Om ni tror att rubriken ovan anspelar på barnbarnen, så glöm det. det som växer är...
...min mormorsrutefilt! Så roligt att virka, tänk att jag hade hunnit glömma bort det. Sent igår kväll medan jag satt och virkade kom jag på att jag kan sy fast rutan på ett mjukt och skönt tyg, då gör det inte så mycket att den har hål eller kanske är stickig. Men frågan är nu vilken sorts tyg jag ska satsa på? Flanell? Trikå? Finns det andra förslag? Och sedan, vilken färg ska tyget ha? Mörkgrått? Någon ljus pastellfärg är väl inte ens att tänka på? Blir fort subbigt.Och apropå färger, önskar verkligen att det hade funnits gult, syrenfärgat och rosafärgat garn också till det här projektet. Grönt är inte riktigt min favoritfärg, även om nu de här nyanserna av grönt inte direkt sticker i mina ögon. Får nöja mej med de färger som finns. Idén är ju att bli av med garnet och då ska jag nog inte köpa nytt för att få till en fin färgkombination.
Ifall ni funderar på den ojämna randningen, så lugn bara lugn. Det är ett medvetet val. Jag har virkat så långt garnet har räckt i ett nystan. Ju större rutan blir desto smalare blir antagligen ränderna. Och visst får det ju vara lite bohemiskt. Allt behöver ju inte vara så precist, inte sant?
Dubbelmorfar är lite skeptisk till mitt filtprojekt, i synnerhet till det att jag skulle få den färdig till midsommar. Och tjaa, med den här takten, så ja, jag vet inte, beror förstås på hur mycket hushållsarbete jag måste göra. I morgon ska jag i varje fall jobba lite, trots semestern.
Men hittills har rutan växt så det knakat!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar