En glad liten kille

Ännu en vacker solig höstdag med ljuvlig blåst går mot sitt slut. Nu i kväll var det nästan full storm, så då var det inte tal om att bege sig utomhus.

Jag har haft den stora glädjen att idag på eftermiddagen få umgås med en glad liten kille.

Han sov, åt, pruttade och pratade med hela kroppen, fötterna sparkade och händerna viftade. Så härligt när man får ett solvargsleende av honom. Han är så fin. Tiden går bara så fort. Snart är han redan tre månader och jag tycker att det var igår som han föddes!

Ja, jag missade alltså stickcaféet idag. Men hur skulle jag ha kunnat motstå en sådan här raring? Bäst att passa på och vara barnvakt nu så länge som han ännu hålls på ett ställe.

Ikväll blev jag förresten klar med alla korsord i Mästarkrysset nr 5.  I rena rama desperationen, så löste jag till och med kryptot! Men vilka rutor ska jag nu fylla i vid frukosten i morgon? Bläddra i sticktidningar istället och bli alldeles vimsig?

Den stora frågan för resten av kvällen är om jag ska sticka vidare på lilla sockan, som jag råddade till för en vecka sedan? Eller ska jag lägga upp en helt ny socka, så att jag skulle få rävsockorna rätt? Eller ska jag äntligen ge mej tid till att sticka sockor åt mej själv? Eller ska jag sticka på marshmallowsockan? Jösses hör ni, nu finns det alldeles för många halvfärdiga projekt. Och när det blir så, då finns det en viss risk att jag inte stickar nånting alls!

Önskar er alla en härlig torsdag.