Ett evigt flängande

Här på bloggen har det dessvärre igen varit tyst och stilla. Orsaken till min tystnad beror inte på att jag tröttnat. Nej, tvärtom, skulle hela tiden ha en massa att skriva om, men jag har flängt omkring från Åland i väst till Fredrikshamn i öst och ännu hunnit med en tur till Tammerfors och Lahtis. Det är till att vara berest alltså. Det har sedan tagit lite tid att komma ikapp med jobben, tvätten osv. Sen ska vi inte alls tala om utejobben... djup suck. Visst vill jag ha en vacker trädgård, men kunde jag inte få en trädgårdsmästare på köpet?

Alltnog, medan mina vänner förra lördagen shoppade loss i grannstaden, höll jag alltså till på Åland. Mamma hade med min benägna hjälp på Internet hyrt den här fina stugan.

Där stortrivdes jag, men tyvärr blev det inte alltför långa stunder vi hade tid att njuta av vare sig stugverandan eller stranden. Det var så mycket umgänge, så många vi skulle träffa och rätt mycket bilåkande. Men kul var det och trevligt, i synnerhet att ha lillasyster från västra grannlandet med i stugan.
Att hyra den var förresten ett äventyr i sig. Först skulle alltid kartan kollas så vi inte kom för långt borta från lillbrorsan. Eftersom vare sig mamma eller jag varit där förut och det var en överraskning fick vi alltså lita till mina diminutiva kartkunskaper. Förutom det hade vi ju också vissa krav på stugan; innewc, dusch och inga höga trappor. Stolt kan jag meddela att jag lyckades och alla var nöjda.

När lillsyrran och jag strosade i Mariehamn lördagen den 21.5, måste jag ju bara besöka en garnaffär. Hur skulle det annars se ut?
Och jag hittade Therese broderi i Gallerian. Och där hittade jag förstås garn och eftersom jag gick runt i den proppfulla affären och kände, klämde och klappade och allmänt betedde mig som garnomaner gör i dylika affärer, tröttnade förstås mitt sällskap på mig och lämnade mig där totalt allena. Det skulle de inte ha gjort, för plötsligt hade jag en plastkasse proppfull med garn, som jag nu vare sig vet vad jag skall göra med och som jag strängt taget inte behöver. Garnlagret växer så det knakar.

Det där rosa Up21-garnet (200 g) kunde jag förstås inte motstå, men till vad det skall användas vet jag inte. Det i lila (150 g) däremot kunde gå i kombination med annat restgarn i ett sjalprojekt. Sockgarnet (150 g) är tyskt och som ni ser i en lite annan färgskala än min vanliga. Om ni trodde att jag numera blivit förståndig i mina garnval, så glöm det. Kolla bara in det där mastodontnystanet på 200 g i de där granna färgerna så förstår ni att jag fortfarande är galen, galen i garn. :)
Alla de här garnen är nya för mig. Att jag alls köpte det där Crisp multi-nystanet beror på att det fanns en sjal uppstickad i det garnet vid kassan och så var jag ju såld. Men nu har jag dock betänkligheter beträffande färgen...
Och nu har förstås ni som är snabba räknat ihop att mitt garnlager ökade med 700 g. Suck och stön.
Det blev också ett par Knit Pro strumpstickor och en 80 cm rundsticka nr 3½. Tänk att det fortfarande saknas stickor i min digra samling. Nåja, strumpstickorna skulle jag ju egentligen inte ha behövt för jag lade aldrig upp till nya sockor...
Tur att jag inte köpte något alls i Fredrikshamn.

I Tammerfors var jag på möte, så det blev ingen garnshopping där inte för far i huset skulle iväg till Lahtis och leverera lite gods. Eftersom jag snällt satt på parkeringsplatsen i bilen i 45 minuter och väntade medan karlarna pratade, pratade, pratade och pratade.... fick jag på nåder 20 minuter i den flera hundra kvadratmeter stora affären Kärkkäinen. Sånt kan ju sluta i magsår, men jag bet ihop, satte högsta växeln i och rusade.
Vid tidningshyllan måste jag förstås stanna till och jag blev mycket imponerad av utbudet. På tyska fanns det tiotals olika stick- och virktidningar. Det fanns också svenska inredningstidningar mm. De här tre tidningarna hittade jag för egen del. Alla tre nya bekantskaper för mig.

Och behöver jag dem? Nej, inte alls, som far i huset konstaterade:

- Du har redan tillräckligt med knipplingsstidningar. De ligger överallt. Du behöver int fler.
Nä, nä, men jag tog dem ändå! :) Annat jag till all tur hann slänga i kärran var två av Novitas väskhandtag. Är nämligen med i det här sommarkassbytet. Har testat lite olika modeller, men hittills inte hittat nåt jag är nöjd med. Väntar till sommarlovet innan jag sätter igång på allvar.