Onsdagens fynd

I onsdags såg jag att Tilda hade varit på loppis och fyndat. Då jag blev ledig från jobbet en hel timme tidigare än beräknat, beslöt jag mig modigt för att själv gå på loppiset. Det var inget enkelt beslut, som vanligt satt det en vit ängel på vänstra axeln och en röd djävul på den högra. De eldade på varandra tills jag blev riktigt konfys. Nej, nej, inte skulle jag ju ha mera garn, men... till sist blev jag tvungen att ryta åt dem att vara tysta och så föste jag ned dem från mina axlar. Tänkte nästan trampa på dem i ilskan över deras sätt att lägga sig i, men hejdade mig i sista stund då jag insåg att den röda figuren kan vara bra att ha då jag ibland känner mig feg och rädd. Då behövs minsann lite f_n anamma! Och den vita behövs ju för att balansera och för att hålla mig i tyglarna ifall jag skenar iväg. 

På loppiset fanns förstås massor att fynda. Det första jag lade vantarna på var en CD-skiva med Sås och Kopp. Sångerna är från dåvarande FST:s julkalender år 1995 och det fanns t o m en dedikation med Sås och Kopps autograf. Musiken gör mig barnsligt glad för jag älskar deras ordsvängningar. Tänk att nån har kunnat avstå från den här skivan.

På min fortsatta vandring stötte jag på de där garnen jag redan har köpt av. Dem gick jag förbi för att vid ett annat bord hitta intressanta garnhärvor innehållande ull och hår. Klappade t o m på de här härvorna. Men beslöt mycket klokt att låta bli dem. I ett annat bord fanns det broderigarner i parti och minut och ramar och motiv och... Tur att jag inte är en broderimänniska! Men borde kanske pröva igen på nåt litet motiv? Hur som helst, gick även förbi det bordet och hamnade mot slutet vid det bordet som hade sålt mohairgarn. Där fanns några påsar kvar. Hade dem i handen, tittade, klämde, kände, övervägde. Men nej, jag skall INTE ha mera garn!

Vad köpte jag då? Jo böcker, en hel plastkasse full med romantiska pocketböcker åt min mamma, Harlequin, Vita serien, Allers, Lady thriller osv. De passar perfekt som sömnmedicin de nätter vakenheten tar över. De är lätta att hålla i och slår inte knockout på henne om hon råkar tappa dem i huvudet. Jätteglad att jag hittade svenskspråkiga lätta pocketböcker, för att inte tala om hur glad mamma blev.
Eftersom jag var fokuserad på böcker så hittade jag också en dyrgrip för mig:

En ljuvlig virkbok från år 1970. Tur att Tilda hade missat den! Här finns många vackra mönster bland annat en virkad ruta från landskapet Nyland.