikko Heiskanens verk utställda i A'la Talli.

Vi är nog mycket kulturella, inte sant? Men jag börjar nu sakna musikevenemangen alltmera. Omväxling förnöjer.

Lite kul

Så har vi sista juni här och årets första sommarmånad är till ända. I över två veckors tid har det varit varmt och det lär ska fortsätta ännu in i juli.

Här en morgon, då jag satt i allsköns ro och njöt av min frukost och Allers A-korsord, höll jag på att få ostsmörgåsen i halsen.

Ser ni? Lösningen är Inge! Det är nog lite kul. Tur att jag har koll på mitt namn och vet varifrån det härstammar. Och jo, korsordet löste jag faktiskt för flera dagar sedan. Nu är den stora frågan om jag ska skicka in  eller låta bli?
Tror att det blir bäst om jag får sova på saken...

 

Lätta skyar

Kvällarna är så vackra och sköna att jag har riktigt svårt att komma in. Tyvärr märks det på min kropp, för myggorna älskar mej. Och nu kliar det överallt och nej, nej, inte krafsa på blemmorna, som... Brrr...

Igår kväll drog lätta skyar förbi och jag hade lust att lägga mej ner på en filt och följa med skådespelet. Men, som sagt, de där små ondsinta bevingade elakingarna... Brrr!

I solnedgången ändrar molnen färg för varje minut som går. Jag undrar hur många som orkar förundra sig över detta vackra skådespel?
För länge sedan då jag var en liten flicka kurade vi skymning hos farmor. Men sådant hinner väl knappast den stressade nutidsmänniskan med?

Min älskling...

 ... du är som en ros...

... en nyutsprungen skär...

Oj, så jag blev glatt överraskad då dubbelmorfar var så här romantisk idag. 

MEN sen tog han ner mej på jorden.

– Och så taggig den är, sjöng dubbelmorfar. Hrmpf! Till all tur sjöng han ändå den och inte du!

Igår kväll tvingade han mej så smått att glo på fotboll på TV. Och nej, jag är INTE en stor vän av fotboll och jag förstår fortfarande INTE hur fotboll kan gå före liv och hälsa. Uefa vägrar envist att flytta bort matcherna från S:t Petersburg. Varför? Hur mycket har de fått betalt av... ja av vem?

Igår såg jag då på matchen mellan Belgien och Portugal, den enda hela match eller nåja, nästan hela match jag sett av det här eländet som kallas EM i fotboll och som sprider covid-19 med sådan fart att vi snart igen ska sitta hemma isolerade i stugorna. MORR!

Mina högst personliga matchiakttagelser:

Eländet börjar med att finska så kallade fotbollsexperter går igenom hur lagen borde spela!!! Kära nån ändå.

Lagen kommer ut på plan och det tar en stund innan jag inser att de har helt fel klädsel! Pepe ska ju inte vara vitklädd, för han spelar för Portugal, som har röda dräkter. Men se nej, igår var det precis tvärtom. Belgarna hade röda dräkter. Förvirrande.

Matchen kommer igång och tyvärr är det alltför många spelare, som endast verkar vara ute efter att skada motståndarna. De kommer med dobbarna före och sparkar på allt möjligt annat än bollen. Har de fel på synen?

Den stora stjärnan Ronaldo är mycket rädd för belgarna. Så fort en belgisk spelare kommer i hans närhet kastar han sig på planen, glider lite, sträcker armarna mot skyn och ser vädjande på domaren. Eh, hallåå Ronaldo, belgaren rörde inte ens vid dig och bollen är redan på väg ner mot det portugisiska målet. Skynda dig upp nu!

I halvlek sitter igen de finska experterna och vet precis hur lagen borde ha spelat och så lyser de upp olika spelare, som borde ha sprungit hit eller dit. Höh! Själv blir jag bara arg, då jag tänker på hur det i digitv:ns barndom utlovades att man själv skulle få zooma in kameran på just den sportare man vill följa med. Jag har inte sett av den tekniken alls, inte ens i smart-tv:n, har ni?

I något skede i alla de där våldsamheterna, som utspelar sig på planen, så tappar den tyske domaren greppet nästan totalt och delar ut gula kort till höger och vänster. Och det till och med för sådant, som är helt oskyldigt. Hallå, domarn, du ska hålla samma linje i hela matchen och inte släppa på tyglarna, så de där vildingarna för övertaget.

Och så, den enda njutningen i hela matchen, när Lukaku dribblar med bollen, så att portugiserna faller som käglor på bowlingbanan och inte har en aning om var bollen finns nånstans. Ja, så måste ju en avundsjuk portugis förstöra det hela och sparka Lukaku i huvudet!!!! Milda makter! Och inte får den skurken ens något kort, inget gult och inget rött. Är portugisen färgblind? Visserligen har Lukaku en kal hjässa, men den är brun, inte vit som fotbollen.

Efter matchen sitter de finska experterna igen och analyserar. Och de säger att det var en bra och underhållande match. Öh, men hej, är ni helt borta? Var fanns liksom det rena spelandet? Glädjen i att få vara med? Att liksom spela fotboll på riktigt? Inte med flit skada det andra lagets spelare enbart för att man själv inte hinner med eller för att man blir frustrerad över en tappad boll.

Nä, fotboll är inget för mej, även om jag i min gröna ungdom spelade just fotboll och egentligen alltid har tyckt om bollsporter. Men efter gårdagens gloende på en match får det nog vara slut. Och om ni nu jämför min fina matchanalys med alla andra experters, så... ja, man kan se på bollen på olika sätt. MEN så allvarlig är inte fotbollen att man ska behöva riskera liv och lem!

Midsommarlektyr

I torsdags kom tidningen med stort T i postlådan. Ett läspaket på hela 40 sidor, där jag endast hunnit med att läsa kolumnen av Jan Andersson och kåseriet om Ragnars tottrigheter. Undrar vart tiden har tagit vägen? Jag har ju endast midsommarslöat och då ska jag väl hinna med tidningen?

Den här fanns också i postlådan i torsdags. Igen blev jag påmind om att jag ska säga upp prenumerationen. Jag syr ju aldrig ändå härifrån någonting, så...
Minns inte heller när jag senast skulle ha stickat någonting härifrån...
Det står att det här ska vara dubbelnummer 6 - 7, men inte är den extra tjock för det ändå, så...

Idag har jag hunnit bläddra i mönstertidningen och hittade den här underbart skira sjalen...

... en praktisk solhatt. Synd att jag inte har pappersgarn hemma.

De här spetssockorna skulle ju vara perfekta nu under sommaren. Men innan jag har hunnit börja på dem och få den andra färdig, så viner nog redan höstvindarna runt knuten. Och då är de här sockorna i tunnaste laget! Det är bra med självkännedom och självbevarelsedrift, inte sant?

Önskar er alla en trevlig fortsättning på söndagen!

Nattlig utfärd

Sent omsider igår kväll kom vi iväg, dubbelmorfar och undertecknad. Han ville ut och åka, en tradition vi haft rätt länge i vårt hus. Först var det med barnen och senare kom farmor med i bilen. På den tiden gällde det att ha matsäck med sig, för det fanns inte öppna matställen/caféer på midsommarafton. Farmor, alltså min goa svärmor, salig i åminnelse, hade alltid saftflaskan i en yllesocka för att den skulle hållas kall. Verkligt effektivt. Hon var en hejare på att laga matsäck, men så hade hon också övat i flera decennier. Förr skulle karlarna, i synnerhet täckdikarna, ha sitt tvåans kaffe till åkern.

I något skede ville barnen inte längre följa med på våra utflykter, men jag minns en midsommar då vi inte alls varit ut och åkt nånstans. Dottern, som redan flyttat hemifrån, var inte riktigt nöjd, så då hittade vi på att åka iväg med henne och de två yngsta till jättegrytorna i Askola. Det var nära och bra och lite annorlunda. Och förstås lärorikt, ni vet istid och sånt.

Vi hann också ha min hulda moder, frid över hennes minne, med på midsommarutfärd några gånger. Då var vi borta ända till soluppgången och då hittade vi alltid något nattöppet ställe att stilla hungern på. Sjöar och midsommarbrasor var det vi ville se, så vi styrde alltid tveklöst inåt landet.

Alltid har vi inte varit iväg på midsommarutflykter. Nej, det fanns en tid då åkrarna skulle besprutas med växtskyddsmedel just vid midsommartiden. Oftast handlade det om skydd mot rypsbaggar/loppor. Så många midsommarkvällar var jag ensam hemma.

Hemma hade jag nog gärna stannat igår kväll också. Jag vill ju ha min virkning färdig. Och de tre första utflyktsmålen, som dubbelmorfar kom med sågade jag direkt. Så först på kvällen var vi överens om att vi skulle ta oss österut till grannkommunen och där köra ut till havet. Efter 20.30 kom vi äntligen iväg, hämtade upp svägerskan på vägen, stannade i stan för en glass, och i lugnt tempo på gamla vägen skurrade vi rätt ensamma.

Midsommaraftonen var varm och vacker. Några obetydliga regnstänk då och då. De störde förstås inte alls oss. Inte när vi satt i bilen och inte heller när vi var ute och sträckte på benen.

Vi vågade inte hoppa i, dels för att vi inte hade baddräkter med, men också för att vi inte visste vems brygga det är. Allemansrätten gäller nog inte bryggor.

Här skulle jag nog inte vilja navigera. Risken är stor att jag ofrivilligt skulle hamna på en sten.

Mörkare än så här blev det inte. Och när vi var hemma strax före ett på natten, syntes redan morgonrodnaden i öster. Och alla tre var vi nöjda. Svägerskan för att hon aldrig hade varit till Mogenpört förut, dubbelmorfar för att han kom ut till havet och undertecknad för att naturen var så förunderligt vacker. Och ja, så var det förstås svalt och skönt i bilen med AC. jag fick till och med höja lite på temperaturen. Brrr!

Och ifall ni nu funderar, mot förmodan, vad som dracks i det här huset igår, så tog dubbelmorfar den gula jaffan, undertecknad Pepsi Max med lime och sen på kvällen den ljusblå lonkeron. Så det finns en hel del ännu kvar att dricka!

Nu önskar jag er alla en riktigt skön fortsättning på midsommardagen!

Rikligt urval

Midsommaraftonsdagen är här. Karlarna i det här huset upptäckte igår att det endast är ett halvår kvar till julafton och så bestämde de sig för att vi ska ha makaronilåda till middag idag!!! Så gissa vad jag har i ugnen? Just det, makaronilåda! Inte klokt alltså!

Men lugn, bara lugn. I morgon blir det nog traditionell midsommarmat med fisk, nypotatis och till efterrätt jordgubbar. Dubbelmorfar var iväg till torget i morse före han ens fått i sig frukosten. Och han var så snäll att han köpte till och med en burk sill åt mej.

I kylskåpet finns ett rikligt urval av dryckesvaror, bara att välja. Men Lapin Kulta får ni inte ta, för den ska dubbelmorfar ha.

Rieslingflaskan fick jag av yngsta svägerskan i tisdags. Än en gång tack för gåvan!

Dubbelmorfar har bättrat på dryckeslagret då han var till stan för andra gången idag. Han förde ett verktyg åt en av sina kompisar. Och så kom han hem med en Jaffa grape.
– Ifall vi vill dricka gin, sa han.

Hmmm, ja kanske, men... tja, en lonkero räcker väl? För inte ska man väl bli alldeles avtrubbad? Å andra sidan, så kanske man sover som en stock då?

Jag måste ju erkänna att jag har blivit beroende! Totalt beroende till och med. Och ändå har vi endast tre stycken i huset. Fläktar, alltså. Jag vill ha på dem hela tiden. Panik om de stannar. 

I morse var det riktigt svalt och skönt då jag steg upp. Sedan slog den där tropiska värmen till igen, som gör att allting klibbar fast i en. Så det är nog bra att vi har laddat upp ordentligt med drycker. Gissa vilken min favoritdryck är? Jo, just det, iskallt vatten! Och ja förstås gin med lite klirrande isbitar i glaset och tonic, alltså en GT. Om man inte har det hemma, så får man improvisera och använda lonkero istället.

Jag antar att ni redan har de första julklapparna färdigt stickade? Eller i varje fall har ni planerat dem och skrivit en lista över vem som ska få vilket sockpar! Som sagt, det är ju endast ett halvår kvar...

Ha nu en riktigt skön och fin kväll!

Ett garnnystan

Ibland så gör han mej verkligt häpen och ödmjukt tacksam. Och det efter att vi hållit  ihop i över 40 år!

Igår kom dubbelmorfar hem med detta garnnystan. Han visste hur frustrerad jag var över att inte kunna färdigställa bollprojektet. Så han ville vara snäll och hjälpa till. Det är det som kallas kärlek, inte sant? För visst är det ett litet under att han laborerade bland garnhyllorna i stora varuhuset i stan.

Tyvärr är det här ytterligare en rosa nyans, som inte alls liknar de två jag har använt tidigare. Undrar om vi måste åka till Koria nu på helgen? Till Novitas fabriksbutik? Annars kommer jag nog aldrig att få färdigt det där projektet, som skulle minska på mitt garnlager, inte öka på det!

Passar på att nu med detsamma önska er alla en 

RIKTIGT SKÖN OCH TREVLIG MIDSOMMAR!

När det var som hetast

Igår blev ni utan blogginlägg och det beror på två saker. För det första var det alldeles för varmt att sitta vid datorn. Och för det andra fick vi kvällsbesök av svägerskorna B och B.

När det var som hetast igår, åkte dubbelmorfar och undertecknad österut.

Vi hamnade här, i Bruket. Inne i bilen var det svalt och skönt, men ack då vi steg ut möttes vi av tryckande hetta. Hettan blev värre då vi tog oss upp på Stallvinden. Där pågår just nu riktigt intressanta utställningar.

Föreningen Taidesepät håller sin årliga sommarutställning här. 17 konstsmeder ställer ut verk av varierande storlek och art.

Valolastuja har ljuskonstnären Juha Laine valt att kalla sina fina fotografier.

Olli Korkala ställer ut 30 abstrakta tavlor. Återblickar har han valt att kalla sin utställning.

Det var så svalt och skönt i bilen att jag på hemvägen föreslog för dubbelmorfar att vi skulle åka runt hela dagen. Tyvärr tyckte han inte att det var ett bra förslag, så hem igen och svettas och full fart på fläkten.
Så hade vi då igen hemestrat i hemknutarna och för tredje gången i sommar besökt en konstutställning. Visst är vi riktigt kulturella nu?

Trevligt med kvällsbesök, så jag för en stund kunde glömma svett och myggor. Den yngsta svägerskan var så glad och tacksam för mönstertidningarna. Hon skulle gå igenom dem och de hon inte ville ha skulle dottern få. Återanvändning är superbra! Ett stort TACK till stickväninnan B för att hon inte slängde tidningarna i pappersinsamlingen.

Efter två nätter med dålig sömn, så har jag idag varit trött och irriterad. Och det värsta är att jag varit rejält gnällig och så har jag svurit över den här sommarhettan, som gör mej alldeles yr och matt. Alla myggbett kliar infernaliskt och man ska ju inte klia på dem, men...

Det som har tagit mest ner på mitt humör är att det rosa garnet jag behöver till de där garnbollarna är slut i mitt lager! Och jag skulle behöva endast fyra bollar till! Jag skulle så vilja ha färdigt hysch-pysch projektet, så jag är riktigt otålig nu.
Lite halvhjärtat och halvsovande har jag i stället virkat på min filt. Och nu finns det på en del ställen endast två virkade stolpar istället för tre. Ack nej, ack nej. Ett sådant misstag lyckades jag avstyra genom att repa upp några maskor och så få dit den där tredje stolpen i gruppen. De övriga misstagen var så långt borta att det inte lönade sig att repa upp. Jag får låtsas som om det hör till designen!

Äldsta sonen tog till all tur hand om matlagningen idag. Vi fick kycklingbiffar, ris och sallad. Riktigt gott. Han har sedan tillsammans med fadern varit iväg till stan och midsommarhandlat. Skönt, så behöver jag inte göra det heller. Som sagt så har vi ju redan ätit midsommarmiddagen! Dubbelmorfar slog ju på stort med rökt sik och nypotatis. Vet inte om han vill ta det i repris. Äldsta sonen har beställt marängkaka med jordgubbar. Ägg hade karlarna nog köpt, men jordgubbar finns det inte. De få som lyst röda på våra egna plantor har skatorna fräckt farit iväg med.

Nu dags för fläkten på högsta hastighet och så lite virkning och tidigt i säng. Ute är det nu riktigt skönt, men inne ännu fruktansvärt varmt. I morgon är det hoppeligen svalare.

En het måndag i juni

Efter en svettig natt med ryckig sömn, då tornfläkten brummade hela natten där den stod på nattduksbordet, så var jag rätt mosig i huvudet. Jag liksom inte skuttade upp ur sängen före klockan åtta i morse. Nej, snarare släpade jag mej medan jag intensivt funderade på hur jag skulle klara av dagens uppdrag. Helst ville jag krypa ner i en balja med iskallt vatten.

Nå, när jag kollade telefonen, som varit på tyst signal hela natten, såg jag att någon hade ringt. Jag ringde upp och fick reda på att dagens möte var inställt. Jag andades ut och satsade på en långsam frukost med Allers A-korsord, som sällskap.

Men allra först...

... placerade jag den här på bordet och lät den blåsa på så att jag nu har örvärk. Inte särskilt fiffigt, eller hur? Men som sagt, i den här hettan när hjärnan är mosig, det har varit mellan 27 - 29 grader inne och över 30 ute, så då kan man inte vänta sig så mycket av mej.

– Bra att du inte behöver fara iväg nånstans. Nu kan du göra hushållsarbete istället, sa dubbelmorfar.
– E, du int riktit klok, frågade jag frostigt.

Himmel, hushållsarbete i den här hettan! Det enda jag ville göra var att återvända till duschen!

– STOPP!, vrålade jag då dubbelmorfar kom bärandes på tre olika plastlådor.
– Jag tänkte att du kan sortera dom här.
– Du e int rikit klok, morrade jag.
– De där lådorna är redan sorterade och jag vet vad där finns och det syns ju genom plasten.
– Men sidu här, ett litet nystan till Barbiekläder, fortsatte han oförtrutet och slängde iväg nystanet åt mej.

Här är garnet, alltså redan sorterat enligt sort och färg. Det gjorde vi redan i januari i år tillsammans med H. Så här är det minsann ordning och reda.

Efter detta gav dubbelmorfar mer eller mindre upp med mej och lade sig på soffan. Där låg han nästan hela dagen och flämtade. Han bytte lite ställning ibland, det vill säga satte sig upp. Det var så varmt att fjärrkontrollen klibbade fast på hans mage.

Själv satt jag stadigt vid matbordet framför fläkten och fäste lite garnbollar i ett hysch-hysch projekt. 

Och när bollarna tog slut, fick jag göra nya. Snart tar rätta färgens garn slut och jag borde få några bollar till, men...

Jag letade och letade i hobbyrummet. Jag visste faktiskt inte att det finns så många olika rosa nyanser i Novitas 7-bröder garn. Tyvärr, tyvärr inget garn i rätt färg.

Men, jippii, jag hittade mönstret, som jag har letat efter, som en tokig. Tjohoo! Det var instoppat i en projektväska i en mönstertidning. Så småningom får jag ordning på det halvfärdiga projektet också.

Lite, ytterst lite hushållsarbete har jag gjort idag. Jag fyllde diskmaskinen, då äldsta sonen var så snäll och fixade middagen.

Att sådant en het måndag i juni, då det är sommarsolstånd. 

I morgon har väderspågubbarna lovat 32 graders värme och jag ska iväg på ett tidningsuppdrag. Uj, uj, uj. Nyss fick vi en regnskur och jag trodde knappt mina öron när jag hörde skvalet. Jag skuttade ut, dansade och sjöng i regnet. Underbart livgivande och uppiggande.

Och nu är det hög tid för mej att söka mej till bädden. Håll tummarna att det går att sova i natt.