Tre besök

Uj, uj, nu har jag förätit mej på lunchen. Det är förstås mitt eget fel, men lite skyller jag också på marthorna och avfallshanteringen! Man får ju inte längre ha kompost med bioavfall om man inte anmäler den, så då kan man inte slänga mat. För den ska ju inte gå i soporna enligt band annat just då de duktiga marthorna. Så jag tog idag hand om både bröd och ost som sjöng på sista versen och gjorde varma smörgåsar med prickig korv, ost, smör, tomat, svartpeppar och persilja. Och så måste jag ju äta upp allt just för att det inte skulle slängas. Av dumt huvud får kroppen lida, heter det ju!

Igår hade vi tre besök här i vårt hus eller nåja, den första besökaren kom liksom aldrig in i huset. Han bankade på dörren mitt på dagen och fadern kände igen bankningarna. Han konstaterade att det är yngsta sonen som kommer. Och mycket riktigt, när jag öppnade dörren stod han där på vår gräsmatta på behörigt avstånd, nyss hemkommen från en arbetsresa till västra grannlandet.
– Där får ni, sa han och pekade på en plastkasse från Hemköp, som han lämnat på trappan åt oss.

Och i kassen hittade vi:

Två paket smörgåsrån, choklad från Lindt, hallonbåtar och en påse Bassets lakrits. Den sista saknas från bilden. En mycket snäll son, inte sant? Han vet vad mamma och också pappa behöver och vill ha!

Tack!

För mej är smörgåsrånen också en källa till nostalgi. Det var sommaren 1972 i Köping i västra grannlandet, som jag smakade på smörgåsrån första gången. Och jag tyckte om dem från första början. Den sommaren låg Ted Gärdestad på Svensktoppen med låten Jag vill ha en egen måne och jag minns att jag snabbt lärde mej texten utantill och låg och småsjöng ute i trädgården hos min mormors syster och hennes sambo. Jag hade nämligen fått följa med mina morföräldrar utomlands för första gången och det var spännande. Där fanns en lemonadbil, som man kunde köpa jättegod citronsoda från och så fanns det en glassbil. Sådan lyx hade vi inte hemma i Finland.
Varje gång jag äter smörgåsrån slungas jag tillbaka till den där varma sköna soliga sommaren då jag var bekymmerslös och precis hade fyllt tonår.

På eftermiddagen hade vi rart besök då lillan med föräldrar dök upp här. Jag hade dukat upp det huset förmådde så där på fredag eftermiddag, men föräldrarna hann inte njuta länge innan lillan började gråta. Knip i magen är inte roligt och det gör ont att prutta när man endast är en vecka och en dag gammal! En liten stund hann jag hålla henne i famnen innan det var dags för den lilla familjen att gå hem igen. Det är inte lätt när den lilla gråter och man inte vet hur man skulle kunna lindra plågorna.
Lite småvild är hon allt, för strumpor och sockor sparkade hon av sig i ett nafs. Före det hade de tunna vantarna redan hunnit få en skjuts. Och inte kommer jag ihåg att fötterna är så där pyttesmå och benen klena, nästan som spagetti.

Och när det nu var uppdukat och fanns kaffe kvar, så bjöd gubben min in mr J, som mekade på sin bil i grannbyn. Där satt vi sedan på fredagskvällen vid vårt matbord och myste. Och jag lade faktiskt upp en ny stickning medan vi väntade på honom och sedan fortsatte jag att sticka och lade in en och annan kommentar i samtalet. Kommentarer, som inte alls handlade om bilar eller bildelar! Men nej, jag pratade inte om garn och maskor heller!

Bra saker idag:

• Kokade ägg till frukost, vilket uppskattades av husets karlar.
  
  
• Åt upp rester till lunch.
  
  
• Fick äldsta sonen med till mataffären, så vi var färdiga på nolltid.
  
  
• Jag åkte aldrig iväg till västra grannstaden och garnmarknaden där! Nu sparade jag mycket pengar. Gubben min var verkligt förvånad och frågade minst tre gånger om jag inte skulle åka iväg.
  
  
• Ikväll blir det show då ESC finalen går av stapeln!

Ha en riktigt skön lördagskväll.

Nostalgisk lunch

Ååh, vet ni, idag har jag fått uppleva verklig nostalgi då jag blev bjuden på lunch. Vi var sju stycken från jobbet och alla utom en valde den här:

Lovisaschnitzeln á la Peter Ahonen. Vilken tur att Bistro Cronan har tagit upp den på sin lunchlista! För över 40 år sedan fick man den här schnitzeln på Chez Peter i stan. En njutning att äta och att minnas hur det var då. Börjar jag låta som en gammal tant?

Vi gillade alla den här schnitzeln även om den kanske är lite i största laget för damer.

Vill ni veta vad som är hemligheten bakom den här schnitzeln? Joo, det är såsen! Den är så god att det gärna skulle ha fått vara mera av den varan. Om ni tror att jag orkade äta upp hela portionen, så glöm det. Jag satsade på att äta schnitzeln och salladen. Och så orkade jag inte med alla franskisar.

Och vill ni se självaste Peter Ahonen in action, så finns han faktiskt på Youtube!

Dagens bra saker:

• Vaknade före väckarklockan och det var ett under med tanke på att jag var uppe och såg på hela semifinal 2 i natt. Och nu talar jag då om ESC. Och lugn bara lugn, Sverige och Finland gick vidare. Och alla lättklädda damer, som hoilade istället för att sjunga, kom till all tur inte till final.
  
  
• Blev bjuden på god lunch i arbetskamraternas sällskap.
  
  
• Tisdagens distansföreläsning är färdigt förberedd! Skönt.
  
  
• Tidningstexten är sänd till den intervjuade för genomläsning.
  
  
• Solen lyser och värmer och det grönskar överallt.

Önskar er en riktigt skön fredagskväll.

Svart insats

 Igår fick jag den, den svarta insatsen:

Det gäller alltså kalenderinsatsen för nästa läsår. Snart är ju det här läsåret slut och då tar också kalendern småningom slut. Och min största oro är som vanligt att jag dubbelbokas. Det är inte så lätt att hålla ordning på alla datum då man har en hel massa grejer, som sker endast en gång per månad och dessutom på olika dagar.

Dagens bra saker:

• Sovmorgon, heeelt underbart.
  
  
• Ena sidan i Allers A-korsord är redan löst.
  
  
• Har fyllt i hela höstterminen 2022 i den elektroniska kalendern!
  
  
• Ikväll kommer semifinal nr 2 i ESC. Tjohooo!

Ha en riktigt skön kväll.

Överraskande kort besök

Jösses hör ni, igår kväll när jag satt i allsköns ro och stickade sockor i mjukaste merinogarn till pyttesmå kalla fötter, hörde jag en bildörr slå igen och frågade av gubben min:
– Väntar du hit nån? Jag hörde en bildörr.
– Nä, du hörde nog fel. Ibland hörs det riktigt tydligt från grannarna då vinden ligger på.

Bank, bank hördes det på ytterdörren.
– Stig in, ropade jag, men inget hände, så jag fick lämna stickningen ifrån mej och gå och öppna.
Och där stod han! Mannen från västra grannlandet. Och han hade med sig ett stort ljusblått paket.
– Här, du sa ju att du gillar det här, sa han och överräckte den tunga lådan.
Jag blev så paff att det tog en liten stund innan jag fick fram något vettigt. Sedan tackade jag i många tonarter.

Kolla vad jag fick! Nu är sommaren räddad! Och nu känner jag mej förstås jätteskyldig. Visst borde jag ha ersatt den här lådan? Inte räcker det väl med ett simpelt tack? 
Idag är jag för övrigt fortfarande rörd över att han tänkte på mej och kom ihåg att jag tycker om just de här burkarna. Tänk så fint att det finns så snälla människor!
Ett stort TACK för den härliga gåvan. Jag är inte alls säker på att jag förtjänar den, men tar tacksamt emot den ändå! Och hoppas kunna gengälda den någon gång på något sätt.

Den vänliga mannen hade inte lust att komma in på kaffe, så det blev ett kort överraskningsbesök.

Dagens bra saker:

• Veckomötet flöt bra på och kurspaketet börjar småningom bli färdigt.
  
  
• Själv fick jag här på eftermiddagen de sista ändringarna och kurstexterna införda i vårt databassystem. Nu återstår korrekturläsningen och förstås eventuella sista minutens ändringar från musiklärarna.
  
  
• Det regnade idag, så jag behövde inte gå ut och kratta. Nog för att gubben min tycker att ett litet regn inte borde störa. Nej, egentligen inte, men jag vill inte stöta på vår obehagliga besökare!
  
  
• Dagens absolut bästa och samtidigt lite skrämmande, jag har fått i uppdrag att sticka en dopklänning till lillan! Vilket förtroendeuppdrag alltså. Nu väntar jag bara på att föräldrarna ska välja modell, sedan behöver jag garn och så är det bara att sätta igång. Huuu! Tror ni att jag klarar det?

Ha nu en skön fortsättning på onsdagskvällen!

Obehagligt besök

Kära nån, nu får katterna inte gå ut, enligt gubben min. Jag får däremot göra det, men vill inte så gärna, för vi har obehagligt besök!

Och nu varnas känsliga läsare, fortsätt inte om ni har herpetofobi! Jag hör själv till den kategorin, så jag vet inte riktigt hur jag ska våga hantera detta inlägg.

Nej, tack, kom inte hit! Gubben min påstår att det inte är någon fara, att huggormen nog kommer att slingra härifrån och att den är räddare för mej än vad jag är för den! Hur kan han vara säker på det? Är han en ormtjusare? Jag vill att huggormen försvinner in i skogen med väldig fart. Här på gården vill jag inte ha den. Nu kommer jag definitivt inte att gå ut på gården idag. Uj, uj, uj!

Eftersom vi bor alldeles fast i den asfalterade landsvägen trodde jag aldrig att vi skulle få ett så här obehagligt besök! Och tänk om gubben min inte hade råkat se ut genom fönstret precis just då den här ormen slingrade sig under fågelbrädet. Då skulle vi ju inte ha vetat om den och gladeligen släppt ut våra katter. Brrr!

Bra saker idag:

• Vaknade igen före väckarklockan
  
  
• Klarade av dagens jobb före deadline! Tjohooo!
  
  
• Gubben min fixade lunch.
  
  
• Ikväll kommer semifinal 1 i Eurovison song contest! Visst måste jag iväg till stan och handla ostbågar nu?

Önskar er en riktigt skön kväll med eller utan Eurovisionstävlingen.

På jobbet

Kära vänner, veckans längsta arbetsdag är avklarad och nu just är jag rätt mosig.  Sängen kallar och dit söker jag mej trots att jag har femtioelva saker ännu ogjorda. Man kan ju inte gå på som en maskin heller, eller hur?

Jag började arbetsdagen i morse i Söderkulla bibliotek i Sibbo.

Och det var som ni ser en riktigt bra start på arbetsdagen. Kvällsskiftet klarade jag av i västra grannstaden.

Dagens bra saker:

• Jag blev bjuden på god lunch hos bröderna i Söderkulla. Att jag har längtat efter att få äta där igen.
  
  
• Jag har fått träffa trevliga människor igen.
  
  
• Och jag har hunnit besvara all e-post. Skönt.
  
  

Och nu kryper jag ner mellan lakanen!

Ha det så bra!

Vilken lycka!

Kära vänner, det har nu gått två timmar sedan jag lämnade grannbyn och den nyfödda tösen. Ja, familjen fick komma hem idag och jag har suttit med den nyfödda i min famn. Vilken lycka! Barnbarn är en stilla nåd att bedja om och en sån otrolig gåva. Jag är dessutom priviligierad som har alla mina i närheten.

Att få hålla en nyfödd i sin famn är ett under, så fantastiskt att allting annat bleknar. Alla små förtretligheter och bekymmer är som bortblåsta. Det är här och nu som gäller och en intensiv önskan att skydda detta lilla liv från allt ont. 

Det var allt tur att det blev den lillas mattid så jag hade vett och förstånd att dra mej hemåt. Annars skulle jag säkert sitta där i köket i grannbyn alltjämt. Tur också för de nyblivna föräldrarna att jag har lång arbetsdag i morgon, så jag inte hinner titta in och störa dem! Nä, nä, sakta i backarna. Jag respekterar deras privatliv och tänker inte tränga mej på titt och tätt. Lite vett har jag, tack och lov, ändå kvar i skallen!

Dagens bra saker:

• Kunde bjuda den yngsta, äldsta och gubben min på lemonmudcake morsdagen till ära.
  
  
  
  Inhandlad från Hardom Bröd. Riktigt god. Om ni ser svarta prickar i den vispade grädden så beror det enbart på att jag har använt "riktigt" vaniljsocker och då blir det alltid prickar!
  
  
• Hann få makaronilådan färdig i tid innan de nyblivna föräldrarna kom hem från BB. Gubben min levererade den sedan till deras kök. Nu har de färdig mat för två dagar och behöver inte fundera på den detaljen.
  
  
• Äldsta sonen fixade middagen bestående av ris och höna. Tack för det.
  
  
• Och det absolut bästa av allt: Att få träffa den nyfödda och att få samtala med de nyblivna föräldrarna. En så skön söndagskväll har jag inte haft på jättelänge.

Önskar er alla en bra ny vecka!

Okoncentrerad

Kära vänner, lördagen är långt liden och jag har ingenting fått gjort! Jag är alldeles för okoncentrerad. Stickar ett halvt varv här och ett halvt varv där, men det går trögt, alldeles för trögt. Sen rantar jag lite runt med diverse grejer, som ska städas undan från matbordet, men inte heller det blir till någonting, för stup i kvarten måste jag ju bara öppna WhatsApp och se på videon av den lilla. Gubben min skakar medlidsamt på huvudet och tycker att jag har blivit galnare än förut. Det här är säkert sån där farmorgalenskap, eller vad tror ni?

I måndags fiskade gubben min den här från postlådan. Oj, så otåligt jag väntade på den här svenska tidningen och nu har jag inte ens läst igenom den! Håhåjaa...

Bra saker idag:

• Åkte tufft iväg till mataffären tidigt på förmiddagen!
  
  
• Fick vara ensam hemma med katterna en stund på dagen. Så skönt när allting var tyst och stilla, då kunde jag till och med koncentrera mej en stund på stickningen.
  
  
• Hade till all tur radat i diskmaskinen och startat den innan jag åkte in till stan, för mr J dök upp här tillsammans med gubben min!
  
  
• Den yngsta knackade på dörren här på eftermiddagen och slog sig ner en liten stund så vi hann prata lite. Härligt.
  
  
• Gubben min grillade korv, visserligen inomhus i ugnen, för det regnade ute, men ändå! Bra att vi fick mat, tack vare honom.

Önskar er en skön fortsättning på lördagskvällen!

Ännu en vit påse

Påsklördagen beslöt jag mej för att surfa iväg till Novitas webbaffär. Nä, nä, sakta i backarna, inget garn här inte, för det fanns inte naturvit nyans i den garnkvalitet jag behövde. Men jag beställde annat istället eftersom det var specialpris och frakten var fri påsken till ära.

I torsdags för en vecka sedan var jag alltså och tog ut den här vita påsen från en av postboxarna i stora varuhuset i stan.

Jag hade tänkt ta min sockstickning till högre höjder och beställde de här sockblockers (hmmm, vad sjutton heter de månne på svenska?) MEN milda makaroner, de såldes inte i par utan styckevis! Alltså, har ni hört om sånt förr? Nä, inte jag heller. Jag utgick förstås från att de såldes parvis. ARGH! Nu måste jag väl då investera i tre stycken till? Eller klarar jag mej så att jag enbart blockar en socka i gången? Jag blir galen! Jag ska nog INTE beställa nånting från webbaffärer längre. Jag klarar ju inte av det. Härefter beställer jag endast teknik och inget annat, så det så!
Jag borde nog gå i riktiga affärer istället, men vilka? Vem vill följa med? Ja, och vart ska vi åka?

Som sagt, sockor är det jag ska satsa på, så jag beställde också den här sockboken av bara farten. Om jag ångrar mej, så kan den ju alltid bli en bra gåva till nån av mina stickande vänner.

Tyvärr gick det inte riktigt bra med gårdagens ruta, suck och dubbelsuck! Bredden stämde, men höjden blev åtminstone 2 cm kortare. Jag orkar inte börja räkna ut hur många varv jag skulle behöva sätta till, för jag ska ju sticka intarsia sen och då vill jag kunna följa mönstret. Förstås skulle jag kunna sätta till varv i början och slutet och låta mönstervarven vara intakta, men... tja jag vet inte. För en gångs skull vill ja ha det någorlunda lätt och hanterbart. Om jag går upp i grovlek på stickorna kommer lappen att bli för bred, men höjden kanske stämmer, så frågan är hur jag ska göra? Har ni något förslag? Kanske börja på något helt annat projekt istället?

Dagens bra saker:

• Fick sova ut i morse
  
  
• Fick tidningstexten från gårdagens gårdsbesök färdig och ivägsänd till de intervjuade.
  
  
• Fick foton igen idag på WhatsApp av den nyfödda. Den här gången har hon ögonen öppna. Ljuuuvligt. Så glad över WhatsApp, som tillåter en vara med så här på distans. Tänk så enkelt att ta foto och sen sända iväg det direkt. I det här fallet är teknik helt fantastisk.
  
  
• Har varit billös idag, så jag har inte kunnat fara någonstans alls. Eller nåja, jag skulle förstås ha kunnat ta den bil gubben använder, men har inte ens haft lust att åka iväg nånstans.
  
  
• Hittade en UFO-stickning från år 2019 precis där jag hade lämnat den. Och mönstret fanns till och med kvar i projektväskan!  Tjohooo, vilken ordning jag har i mitt kaos. Synd att ingen annan inser det!

Ha nu en riktigt skön fredagskväll med eller utan bastu!

Nya titlar

Kära vänner, idag är jag omtumlad, lättad och framförallt rusig av lycka. 

Undertecknad och dubbelmorfar har fått nya titlar idag! Vi har blivit farmor och farfar till en underbar liten flicka. Tyvärr får vi inte besöka henne på grund av sjukhusets coronarestriktioner, men huvudsaken att allt gick bra och att mamman, babyn och pappan mår bra. ❤

Men nu är den stora frågan, vad ska dubbelmorfar härefter kallas? Moffafa? Eller kanske bäst att återgå till mannen i mitt liv? Eller ska han heta far i huset? Eller "den där karln"? Eller Gullet? Älskling? Raring? Bisin?
Vad föreslår ni?

Och nu vet ni, nu kan ni nog glömma allt annat än babystickning. Inget krattande, inget städande och inget fönstertvättande! Måste ju sätta racerfart på stickorna och jag som gillar att sticka låååångsamt. Hur ska detta sluta?

Dagens bra saker:

• Den nya familjemedlemmen ❤
  
  
• Kunde njuta av en långsam frukost med Allers kryss.
  
  
• Har tillbringat hela dagen tillsammans med, hmmm, ja, vad ska han nu heta? Min gubbe!
  
  
• Har fått kela med ett lamm och leka med en hund, som var en hejare på att fånga boll.
  
  
• Var ute hela förmiddagen.
  
  
• Har fått träffa ett trevligt och engagerat par på en ekogård.
  
  
• Har ätit lunch ute i östra stadsdelen.
  
  
• Kunde gratulera den yngsta till att ha blivit farbror då vi sågs i stora varuhuset i stan.
  
  
• Kommer att kunna sova lugnt i natt då jag inte längre behöver oroa mej över födseln av det nya barnbarnet.

Nu får ni ha en riktigt skön fortsättning på torsdagskvällen!

Fick fnatt

Igår vet ni, fick vår katt Lurvinge, fnatt. Den sprang ut och in hela kvällen. Och det där rantandet ledde till sist till att ingen ville öppna dörren för henne längre. Själv började jag tänka på smarta hem och IoT, alltså Internet of Things. Vad vi behöver är en kattlucka, som öppnas när våra katter vill komma in eller gå ut. Det vill säga en kattlucka, som kan styras med hjälp av deras chip. På det sättet kommer inga främmande djur in genom luckan. Inte dubbelmorfar heller för den delen! 😁

Nå, katten är inte den enda som fick fnatt. Det fick jag också för en vecka sedan för då kom jag hem från mataffären med de här:

Eftersom jag förra veckans måndag hade fått den här...

... så behövde jag nog inte de där tre veckotidningarna. Förstås finns där mönster för babytröjor, men ändå... jag fick helt enkelt fnatt. Det enda jag kan skylla på är att jag INTE tycker om att gå i mataffären.

Idag har jag dock släpat mej dit igen och den här gången var det mera okej, för jag träffade trevliga människor som jag inte hade sett på länge, så det blev fina pratstunder där vi tyvärr stoppade upp trafiken i diverse hyllgångar. Förlåt!

Men förstås kunde jag inte låta bli att...

... köpa den här tidningen. Inte för att jag skulle behöva nya sockmönster precis, men de är så söta de där virkade små gröna tossorna med nyckelpigeknappar för remmen. Hur skulle jag kunna motstå dem?

Tur att jag försöker hålla mej till att besöka mataffären endast en gång per vecka. Hur skulle det annars sluta?

Dagens bra saker:

• Vaknade före väckarklockan. Och det är alltid skönt, för då hinner jag morgna mej ordentligt och inte yrvaket fnatta runt. Det kräver förstås att jag också lägger mej i tid.
  
  
• Veckomötet på jobbet gick snabbt och var konstruktivt.
  
  
• Den snälla kollegan, som hjälpte mej igår, bjöd på chokotårta idag. Tack för det.
  
  
• Jag kunde lämna tillbaka min gamla dator efter att ha tömt och putsat den igår. Alltså inte putsat den utanpå utan inne, så att mina bokmärken var borta från webbläsaren och likaså alla filer jag sparat på datorn.
  
  
• Känner mej tacksam för att jag själv kan köra bil och faktiskt ännu gå i mataffären. Såg en hel del människor idag, som behövde assistent med sig.

Njut av onsdagskvällen!

Gårdagens fynd

Kära nån, timmen är på tok för sen och jag borde ha lagt örat på kudden för länge, länge sedan. Men här sitter jag allt än. Det beror på att jag i kväll fastnade i kursplaneringen och plötsligt närmar sig klockan midnatt med väldig fart.
Har ni alls något tips eller idéer om vad människor skulle vilja lära sig nästa år inom det digitala? Alla kan väl allt redan? Och nej, tiktok-kurs tänker jag INTE hålla. Det finns gränser för allt.

Igår fyndade jag en sådan här:

En Festivo ljusstake med sex ringar. Den är designad av Timo Sarpaneva. Skulle vara fint att ha hela serien, men bäst att inte börja samla på någonting. Det finns en viss risk att dottern får spader då!
Jag har två såna här ljusstakar med två ringar från förut, så det här är ett riktigt fint komplement till dem.

Dagens bra saker:

• Sovmorgon! Och den kom väl till pass efter en orolig natt.
  
  
• Dubbelmorfar tog hand om min plåtlåda på förmiddagen. Nu har den sommarskor, ny olja och allt damm från vägen till norra grannkommunen är borttvättat. Tack till min händiga älskling.
  
  
• Fick fin hjälp av en kollega idag då jag satt och kämpade med föreläsningsmaterial. Så värdefullt, tack för det! Det är just så här samarbetet borde fungera.
  
  
• Sent på eftermiddagen kunde jag själv hjälpa en kollega i nöd och vi var bägge lika förvånade att det lyckades på en sisådär tio minuter. Det var nog meningen att jag skulle ha hål i min fullsatta kalender. Ska bli riktigt spännande i höst med en för mej helt ny och annorlunda kurs.

Och nu får jag önska er alla en riktigt god natt!

En vit påse

Förra veckoslutet var jag ju iväg på stickläger. Och som jag har konstaterat många gånger förut, stickerskor är en givmild sort. De delar gärna med sig åt andra, så på lördagen kom jag hem med en...

... vit påse, som jag fick av stickväninnan V.

I påsen fanns bland annat Kalle Ankor, så dubbelmorfar blev förstås stormförtjust. Resten av innehållet håller jag hemligt än så länge. Tack till stickväninnan V för den fina överraskningen!

Dagens bra saker:

• Vaknade före väckarklockan
  
  
• Kunde önska mina kursdeltagare en skön sommar, för det var sista kursgången för detta läsår. Lite vemodigt dock.
  
  
• Hölls på motorvägen på väg till jobbet i västra grannstaden! Det blåste riktigt rejält så jag höll i ratten så knogarna var alldeles vita.
  
  
• Har nu klarat av veckans längsta arbetsdag, så nu tar jag det lite lugnt i kväll. Orkar inte med kursplaneringen mera den här tiden på dygnet.

Ha det bra!

Heimlaga är bäst

Hoppas att ni hade en riktigt skön valborgsmässoafton. Här hos oss satte jag mej lugnt ner i gungstolen med lite cider och ostbågar. Jag såg på sista delen av en av semifinalerna i världsmästerskapet i Snooker tillsammans med dubbelmorfar. Så långt kan jag liksom sträcka mitt sportintresse, men där tar det sen också slut. 

Jag hade nog tänkt sticka lite igår kväll, men jag liksom inte orkade. Jag brinner av iver att få börja på det där nya projektet, men jag borde få undan lite annat istället, så i morse bredde jag igen ut mej på matbordet:

– Va håller du riktigt på med, frågade dubbelmorfar sömndrucket då han äntligen steg upp.
– Stickar sockor ser du väl, svarade jag glatt.
– Men det är ju två olika.
– Jo, jag behöver lite variation, försvarade jag mej och var stort imponerad över att dubbelmorfar upptäckte att det var två olika. Han å sin sida skakade på huvudet och mumlade något om galna fruntimmer. Som sagt, det där med galenskapen råder det inget tvivel om! Det bevisade jag ju redan med det där paketet.

Dagens bra saker:

• Vi var bjudna till grannbyn på heimlaga munkar...
  
  
  
  ... och mjöd idag på eftermiddagen.
  
  
• Umgänge i trevligt sällskap med mycket skratt.
  
  
• Smörgåstårta till frukost är rena rama lyxen!
  
  
  
  Och säkert också hälsosamt, för se nu, här finns förutom skinkan också salladsblad, gurka, tomat och paprika. Mums!
  Tack till dottern som skickade med av godsakerna igår.
  
  
• Och som sagt, heimlaga är bäst, för se så fin tvål vi fick idag från grannbyn:
  
  
  
  Stort TACK till L för den fina tvålen.
  
  Och ifall ni funderar, heimlaga = hemgjord.

Önskar er en fin ny vecka!

Förmiddagskalas

– Ska vi äta utomhus, frågade jag av dubbelmorfar idag på eftermiddagen när vi kommit hem från västra grannstaden. Han stirrade på mej med vilt uppspärrade ögon och sa:
– Du e int klok. Det är kallt och det blåser och ingen sol.
– Nähä, int då, svarade jag och ryckte på axlarna. 

Att jag inte är klok vet ju redan de flesta, så det var inte precis nån nyhet. Senast igår fick man igen ett bevis på min galenskap, för se här:

Jag paketerade och paketerade och paketerade och paketerade...
Det var just och jämt att jag hann i tid till fredagsbastun!

I morse fortsatte jag med paketet och piffade upp det rejält.

Dagens bra saker:

• Förmiddagskalaset hos barnbarnen då treåringen firades! Och det bjöds på många godsaker:
  
  
  
  
  Skinksmörgåstårta
  
  
  
  
  Födelsedagstårta med Brandman Sam. Om ni tycker att den ser lite konstig ut ovanför trean, så beror det enbart på att jag suddade ut namnet på jubilaren!
  
  
  
  
  Och supergoda muffins. En brytning mellan salt och sött. Tjinuski (kola) är riktigt gott i sådana här blandningar.
  
  
• Vaknade redan halv sju i morse, så jag hann sticka några varv på en socka innan det var dags att ge sig av till kalaset.
  
  
• Fick träffa alla barn samt en svärdotter och svärson.
  
  
• Fick också träffa mummi och vaari.
  
  
• Och framför allt, fick träffa barnbarnen! ❤
  
  
• Fick leka med M, fast min insats var nog liten. Dubbelmorfar satt i ett hörn av vardagsrummet och jag mitt emot. Vi puffade på en ballong, som M lyckligt sprang efter medan vi vuxna slöfockar bara satt på våra stolar! Nästa gång tyckte M att det är dags att testa hennes hula hula ring. Få se hur det ska sluta. Då kan jag nog inte sitta på en stol.

Önskar er en riktigt skön valborgsmässoafton!

Liten och smäcker

Fredag kväll och småningom dags att kasta loss.

Igår kom jag hem från jobbet i stan med en ny...

... arbetsdator. Den är liten och smäcker.

Det är verkligen skönt att ha ett bra arbetsredskap. Det underlättar ska jag säga! Nu kanske jag inte längre behöver låna dubbelmorfars bärbara när jag ska iväg ut på landet och hålla kurser.

 

Och ifall ni är intresserade: Den här har elfte generationens intelprocessor i5, 16 GB RAM och Windows 10 version nr 21H2. Det som man ska ha nu just för att ha en säker programversion. Om jag kommer rätt ihåg så är dubbelmorfars bärbara dator likadan! Måste bara kolla att han också har 21H2 i sin dator.

Om ni tror att det är roligt att byta dator, så glöm det. Det tar sin lilla tid innan man får den i det skick man vill ha den. Och nu måste jag under veckoslutet tömma den gamla innan jag lämnar in den på måndagen. I och för sig skulle jag kunna spara allting i stadens molntjänst, men i dagens läge med alla möjliga och omöjliga cyberhot håller jag mej nog till egna USB-minnen istället. Svårt att veta vem eller vad man vågar lita på.
Men jo, jag är nog ändå riktigt glad över att nu ha en bra arbetsdator, för tidigare har alltid min privata dator varit snabbare och bättre än arbetsredskapet och det är ju lite avigt. Alternativt borde jag kanske ha krävt ersättning av staden för att ha använt min privata dator i undervisningen, men jag är alldeles för snäll för att göra någonting sånt.

Igår fick jag förutom flaskan också den här krukan:

Jag fick de här narcisserna/påskliljorna av en nöjd kursdeltagare, som ville tacka för vårterminen i Digikliniken. Jag är rörd över den här gåvan och deltagarens visade uppskattning. Och just igår kändes det extra fint eftersom jag plötsligt tvivlade på min undervisningsförmåga, kände mej liksom lite misslyckad och kanske mest stressad och pressad när jag försöker fundera ut vilka kurser i det digitala, som skulle locka deltagare. Knepigt värre ska jag säga. Gårdagens deltagare sa att många av hens vänner inte klarar av det digitala samhället och att det är sorgligt  att de inte vågar eller vill gå på kurs för att lära sig.
TACK för blommorna!

Dagens bra saker:

• Sovmorgon och jag sov ända till halvnio!
  
  
• Dubbelmorfar försvann och var borta hela förmiddagen, så jag kunde koncentrera mej på kursplaneringen i lugn och ro.
  
  
• Har nu de flesta kurserna inne i databassystemet, endast lite finslipning återstår och förstås koll och dubbelkoll att datum motsvarar kursdag, texterna är okej, osv.
  
  
• Hann vara ute en pytteliten stund medan solen sken mellan molnen. Det är ju vår trots kylan!
  
  
• Har redan druckit mjöd och ätit munk. Det är liksom att ta ut saker i förskott. I det här huset är det nog kanske bäst så, för mjödflaskorna töms i en sådan hastighet att jag inte alls hinner med.

Minns ni den stora bruna lådan, som kom i februari? Nu är det dags att slå in innehållet i presentpapper, så gårdagens jubilar, får sitt födelsedagspaket på morgondagens kalas. Och storasyster ska nog också få ett litet paket, trots att hennes yngsta morbror strängt varnade mej för att skämma bort dotterdottern på det sättet! Men det är ju just det mor- och farföräldrar ska göra, inte sant? Skämma bort barnbarnen med massor av kärlek och lite gåvor då och då.

Nu får ni ha en riktigt skön fredagskväll.

En flaska

– Va gör du här, frågade dubbelmorfar förvånat idag på eftermiddagen då jag kurvade in hemom för en snabb andhämtningspaus och lite smörgås i magen innan jag hastade vidare till stan för att fortsätta jobbet där.
– Jag brukar alltid komma hem via innan jag fortsätter till stan, svarade jag och funderade hur den karlen riktigt är funtad. Så här har jag ju gjort ända sedan februari då vi fick börja ha närundervisning igen.

Dagens bra saker:

• Vaknade långt före väckarklockan.
  
  
• Helt oförtjänt, om ni frågar mej, så kom jag hem med en flaska från västra grannstaden!
  
  
  
  Tjohoo! Nu är lördagskvällen räddad!
  Stort tack till mina aktiva kursdeltagare, som förärade mej flaskan.
  
  
• Mjöden är flaskad och väntar bara på att det ska bli valborg!
  
  
• Äldsta sonen fixade middag på rester från kylskåpet.
  
  
• Han tömde också diskmaskinen.
  
  
• Och jag radade i maskinen och startade den.
  
  
• Hann vara ute en pytteliten stund nu på kvällen innan det började regna riktigt ordentligt här.

Ha det nu riktigt bra.

Prenumerant

– Vad är det där, frågade dubbelmorfar i måndagskväll då jag kom hem efter min långa arbetsdag i väst.
– Nu vet jag inte vad du talar om. Låt mej först få komma in genom dörren, svarade jag som åkt hemifrån före halvnio och återvänt strax före 19.30.

– Den här fanns i postlådan idag, sa dubbelmorfar upprört.
– Det är ju Allers nr 18, så bra, svarade jag glatt och tillade:
– Jag har blivit prenumerant!
– Nu e du en tant, fnyste dubbelmorfar.
– Nå, det har jag varit redan länge skrattade jag och intygade att prenumerationen är tidsbunden och slutar efter 20 nummer. Dubbelmorfar spände ögonen i mej och frågade om det är riktigt säkert. Och jo, det borde det ju nog vara enligt det som jag betalade för, så få se. Spännande!

Otroligt nog så sade dubbelmorfar inte ett knyst i torsdags då Allers nr 17 landade i postlådan!

Och inget sade han heller om denna finska tidning, som också dök upp, eller vänta nu, dyker den ner? i postlådan i torsdags. Det här är ett gåvonummer, som jag fick för att jag prenumererar på Kotiliesi Käsityö. Det brukar alltid sedan ringa nån och fråga vad jag tyckte om tidningen och ge ett förmånligt erbjudande, men trots att tidningen är bra och det är bra att jag övar upp min finska, så nej tack, jag är inte intresserad. I det här numret finns idéer för restgarner, men inte direkt någonting jag tänker ta itu med.

Och apropå ta itu med, så tänker jag riva upp den rosa virkningen och ta itu med den senare i vår eller i juni. Jag satsar på att få färdigstickat något av de tre sockpar jag har på gång just nu. Det finns en viss risk att mina sockstickor småningom tar slut om jag enbart lägger upp för nya sockor och vantar utan att nånsin sticka nånting färdigt. Huu!

Dagens bra saker:

• Vaknade pigg och nyter före väckarklockan.
  
  
• Utvecklingssamtalet med rektorn i stan gick över förväntan. Fick beröm för min iver och mitt intresse för att ständigt utvecklas. Tack för det!
  
  
• Fick kopierat kursmaterialet färdigt till måndagens kurs. Jihaa!
  
  
• Materialet till morgondagens kurs är också färdigt! Tjohoo!
  
  
• Dubbelmorfar tog hand om disken i morse.
  
  
• Fick några krysslösningar från Allers nr 17 på posten, bland annat A-korsordet och Storkrysset.
  
  
• Vi har fått inbjudan till söndag första maj! Härligt!

Nu måste jag jobba lite, innan jag slår mej ner i stickfåtöljen. Men först ut ett litet varv.

Hoppas att ni har haft en riktigt fin veterandag!

Fick guld

Kära vänner, jag glömde alldeles bort igår att berätta att jag fick guld!

Det hela gick till så att vicerektorn i västra grannstaden stegade in i datasalen där jag satt och väntade att min kurs skulle börja. Med sig hade hon ett "diplom" och en liten blå ask samt kvällsvaktmästaren med mobilkameran i hösta hugg.
– Tadaaa, sa hon och överräckte papiret, öppnade asken och fäste guldmärket på min skjorta.

Jag har alltså blivit ihågkommen med ett förtjänsttecken för 20 års trogen tjänst. De facto har jag jobbat som timlärare i västra grannstaden sedan vårterminen 1998, så hur många år blir det då? Jo, 24 år. Tänk, tiden har gått så fort att jag knappt hinner med. Och det har varit både utmanande, givande och inspirerande. Det är så härligt att få dela med sig av sina kunskaper och det bästa är då jag kan ge aha-upplevelser åt kursdeltagarna.

Så här ser själva märket ut. Dessvärre vet jag inte riktigt när jag ska använda det. Varje dag på jobbet? Eller enbart vid festliga tillfällen? Och hurudana fester i sådana fall? Knappast tre års kalas?
Och om jag har det på mej, kan det räknas som skryt då?
Eh, jag borde nog inte grubbla så mycket på sånt här, eller hur?

Jag är i varje fall tacksam för att jag blev ihågkommen och att min insats uppskattas. Istället för skumpa, som inte fanns att tillgå på arbetsplatsen, så bjöds jag på kakao (alltså chokladdryck i Sverige).

Dagens bra saker:

• Jag hann få gjort det jag skulle i kursplaneringsväg på förmiddagen innan jag susade iväg till jobbet i västra grannstaden.
  
  
• Jag svarade blixtsnabbt på e-post och fick ett trevligt uppdrag i nästa vecka, då jag egentligen skulle ha haft ledig dag.
  
  
• Jag var uppe tidigt, trots sovmorgon.

Ha det riktigt bra!

Snabbt in och ut

Idag vet ni, idag var jag verkligen modig, för idag vågade jag äntligen besöka teeteeshop! Jag har redan i några veckors tid tänkt att jag skulle besöka affären, för jag behöver garn till ett intarsiaprojekt, men jag har liksom inte vågat mej in där.

Och nu börjar ni kanske förstå varför. Här är det farligt att vistas. Och vet ni, jag var så skakis att jag körde förbi när jag kom susande från Nickby där jag hållit Digicafé tillsammans med min finskspråkiga kollega. Så jag fick vända om.

Med beslutsamma steg gick jag in, blev vänligt mottagen och svarade ja på frågan om jag behöver hjälp. Jag räckte fram mönstertidningen och sa att jag ska sticka en sån där och behöver garn till det projektet. Jag vet inte om jag skulle ha kunnat räkna ut ersättande garn själv, kanske. Men eftersom jag vill att projektet blir bra och hållbart, så vände jag mej till expertisen i form av expediten. Hon gav tre garnalternativ och kunde också säga om garnet blir för mjukt eller noppar. Och så valde jag av tre möjliga alternativ och det utan att ens titta på priset. Jag mindes att Karisma var ett av Sanne Salminens favoritgarn och själv hade jag ju tidigare testat garnet i en mössa. Dessutom fanns det rätt färgnyanser, så jag slog till och köpte hela 22 nystan! Nu ikväll då jag kom hem, så började jag fundera hur det kunde bli så förmånligt. Och vet ni vad? Jo, garnet var nedsatt med 30%, en kampanj som tar slut i lördag. Tjohooo! Eftersom det ska bli en gåva, så kan jag tyvärr inte visa färger och sånt här. Jag vill att det blir en överraskning för mottagaren. Eller nåja, överraskning och överraskning, i princip har hon okejat modellen.

Dagens bästa:

• Vaknade före väckarklockan.
  
  
• Jag klarade av att besöka garnaffären och komma ut med endast det garn jag behöver!
  
  
• Och jag hade verkligen tur som fick garnet för 1,89 €/50 gram. Tur att jag inte förstod det förrän nu på kvällen. Det finns tyvärr en viss risk för att jag skulle ha hamstrat onödigt mycket garn då. Och det behöver jag då verkligen inte, garn alltså. Fast kanske det där hampagarnet, som...
  
  
• Jag hann äta en sen lunch på dubbelmorfars favoritställe i västra grannstaden. Broilerbiffar, ris, currysås och svartvinbärsgelé samt ett digert salladsbord. Mums! (Broiler heter visst kyckling i vårt västra grannland?) Jag fick i mej mycket mera hälsosamt genom att äta ute istället för att värma en mikroportion på jobbet.
  
  
• Hunnit träffa trevliga kolleger och prata lite arbete, men också annat.
  
  
• Har nu klarat av veckans längsta arbetsdag.
  
  
• Hittade många fina böcker i bokbytarhyllan i Nickby bibliotek där jag startade arbetsdagen i morse.

Nu får ni ha det så bra, så ska jag ta itu med en tjock bok som jag tog med mej hem idag.