En härlig utflykt

- Va var det för ljud, frågade äldsta sonen smått förskräckt när jag i söndags sparkade av mej mina sköna skor och först stönade högljutt för att sedan släppa ut luften i en nöjd suck. Jag var nämligen iväg på en härlig utflykt i söndags, ända till Tammerfors åkte jag buss tillsammans med 30 andra glada resenärer. Vi besökte Skandinaviens största hantverksmässa. Den hoppade jag över förra året och besökte istället bokmässan i Helsingfors. Men nu, nu var det dags att uppdatera sig inom hantverk och framförallt kolla in alla nya garn. Men OBS! Bara kolla! Inget annat alltså. Jag hade trevligt och farligt sällskap med stickväninnan B. Vi kommer bra överens och vi hann med bägges önskemål, dvs försöka köpa det vi kommit dit för. Jag hade förberett mej stenhårt, skrivit ut mässkartorna och gått igenom vilka garnsorter som fanns var, så vi klarade av allting någorlunda snabbt. Kanske för snabbt? Men det är farligt att vistas alltför länge bland garn...

I år hann vi med två hallar mot endast en hall förra gången (för två år sedan) då vi besökte mässan i Tammerfors.

Och nu, nu är det enbart personer med starka nerver som skall läsa vidare. Kom ihåg att jag har varnat er!

Vi började i Lankatalo Tapion kauppa:

 

Där hittade jag de här fina merinonystanen (150 g)...

... och så de här fyrkantiga strumpstickorna i trä. De här stod på min att-köpa-lista. Så där ja, nu var jag liksom färdig. :)

Men vi fortsatte att gå och hamnade hos Kustannus-Mäkelä Oy. De hade inte den vant- och sockbok jag ville ha, men...

... två böcker som jag nu inte skulle ha, men de kostade endast 5 €/styck, så hur skulle jag ha kunnat lämna dem?

Förstås måste vi ju besöka Lentävä Lapanen.

 

Där var vi ju i somras på besök och det gav mersmak.

Och så var min lycka gjord, för där jag hittade den här:

En stickmugg!!!! Engelsk, går att diska i maskin och alldeles för dyr för min plånbok, men... 
Sådant här hade jag väntat mej att finna drösvis av under mitt besök i Storbritannien, men icke att jag hittade nånting. Men nu, nu i Tammerfors var jag tvungen att slå till.
Det är Debbie Bliss, som står för designen av muggen. Den ska invigas i morgon kväll högtidligt med glögg. Få se vad far i huset säger!

På Lentävä Lapanen förstod de precis vad sådana här kvinnor behöver, så de hade hängt upp garnhärvor som man fick klappa på av hjärtans lust. Sådana där dyra mjuka i härliga färger, åååh...

Efter lite snurrande så hamnade vi hos Novita.

Och trots att de hade en stor avdelning, så var där knökfullt med människor.

Där fick man plocka på sig grejer gratis. Jag nöjde mej med dom här sakerna. Nu i efterskott ångrar jag att jag inte tog Novitatidningarna också. Kunde ju ha gett bort dem. Men så där är det när man är fokuserad och trög.

Fem euro för ett kilo garn?!!! Åh, kära nån det måste jag ju bara ha. Novitas Eco Cotton, 1 000 g.

Och hej, vänta nu, vad ser mitt vänstra öga?

Joo, fem nystan garn för 10 euro! Randigt av samma kvalitet som 7 bröder, 500 g.

Och dom här ljuvligt mjuka Ipananystanen kostade endast en euro/nystan. Måste ju bara ha, åtminstone två, 100 g.

Två gånger gick jag förbi och kastade längtansfulla blickar.

Anelmaiset sockor, så ljuuuvliga, så ljuuuvliga. Men jag ska INTE sticka knästrumpor en gång till. Det ska jag nog inte.

Men när de är så ljuuuvliga...
- Om du vill ha dem så ska du ta dem, sa stickväninnan B bestämt. Gissa vad sockorna kostar om man vill ha dem färdigt uppstickade? Jo, 100 euro. Det avgjorde saken.

Jag köpte helt enkelt garnpaketet, så jag kan sticka sockorna, 600 g. Undrar om jag borde sticka dem åt mej själv? Fast då kommer dom nog aldrig att bli färdiga.

Två gånger snurrade jag också runt ett litet bokstånd. När vi satt ner och höll en liten tankningspaus, vi passade på när det nu en gång fanns stolar och ett bord ledigt, så kom igen mitt sällskap fram till att visst skulle jag köpa boken om jag verkligen ville ha den.

Ja, så gick jag helt enkelt tillbaka och köpte den här fina virkboken, som innehåller skira fina mönster. Hjääälp jag behöver mera tid!

- Se där, sa stickväninnan B och så kände vi och klämde.

En så mjuk och skön babytröja i vacker grå färg.

Och se, inga sömmar som skaver för den är stickad uppifrån och ner. 

Mitt sällskap tyckte igen att jag visst ska ha en härva av det där mjuka härliga garnet. Jag var förstås inte svår att övertala så det gick som det gick.

100 g engelsk merinoull, så mjuk och skön. Nu gäller det bara att hitta nån sorts mönster till tröjan så att jag åtminstone vet lite ditåt med maskor och dylikt. Annars kanske det blir en tröja åt dockan istället!
Det är Anna&Eila, som säljer det här underbara garnet.

Vi förflyttade oss från C-hallen till A-hallen och där ser ni, där...

... hittade jag de här ljuvliga Silvia härvorna från Wetterhof. De är så mjuka, så mjuka för det är en silkesylleblandning som innehåller Aloe vera, Jojoba olja samt E-vitamin.
- Ska du verkligen ha två, frågade försäljaren förvånat då vi precis hade rett ut att en härva på 50 g räcker till en sjal. Jovisst skulle ja ha två härvor för jag vill sticka den där röda sjalen. 100 g, fem euro per härva, rena rama kapet!

Vi hann också besöka Lankava. Därifrån köpte jag också lite garn:

Furlana pälsgarn i häftig färg och en metallvirknål också den för färgens skull, 200 g. Jag hade först tänkt göra en hjärtkudde. Men nu vet jag inte riktigt om jag kanske skulle göra ett par lurviga innesockor istället. Ack, ack alla dessa mer eller mindre omöjliga val.

Hos teetee utökade jag det fluffiga och mjuka...

 ... med ett julrött nystan Touch från Sirdar, 100 g. Det garnet kollade vi ju in redan i oktober.
Tyvärr hade de inte det garn väninnan ville ha, så det blir en Borgåresa för henne.

Jag kollade också på varmt och skönt angoragarn hos en försäljare. Det skulle ha varit fantastiskt till pulsvärmare. Men när jag såg den söta angorakaninen på garnbanderollen blev jag tveksam. Tänk om den farit illa? Blivit plågad för att man skulle komma åt ullen?

Det behövs förstås en hel del verktyg och tillbehör när man skall sticka och virka, så vi gick till Lankaidea och utforskade utbudet.

Jag hittade sjalstickor och en virknål...

... ett fodral för strumpstickor... jag borde förstås ha tagit två...

... och dom här små handmade-märken, som jag kan sy fast på det jag eventuellt åstadkommer nån gång. Om jag nu skulle sitta och sticka istället för att blogga!

Jag har haft något av moralisk baksmälla, blandat med euforisk förtjusning varje gång jag går in i hobbyrummet och klappar garnen. Det blev hela 2 850 g. Huh, huh. Tack till stickväninnan B som drog på mina inköp i sin smarta väska på hjul och förvarade inköpen hemma hos sig, så jag fick hem dem i två omgångar. Det blev liksom julafton två gånger, både i söndags och nu i onsdags då jag fick hem resten.

Hantverksmässan är fantastisk, men en mycket farlig plats för garnomaner.

Vem blir nu inte alldeles darrig i knävecken av denna garnorgie, som vi hittade hos Titityy?

Igår var jag nästan till Tammerfors igen, men se det är en helt annan historia det!

Och nu, nu mina vänner måste det bli lite stickning innan det är dags att krypa ner mellan lakanen. I morgon blir det någorlunda tidig väckning för det skall virkas Qvidi-Mina rutor. Och sånt har jag inte hållit på med sedan september. Suck, jag ligger rejält efter! Det får väl bli en pannlapp istället för en väst eller tröja.