Desperat jakt på inspiration

Vi har redan hunnit fram till andra veckan i september månad, två veckor av höstterminen är bakom och solen lyser som aldrig förr. Och här sitter jag framför datorn fredagen den 13:e, lite smådeppig. Jag vill ju inte vara här utan på stickläger i Jakobstad. Djuuuuup suck! Så varför är jag inte där då? Är det inte jag själv som bestämmer? Jo, nej, som dom säger i västra delen av Nyland.
Dels skulle det ha varit nästan omöjligt på grund av jobbet och dels är det en hel del annat inom familjen, som... Ja och då ställer jag ju förstås upp och... osv.
Det är alltid svårt i valsituationer för hur man än gör så har man rumpan där bak och i kompromisser är det ju alltid nån som får ge sig. Tröstar mig med att det ju bara måste ordnas fler stickläger och tids nog blir det min tur. Hoppas stickboomen inte går över innan dess. allting går ju i cykler liksom, så man vet ju aldrig. Men visst är vi ju nu just så pass många stickare/virkare/garnarbetare där ute i världen att det kommer att vara svårt att hejda oss?

Lite deppad är jag också över att jag faktiskt inte har stickat en endaste maska, inte virkat heller för den delen, sedan förra tisdagen i stickcaféet. Helt hopplöst alltså. Det här kommer ju inte att bli till någonting. Suck och dubbelsuck. Ingen inspiration, ingen lust och en massa halvfärdiga UFO-projekt som upptar hela mitt skrivbord. Fem födelsedagar den här månaden och INGEN av dem kommer att få någonting handgjort av mig.

Min jakt på inspiration börjar ta alltmera desperata drag. Förra veckan damp det ner hela tre sticktidningar i postlådan och faktiskt också en vävtidning! Den sistnämnda gör jag inget med just nu, så den ska avbeställas, måste bara komma ihåg att faktiskt göra det den här gången!

Den här tidningen, Interweave Knits, kom först med posten. Den är från USA och har alltid trevliga modeller. Fyra nummer per år, prenumerationen en födelsedagsgåva av dottern, som nu efter fyra år tar slut. Och jag tänker INTE prenumerera på den längre. Jag gillar den skarpt, men på fyra år har jag inte stickat en enda modell från en endaste av de här tidningarna, så...
Inspiration har jag hittat och en massa nyttiga Internetadresser, men...

Sedan dök de här båda tidningarna upp. Dem har jag prenumererat på helt själv. Och jag ska säga upp Suuri Käsityö för där finns för mycket sömnad för min smak. Dessutom har jag inte stickat någonting därifrån på jag vet inte när. Den utkommer 11 gånger per år och kostar därefter.
Moda däremot är jag fortfarande förtjust i. Dessutom kommer det numera flera nummer per år än tidigare för samma prenumerationspris, så jag tackar och tar emot.
Nu hade jag då bläddrat i tre av mina egna tidningar, men inte hittat någonting som omedelbart skulle ha fått mig att rota i garnlagret och sedan sätta fart på stickor eller virknål.

Så från affären kom jag först hem med de här två tunna tidningarna. Den till vänster innehåller modeller för kvinnor och i den andra hittas mönster på mössor och tillbehör såsom halsdukar, väskor mm. Tidningen till höger innehöll ett och annat guldkorn, men fortfarande hittade jag ingen inspiration.

Så jag kom hem med ytterligare en sticktidning, den här gången på svenska. Men se nej, inte heller här fanns det nånting som fick fart på mina stickor.

Dags alltså för ett nytt försök, den här gången på finska. Också den här innehåller ett och annat kul och jag gillar tidningen för att det alltid ingår virkmönster i den. Ett och annat lösnummer brukar alltså hamna i köpvagnen då jag handlar mat. Den utkommer sex gånger per år + specialnummer på sommaren, hösten och till jul.

Och den här är ju bara ett måste. Alltid lika orolig att jag skall bli utan, men hittills har det alltid lyckats att få med den hem. Gåvoknapparna är verkligen snygga. Tidningen innehåller många trevliga modeller, men nu just känner jag inte varmt för att virka så...

Köpte också Allers förra veckan. Med den följde en 16 sidors stickbilaga. Har bläddrat lite håglöst i bilagan, men fastnade i A-korsordet istället för att sticka.

Min alltmer desperata jakt på inspiration börjar ta sig smått oroande uttryck. Inte nog med att jag suttit timtals framför datorn och letat mönster på Ravelry, jag har också registrerat mig som medlem på diverse garnfabrikörers hemsidor, bland annat på Bergere de France. Därifrån beställde jag deras katalog för år 2013 - 2014. Också den damp ner i postlådan förra veckan.

Broschyren innehåller en del garnprover så här har jag suttit och klappat lite nya garnsorter.

Och visst skulle jag vilja ha det där ljuvliga Angel-garnet, men alla vet ju att jag INTE ska ha mera garn. Så det så!

Nu när jag gnällt och gnölat här så kan jag ändå berätta att jag kanske, kanske får min bil idag. Jippiii! Har varit billös i två veckors tid nu och det är inte lätt när man bor på landet. Har till all tur haft hjälp av far i huset och snälla söner som skjutsat mig till och från jobbet. Insåg dock häromdagen att det finns en uppenbar risk för att människor kommer att tro att jag har mist mitt körkort! Huuu! Så nu skulle det vara hög tid att jag skulle få min bil i skick... Illasinnade rykten kommer så lätt i svang, tyvärr. Men jag är alltså för tillfället UTAN bil och inget annat. Vad den här reparationen går löst på vågar jag inte ens tänka på. Det blir nog vare sig garn- eller mönstertidningsinköp på jätte, jättelänge.