Vi började ute i lagret. Till vår fasa såg vi att det kom en buss medan vi hade rött i trafikljuset och inte kunde hänskjuta den. Den galna rean skulle köra igång klockan 10. Redan 20 före utsatt klockslag var det låååång kö. Stickväninnan och undertecknad är ju garvade så vi upptäckte en lucka i kvinnomassan och trängde in oss där. I år hade teetee satsat och det fanns vita plastsäckar att plocka garnpaketen i. Och det var nog bra för många debutanter hade inte rustat sig. Man ska ju ha minst en IKEA-kasse med sig.
När avspärrningen togs bort började rusningen. Nu gällde det att armbåga sig fram och grabba tag i allt som såg gångbart ut. I det här läget kunde man glömma allt som hade med uppskrivna listor att göra. Fanns inte chans att man skulle ha hunnit kolla på någon sådan. Här var det först till kvarn mal och den här gången var ingen hänsynsfull. Alla skuffade och drog. Som en galen hop med vargar kastade sig kvinnorna över garnlådorna. Man fick akta sig för att inte få en armbåge i plytet. Jag hann inte ens fota galenskapen. Tyvärr eller njaa kanske ändå tack och lov.
Knappa 20 minuter senare var vi färdiga och åkte in till garnaffären. Söta öde, det var två tjugominuters köer till kassorna, fanns inga köpkorgar kvar, det var hett och ja, det var igen en aning svårt att se eller kunna koncentrera sig på det garn man var intresserad av. Men ingen fara, jag hittade ett nytt randigt sockgarn åt min mamma. Det fick hon redan igår. Senare på sin namnsdag ska hon få två andra nystan som jag redan har köpt tidigare.
Jag beundrar verkligen personalen, som under press orkar stå och le, hjälpa till och höra hur en del missnöjda gnäller. Undrar hur stor del av årets försäljning som den här galenskapen står för. Undrar också om de tänker att vi garnomaner är hysteriska?
Väl tillbaka i hemstaden besökte vi Café Vaherkylä och tog oss en välbehövlig saltig bit och vattenmelondricka. Puuuh, vi hade överlevt galenskapen än en gång. Och nu gott folk, om det här garnet inte används under inkommande år så ska nog åtminstone INTE jag delta i den där galenskapen igen. Eller hmmm, vänta nu lite. Visst får man väl vara galen en gång i året när resultatet ser ut så här:
4 kommentarer:
Tack och lov att jag igen missade galen-dagen....fast det skulle ha varit sååååå roligt:-)
Va synd att du missade all den där härliga galenskapen. Medges att vi på hemvägen tänkte "alder meir". Men få se hur det går nästa år. :)
Tror du vi kan hålla oss borta nästa år??!
Före det tar vi kanske en tur norrut för att köpa meeera gaaarn... :)
H: en som var med
Nej, nej, hur skulle vi kunna hålla oss därifrån nästa år? Näää, det går nog inte. Vem vet vilka fynd vi kan göra? Tack för trevligt sällskap, förresten.
Skicka en kommentar