Dold post

Nu har mörkret tätnat till kompakt utanför fönstret. Dagen har runnit iväg med racerfart. Knappt hann jag stiga upp förrän det är kväll. Vi har haft glädjen att ha minstingen, unga husbonden med sambo och en kompis till bägge sönerna på besök. Vi samlades runt matbordet åt och drack julmust, kaffe med plommonlängd till efterrätt. Så skönt, givande och trevligt att träffas och umgås helt kravlöst. Nu återstår disken och så borde här plockas undan och städas lite, men...

I torsdags fick jag för mej att nu skulle det fejas i sovrummet och det med besked, nästan...
Så jag tog ett kämpatag med både far i huset och snabeldraken.

- Det är mörkt, inte kan jag hänga ut de där sängkläderna, smågnällde far i huset då jag lassade på honom dynor och täcken.
- Om du vill att grannarna ska se vad du gör så flyttar du piskställningen till framsidan av gården och sätter ljust på alla utelampor vi har och tar ännu för säkerhets skull upp garagedörren så ljuset riktigt flödar.
- Nä, nä, men det är mörkt på balkongen.
- Det finns en utelampa där. Vill du att jag knäpper på avbrytaren?
- Men klädstrecket håller inte för den här tyngden.
- Då hänger du upp ett täcke i gången och piskar an efter.
- Men sängkläderna blir ju kalla
- Det är det som är meningen. De skall vara ute i kylan så bacilluskerna dör.

Varför kunde han inte bara ha sagt att han inte vill piska sängkläder istället för att hitta på en massa svepskäl?
Nå, till sist fick jag fason på honom så att sängkläderna faktiskt fick vara ute och de fick sig en rejäl omgång. Det räckte dock inte länge innan han var igång igen och tyckte att de skulle fort in.
- Nej, jag måste dammsuga och torka i sovrummet först.

Vår snabeldrake är av det häftiga kanadensiska märket och sugförmågan för det mesta av toppkvalitet. Den för ett förfärligt oväsen och är för det mesta lydig. Men i torsdags var den inte alls lika medgörlig. Det var svårt att manövrera den i det trånga utrymmet och under sängen var den mycket ovillig att gå. Den bara såg på pansarvagnarna och vägrade att ta sig en dust med dem. Jag fick riktigt försöka tala den tillrätta och sedan med lock och pock samt stor precision pricka in draken på pansarvagnarna.

På kvällen när jag lade mej var känslan himmelsk. Rena sköna svala lakan...

Förra veckan var jag ju iväg på stamkundskväll. Där såg jag i tidningsställningen, till min förvåning, det nyaste numret av Novitatidningen.
- Jag har nog fått den, svarade stickväninnan B när jag förhörde mej om saken.

Men min tidning då? Var fanns den? Inte kan det väl vara meningen att prenumeranter skall få den senare? Det här verkar inte klokt. Mutter mummel...
Tänk om min tidning hade hamnat på villovägar? Om nån hade knyckt den från postlådan?

Jag började med intensiv genomsökning av diverse obestämbara tidningshögar och se på sjutton....

... där fanns den ju. Vem som har dolt posten utan att säga nånting till mej, vet jag inte. Mummel mutter...

Här finns en hel del intressanta saker att sätta stickorna i, men jag vet nu inte... jag behöver inspiration, skulle vilja sticka eller virka julklappar... men först ska jag bara ta hand om disken... sticka på det svarta sjalprojektet och...