Aloitettu on, pienen pohdinnan jälkeen
Virknål: 5
En smula Hänsyn och lite Omtanke betyder så mycket, sa Nalle Puh
Aloitettu on, pienen pohdinnan jälkeen
Igår beslöt ju bisin min att det var dags för oss två att avbryta vår frivilliga midsommarisolering. Så vi satte oss i plåtlådan och styrde norrut till grannkommunen och den bästa av byar.
Där kollade vi läget på Lekstrand och jodå midsommarstången stod kvar så grön och grann. Flagglinorna var dock nedtagna. Tessjö å strax invid, rann i strida strömmar...... så pass strida strömmar att simbryggan var under vatten.
Bodan var förstås låst. Den blåa figuren i bakgrunden är ingen smurf, utan bisin min!
På bodväggen finns en plakett, som berättar att 3 juli 1952 samlades 50 personer för att diskutera återupplivandet av gamla traditioner. Följande år restes midsommarstången första gången på Lekstrand och det har den gjort varje år sen dess.
Bakom bodan finns en häck med midsommarrosor. De håller på att blomma ut redan, men är så vackra och doftar så gott.Det var en vacker och skön kväll och det harmar lite att vi inte hade tagit med oss en liten matsäck. Där finns nämligen bänkar och bord att sitta vid och en liten picknick skulle inte ha varit helt fel.
När vi körde därifrån samtidigt, som vi lyssnade på radion, insåg vi att det nog inte var optimalt att köra ut på riksväg sex. Alla stugägare och midsommargäster var ju på väg hem till betonghelvetet i huvudstadsregionen. Bäst att undvika den vägen och köra en bit hemåt och sedan ta en liten byväg och fortsätta färden.
Men nu gick det inte riktigt så, för när vi kom körandes såg vi att våra vänner B och S just vek av från vägen hem till sitt.
– Vi kör ner och säger hej, så bisin min.
– Men kan vi göra det, undrade jag försiktigt.
– Jo, vi far int in, vi säger bara hej och så fortsätter vi.
Sagt och gjort. Men det hela slutade förstås med att vi blev inbjudna på kaffe/te och läckra laxsmörgåsar. Mums!
Och där satt vi sedan resten av kvällen och njöt av sällskapet. Det fanns mycket att tala om och mycket att förundra sig över, hur allting håller på att gå över styr. Allt från välfärdsområdet till händelserna ute i stora världen.
Stort tack till värdparet för en härlig kväll.
Bisin min var nog lite medtagen, för han sov från klockan elva till halvtre idag! Det tar på att vara ute på vift. Han hann dock ta hand om vårt potatisland före det började regna och bra så.
Önskar er alla en riktigt fin tisdag.
... är kärleken, blå är den färg som kärleken ger...
Sen eftermiddag här hos oss. För en timme sedan bjöd bisin min på riktig gourmetmiddag bestående av stekt nypotatis (färsk potatis), köttbullar och bitar av stek. Till det serverades grönsallad med gurka, rädisor och gula tomater. Och för att riktigt lyxa till det klippte han dill över portionen. Mums!
Igår kockade jag tillsammans med äldsta sonen och då serverades tagliatelle med köttfärsröra och sallad. Gott det med. Disken tog jag hand om både igår och idag.
Mitt på dagen var jag iväg med yngsta sonen till stan. Jag skulle bara ha kattmat, rakblad åt äldsta sonen och lite annat smått och gott. Men framförallt ville jag ha ett nystan med Valogarn, för jag ville testa att göra en scrunchie och till den ville jag ha ett garn med glitter i. Och nej, lugn bara lugn, finns inte just det där garnet i mina lådor. Inte för att jag grävt i varenda en, men jag vet, för när det gäller garn har jag gott minne.
I rena rama desperationen, efter att ha sökt längs med hela garnhyllan...
...hoppade de här blåa Syli merino nystanen i min kundvagn! Ljuvligt mjukt garn för en euro/nystan. Men blått. Det är inte riktigt min färg om vi säger så. Jag tänkte att kanske något litet plagg åt Lilleman. Men sen tänkte jag om och kanske något stort plagg åt bisin min. Men då räcker nog inte de här tolv nystanen på 50 gram, för det här blir enbart 600 gram. Jag lämnade några nystan kvar. Borde jag kolla om de finns där ännu i morgon?När jag vände mej om och tittade på motsatta hyllan, hittade jag boxar:
Mössa av Mumingarn, men räcker faktiskt 100 gram till en mössa?
Och en mössbox till, den här innehåller 100 gram halausgarn. Halaus = kram. Vad det är för skillnad på en beanie och en vanlig mössa vet jag inte riktigt. Hoppas att någon av de här kan bli min nya vintermössa.Den mest prisvärda stickboxen, de kostade alla 10 euro/box, var nog den här sockboxen med tre stycken hundra grams Nallenystan. Mönstret så vackert och invecklat att det får snällt vänta länge på sin tur.
Nu har jag då förstört mitt garnlager med att utöka det med ytterligare 1 100 gram! Hur ska detta sluta? 🙈
Nu ska jag klä om mej och sen ska jag iväg ut på äventyr med bisin min. Tydligen har han fått tillräckligt av mitt sällskap efter en skön hemmahelg! 😊
Önskar er alla en riktigt härlig ny vecka!
Lite småtrist väder med regn och rusk, diskmaskinen surrar, bisin min ser på sport i TV och här sitter jag framför skärmen. Allt är lugnt och jag har på något sätt söndagskänsla, trots att vi har lördag idag och årets längsta dag.
Min smarttelefon gillar mej inte riktigt. För tre veckor sedan klagade den i veckorapporten att jag hade använt telefonen 55 minuter mindre än veckan innan. För två veckor sedan hade jag använt använt telefonen 40 minuter mer. Det borde väl jämna ut sig, eller hur? Förra veckan klagade telefonen igen på att jag hade använt telefonen 54 mindre än veckan innan. Håhåjaaa, den är aldrig nöjd. Själv tycker jag förstås att jag är duktig när jag använder telefonen mindre och mindre...
Så för nån dag sedan fick jag för mej att jag skulle ägna lite tid åt min stackars övergivna telefon och gick in på Facebook. Det är alltid farligt och förenat med risker av olika sorter, så även nu. Plötsligt dök