Idag har jag varit borta hemifrån hela dagen. Redan före klockan nio i morse var vi iväg med bisin min. Mot väster pekade bilkylaren och via två stopp anlände vi till sjukhuset i grannstaden. Bisin min skulle på kontroll och jag tog hand om bilen.
Inte en endaste hund såg jag till. När jag tittade i backspegeln kunde jag se flitiga människor skura mattor.
Från sjukhuset körde vi till dotterns och blev bjudna på delikatesslunch med kalops och nypotatis, som svärsonen tillrett. Tack för den. Potatisen tog M upp här hos oss i söndags.
Från dotterns körde vi vidare till bisin mins kompis E. Där blev det mest diskussion om olika sjukdomar och vem som drabbats av vad. Jag kände mej riktigt rejält gammal.
E undrade också varför ingen har tid men nånting numera. Ja, inte vi heller. Han kom ihåg hur vi grillat, besökt sommarstugan i S:t Michel, varit på utflykter osv. Jaa hör ni, vart har tiden tagit vägen och varför har alla så bråttom nuförtiden?
På hemvägen kurvade vi ännu via bybutiken och sedan fiskståndet. Hemma var vi först vid 16.30-tiden och då började vi märka att det minsann tog på att vara borta hela dagen i den här värmen.
Äldsta sonen hade fortsatt med gårdagens röjande och nu skulle det gälla för mej att få på diskmaskinen och sedan småningom bestämma mej för vad som får bli kvar i skåpen. Men kanske inte just nu?
Önskar er alla en skön onsdag. Kom ihåg att dricka tillräckligt mycket, så ni inte torkar ut.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar