Vårt lite smådystra väder fortsätter och det ser ut som om vi får en svart jul i år. Men det stör mej inte det minsta, för vet ni vad? Jo, jag var iväg till hjärtläkaren idag och han sa att mitt hjärta är normalt. Tjohooo! För en gångs skull klingar ordet normalt riktigt vackert. Det här var nog världens bästa julklapp. Självklart har jag oroat mej inför dagens besök, för man vet ju aldrig vad som hittas inuti en. De facto har jag ju inte känt av rusande puls eller våldsam hjärtklappning. Men som sagt, man vet ju aldrig.
Jag fick också beröm för min exceltabell med blodtrycksmätningen och färdigt uträknade medelvärden. Hjärtläkaren sade dessutom att nu behöver jag inte längre använda sjukhusets tjänster utan kan gå på kontroll till hälsocentralen. Och han var riktigt nöjd då han fick höra att jag ska besöka hälsovårdare igen i februari för att få min B12-spruta, på fackspråk kohemin. Labbproven såg tydligen bra ut, för ingenting lyste rött på hans skärm. Han skrev dock ut en tre månaders kur med järntabletter för ferratinet mitt var 14 och det ska vara 15 och över. Det blir till att äta både blodplättar, leverkorv och leverlåda! Det kanske inte är hälsosamt, men järnhaltigt. Spenat och persilja lär också vara fulla av järn.
Stort tack till yngsta sonen, som skjutsade mej till och från sjukhuset i västra grannstaden. Tur att han hade semester och tur att han är snäll och ställer upp för sin mamma. Bisin min låg ännu och sov när sonen och jag åkte iväg i morse.
Eftermiddagen har jag tillbringat hos G-M i glada stickdamers sällskap. Vi diskuterade bland annat slottsbalen och kom till att klänningarna skulle bli mycket bättre om vi fick bestämma! U stod för tilltugget till kaffet, kakaon och vattnet. Vi fick en god paj, mockarutor och småbröd.
Och hem kom jag med en burk hemlagad senap. Det var U som hade stått i köket. Nu har vi nånting gott till julskinkan! Tack för det.När jag kom hem såg jag att bilen äldsta sonen kör med hade baklyktan täckt med en plastkasse. På darrande ben tog jag mej in i huset, övertygad om att sonen blivit påkörd. Bisin min fnyste åt mej och tyckte att jag var löjlig. Hur skulle jag kunna veta att han skulle byta brännare eftersom baklyktan slocknat? Men det regnade så och nya brännare fanns i grannbyn. Han bara väntade att jag skulle komma hem först, för tydligen fanns det nånting i min bil, som han påstod att han behövde. Och bisin min fick verkligen vänta idag, för vi hade så mysigt hos G-M att plötsligt hade klockan redan hunnit bli 18.30! Så idag har jag också varit borta nästan hela dagen. I morgon ska jag försöka vara mera hemma och åka iväg först på kvällen! Jag måste nog städa, för Lillan har via video meddelat att hon vill till famos och leka, se på tv och bara bada bastu. Dessutom vill hon bli över natten! Ni ser, jag har en spännande fredag framför mej!
Ikväll stannade jag faktiskt vid postlådan, men den var tom!
Bisin min hade redan tagit in posten och äntligen kom Novitas vintertidning. Här finns en hel del modeller, som jag gärna skulle ha stickat till julklapp, men nu hinner jag nog inte längre med det, tyvärr. Alternativt får jag sticka natt och dag, men jag behöver nog min nattsömn.
Nu ska jag sticka lite innan det småningom blir sängdags igen.
Önskar er alla en skön och fin torsdag!


Inga kommentarer:
Skicka en kommentar