Stadsfärd

Brrr! I morse tog mitt duschande knappa två minuter. Vattnet var iskallt, för ingen hade eldat här i huset. Visserligen mumlade bisin från sängbottnen nånting om att jag skulle kolla om det fanns varmvatten. Men då var jag redan i tvättrummet. Och jo, någon sekund kom det faktiskt varmvatten. Nå, nu är jag ren i varje fall och sparat vatten gjorde jag då det blev till att ta en ytterst snabb kalldusch! Lite frusen har jag allt känt mej hela dagen, så nu skulle det vara riktigt bra att få krypa under filtar eller täcket. Men, men, det är ju inte precis läggdags ännu.

Mitt på dagen var jag iväg till stan, träffade "min" hälsovårdare. Hon berättade att resultatet på mina labbprov var bra. Skönt, nu kanske jag kan andas ut och koncentrera mej på annat. Visserligen skulle en läkare ännu behöva se på proven och säga sitt, ifall nån medicinering nu ska ändras. Jag fick min B-12 injektion, som planerat och nu är det tre månader till nästa.

Eftersom jag var så duktig och tog sprutan kunde jag belöna mej själv med lunch tillsammans med äldsta sonen. Vi hamnade på en pizzeria i omedelbar närhet av hälsocentralen.

Jag valde Alexin pita, som jag förstås inte orkade äta upp helt och hållet. Det är fortfarande lite si och så med min matlust. Å andra sidan, så orkade inte heller sonen äta upp sin pizza. Det kan alltså hända att portionerna är för stora, eller hur?

Från pizzerian till blomsteraffären.

– Hur ska den där pelargonen skötas, frågade jag och pekade på den här fina blomman.
– Det är en fönsterviva, fick jag till svar.
Eh, jag såg enbart på bladen och tänkte att bisin min gillar ju pelargoner, så...

Nu fick han då en fönsterviva istället. Inte säker på att han uppskattade mitt inköp. Han tror nog att jag kommer att vanvårda den stackars växten. Men det är ju hans, så...
Jag köpte faktiskt en likadan åt Lillan, som är förkyld och kan behöva lite uppmuntran. Hoppas att en blomma är bättre än godis eller leksaker. Få se vad hon säger så fort fafa har skött hemleveransen till grannbyn.

Från blomsteraffären iväg till apoteket och sen en runda i mataffären, fastän vi inget skulle ha!

Men korsord behövs alltid, eller hur?

När jag stod i kassakön fick jag syn på den här tidningen, som fick följa med mej hem. Neulojan lankaopas, alltså stickarens garnguide är ju nånting, som jag absolut behöver, eller hur?

Min stugusittarperiod varade alltså inte längre än två dagar. Det gick bra att röra sig ute idag på de ställen där marken var bar. Nogsamt undvek jag alla isfläckar, för jag såg hur både en dam och en hund åkte kana på en av parkeringsplatserna. Farligt att ånga på i full fart och inte kolla var man sätter fötterna.

Nu tänker jag ta det lugnt resten av kvällen och försöka få ett stickprojekt färdigt.

Önskar er alla en finfin ny vecka!