I morse steg jag upp före klockan sex. I ärlighetens namn var jag inte riktigt vaken då ännu, men jag lyckades få på mej kläderna och sen körde vi iväg västerut till sjukhuslabbet. Jag hade tid 7:20, 7:05 var jag på plats, 7:10 ropades jag in och 7:15 ringde jag till bisin min och sa att nu är jag färdig. Då hade han precis hunnit betala sjukhusparkeringen.
Från sjukhuset körde bisin min efter lite parlamenterande till Mummon munkki. Jag som inte hade ätit på över 12 timmar, såg fram emot en stor mugg te och en god frukoststmörgås. Men. men, men, det var stängt på grund av vattenskada. Snyft! Till all tur förbarmade sig bagarns dotter över oss, så att vi fick köpa 12 stycken semlor (frallor).
Hela dagen har jag gått omkring med telefonen nästan fastklistrad på mej, för jag skulle ju få ett vårdsamtal från sjukhuset, kanske idag eller eventuellt i morgon. Strax efter klockan 17 ringde hemlig nummer till mej. Till min stora glädje, sa läkaren att alla mina prov var bra. Så oerhört glad och tacksam att tillfrisknandet nu går åt rätt håll. Ska försöka hålla mej i skinnet och lyda doktorns order.
Igår medan jag roade mej på stickcaféet hade bisin min lagt en ny hög på stolen.
Den tog jag itu med i morse.
Kanske jag hittar nånting snabbstickat från den där översta tidningen?
Bisin min behandlar mej fortfarande som en prinsessa! Idag fixade han pyttipanna, med stekt ägg, morotsriv och vitkål. Han tog också hand om disken, fastän jag nog borde ha gjort det. Jag är ju inte precis nån invalid. Men jag är oerhört glad och tacksam över att kunna ta det lugnt, läsa lite och framförallt ägna mej åt sockstickning. Och det ska jag fortsätta med nu ikväll.
Önskar er alla en fin fredag!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar