Tranorna flyger söderut

Apropå böcker ännu, så i princip är det lika förbjudet för mej att köpa böcker, som att köpa garn. Därför är det ju bra att jag köpte en tidning igår och inte en bok, eller hur? 😊

Men allvarligt talat, det har varit lite si och så med mitt läsande. Nu under de heta veckorna läste jag faktiskt fyra deckare i ett svep. Sen botaniserade jag i våra bokhyllor och hittade som sagt ingenting. Eller nåja, ingenting och ingenting, jag hittade minst tre intressanta böcker, men de var alla en del ur en trilogi. Skulle det ens ha varit första delen, men det var två mittendelar och en sista del. Det lockade inte precis till läsning.

I mars läste jag boken Tranorna flyger söderut av Lisa Ridzén. Den är prisbelönt: Belönad med Bonniers Bokklubbars Årets bok 2024 och Adlibrispriset Årets debut och Årets roman 2024.

Handling:
Hemma hos Bo bryts den stilla tillvaron sällan av något annat än besöken från hemtjänsten. Men han har ju sin älskade jämthund Sixten, så helt ensam är han inte. I tomrummet efter frun som flyttat in på demensboende i Östersund börjar funderingar och tvivel riva i Bo. Tiden blir alltmer knapp för att hinna lösa det som ibland känns omöjligt – relationen till sonen.

Trevande försöker far och son att nå fram till varandra. Men samtidigt är sonen övertygad om att Sixten måste flytta. Hotet om att förlora sin hund rör upp ett virrvarr av känslor som får Bo att minnas tillbaka på sitt liv, sitt faderskap och sitt sätt att visa kärlek.

_____________

Jag minns inte riktigt varifrån jag nappade den här boken. När jag började läsa den var jag inte alls säker på att jag skulle orka med den ända till slutet. Utgången var ju given. Efter att ha kämpat mej genom de första hundra sidorna började det löpa bättre.
Det är en varm och berörande bok. Språket är lågmält och träffande. Mellan Bos funderingar finns hemtjänstens anteckningar. Kapitlen är korta, vilket gör boken trots innehållet, lättläst. Den berör ett svårt och i dagens samhälle undangömt tema, åldrande och döden. Bo är kärleksfullt och trovärdigt beskriven. Han har det inte lätt, för vem vill acceptera svagheterna, att sakta förlora förmåga efter förmåga. Kämpa för att behålla sin älskade hund och för rätten att få sova i sin invanda soffa. Ett stort plus är ändå att han får bo hemma.
Kan varmt rekommendera boken.

Igår kväll slocknade jag i gungstolen före midnatt, så nu ska jag virka de sista 12 varven på mitt nuvarande projekt.

Önskar er alla en riktigt skön onsdagskväll.