Pudersnön yr omkring och i sovrumsfönstret lyser äntligen adventsstjärnan.
Frid och fröjd.
Jag har hunnit förbereda morgondagens och tisdagens kurser. Jag har också hunnit med socialt umgänge. Har hälsat på lillasyster på förmiddagen och gett en snabb introduktion till surfplattan. Träffat unga husbonden här hemma mitt på dagen och nu senast varit hos mamma och ätit en annorlunda, men ack så god makaronilåda.
Igår var jag ju iväg på Qvidi-Mina-träff. Vi samlades i Textilhuset och jag tog av mej glasögonen för att se vad jag virkade. Ja, alltså jag är så gammal nu att jag ser bättre utan glasögon än med dem på näsan.
Plötsligt upptäckte jag en pytteliten skruv på bordet invid garnnystanet. Jag kände försiktigt runt om på mitt huvud. Hade jag fått ett hål nånstans?
Ni, som har följt med i min blogg har kanske redan märkt att jag har en och annan lös skruv?! Men det lär inte vara så farligt om man vet om det själv.
Hur som helst, den lilla skruven låg där och jag förstod inte varifrån den kommit. När jag tog upp glasögonen för att sätta dem på näsan igen sade det plopp och ner föll näskudden.
Uuuuh, vad skulle jag nu göra?
Ingen fara, jag var ju omgiven av äkta hantverkare. På nolltid hade min kollega trollat fram en pytteliten skruvmejsel och med sina små nätta fingrar skruvat fast kudden igen. Hantverk, som hantverk. Och nu låg det inga lösa skruvar nånstans längre, åtminstone inga synliga sådana.
Mina Qvidi-minarutor är ett mycket sorgligt kapitel. Jag hade endast 7 stycken färdiga igår! Och sex mittrundlar samt några provlappar. Suck!
Nu gäller det att bita ihop och ta sig i kragen och virka, virka, virka. Hos mamma fick jag alldeles nyss två rutor färdigvirkade, så endast en till idag! Men 230... måste se till att antalet INTE växer, alltså måste jag virka minst tre rutor/dag. Kanske bäst att jag lägger upp en Excel-tabell för att ha stenhård koll, inte sant?
Nu är det dags för kvällste. Önskar er alla en riktigt bra start på inkommande vecka!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar