Hurja Häftigt

Eilen kävin äidin kanssa Robin Hoodissa ja hän innostui niin että yhtäkkiä minulla oli taas ylimääräistä lankaa, peräti 1, 6 kg. Huh, huh. Kiitos äiti!

- Nej, hurja (= häftigt) har jag köpt så där mycket garn? frågade min mor när vi packat upp kassarna hemma på hennes köksbord.

Vi var ute på en liten tripp tillsammans igår för hon har nu sin lediga vecka från anhörigvården. Vi startade i Mörskom, som fyller 375 år. Där shoppade hon loss i fabriksbutiken. Byxor, blusar och scarfs. Själv nöjde jag mig med tre par byxor á 10,- euro/par. Prisnivån var alltså helt i vår smak. Tyvärr fanns det inte en sån där blommig klänning jag skulle velat ha i min storlek. Fanns bara nr 36 och 38. Suck. Provade också en härlig blus i rött, svart och vitt med fina dekorationer i urringningen, men den var alldeles för spänd över brösten. Fick trösta mig med två par örhängen, som mamma köpte åt mig istället. Så om ni ser mig på jobbet iförd endast bh och örhängen beror det på att jag blev utan blus och de 2-3 som jag äger och som inte ännu är totalt utslitna råkar vara i tvätten. :)
Både mamma och jag var mäkta förvånade över att vi inte besökt den här outleten tidigare, trots att den ju finns i grannkommunen. Hur kan man vara så hemmablind?
Som pricken på i blev man ännu bjuden på kaffe, men det hoppade vi över och fortsatte vår färd med kylaren vänd mot Forsby.

Vi susade förbi gårdsbutiken i Malmgård.
- Int' ska jag ha nån dinkel eller mjöl, sa mamma.
Nej, hon hade redan siktet inställt på Robin Hood i Gammelby. Och det var där det gick överstyr. Ingen fanns som hejdade oss så nystan på nystan hoppade på nåt märkligt sätt i vår shoppingvargn. Nu fick jag hela 1,6 kg garn av mamma. Och hur skulle jag kunna tacka nej till de här ljuvligheterna?

Skulle ni ha kunnat?

Det där rosa Softy finns det 800 g av och det torde räcka precis till en tröja åt mig om jag bara vågar ha sån häftig färg. :)

TACK MAMMA!