Härliga dagar

Kära vänner, nu har ni fått vara ifred för mina skriverier i hela tre dagars tid. Det beror inte på att jag skulle ha tröttnat, nej, det beror endast på att det har varit så mycket program i verkliga livet. Här har härliga dagar rusat förbi i expressfart och vi har tagit vara på det fina i att kunna ses och umgås.

I fredags på eftermiddagen då jag kommit hem, hunnit sitta ner och dra andan, så knackade det på vår dörr. Utanför stod den efterlängtade H. Vi körde in till stan, åt middag och bunkrade upp inför veckoslutet och avslutade kvällen med vårt garnbollsprojekt.

Då vi var i mataffären ringde M till H. M blev eld och lågor över att H fanns här i öst och så bestämdes det att flickorna skulle komma på besök på lördagsmorgonen/förmiddagen. Vi satt och åt frukost med H, då de anlände. Sedan var det full fart minsann. Och roligt. Så tacksam och glad att vi ännu kan träffas trots coronan.

M, hennes mamma och H körde iväg in till stan för att kolla in de lokala affärerna. Jag blev ensam med lilla A, som förstås passade på att göra ett lite större lass i blöjan. Det är kul med lillingen nu när hon förstår vad man säger. Värre är ju sen då att jag inte alltid förstår vad hon säger!

När flickorna återvänt hem, styrde vi kosan mot norra grannkommunen där jag var iväg på ett litet uppdrag och H och dubbelmorfar kollade in fåglar. 

På hemvägen stannade vi, så att dubbelmorfar fick fota fåglar. Hans favorithobby just nu.

Dubbelmorfar stannade hemma medan H och jag åkte iväg och hämtade minstingen. Vi tre körde in till stan och åt riktigt god pizza. Sedan hem igen via den renoverande sonen där vi avlämnade en pizza och Fazers jultårtor med röd marmelad, alltså de där rävkaramellerna. Dom är riktigt goda, i synnerhet för sådana, som inte gillar plommonmarmeladen.

På lördagskvällen satt vi sedan med H och gjorde garnbollar och dippade chips. Det var så skönt och rofyllt. Tillsammans är vi starka.

Söndagsmorgonen grydde och jag steg upp före jag vaknat och bakade scones. Dubbelmorfar hade tjatat om dem hela lördagskvällen, så jag visade lite omtanke och kärlek genom att baka. Den nästyngsta dök också upp vid frukostbordet och så hann vi umgås en stund innan H styrde kylaren tillbaka västerut. Då blev det tomt och tyst här i huset, för dubbelmorfar körde iväg till grannbyn i samma veva.

H hade med sig så fina och goda gåvor. Stort TACK för dem. Hallonbåtar är precis vad jag behöver, eller hur? Det tror förstås dubbelmorfar inte på, men till all tur gillar han dem inte, så jag får ha dem ifred.

H har också räddat vårt kvällste med skorpor. Tack för de här godsakerna!

Igår jobbade jag för högtryck, för att få det mesta av veckans pappersjobb undan. Sent i säng och tidigt upp i morse.

Dubbelmorfar lyckades äntligen idag fota en havsörn! Undrar vad han skall jaga för fågel till nästa? Kanske den gröna papegojan?

Själv hade jag tänkt hinna sticka en provlapp i kväll, alltså pröva på ett nytt garn. Men det får nog bli till en annan kväll i veckan, för nu, nu tänker jag lägga mej, så det så.

Önskar er alla en riktigt bra start på den nya veckan!