En fin bokdonation

I tisdags på jobbet i västra grannstaden vinkade min kollega att jag skulle följa med henne in i Praktiska rummet. Smått förbryllad följde jag efter henne och tänkte att det kanske var någonting med datorn som inte stämde. Jag kastade smått oroliga blickar mot mitt eget klassrum. Jag skulle ju precis börja där.

- Vi har fått en donation, sa kollegan. Och berättade hur hon hade tagit emot handarbetsböcker av en dam, som städat i sina hyllor.
- Så härligt, sa jag. Donationer är ju inte att förakta.
- Jag har plockat ut vad vi behöver här och kopierat om det varit endast ett mönster. Nu får du välja vad du vill ha.
Gulp, svalde jag, medan hon fortsatte:
- Här är vävning, här broderi och här är stick- och virkböcker.
- Men, började jag lite försiktigt och försökte få tag i mitt förnuft. Jag blev så överväldigad över vänligheten. Jag försökte dock mycket ståndaktigt hålla fast vid att jag ju inte behöver nånting. Men då tog kollegan upp Ikeakassen med stick- och virkböcker på katedern och så började vi gå igenom innehållet i kassen och, ja, hur det nu kom sig, så plötsligt hade jag en hel stor hög med böcker framför mej. En del hade jag valt själv och andra propsade kollegan på att jag behöver.

Dubbelmorfar var inte alls förtjust i min lilla bokhög! Och han vägrar elakt nog låta den få ta plats i mitt bokskåp! Det tycker jag faktiskt att är minst sagt fräckt!

Tre underbara virkhäften. Mary Olkis spetsar är helt underbara. För flera år sedan fyndade jag på ett hantverkstorg i stan, en bok med hennes spetsar.

Erika Knight är en hejare på virkning och de här böckerna är härliga.

Helt ljuvliga är de här med klassisk stickning. Den där boken till höger har jag trånat efter, men inte velat lägga ner pengar på. Och nu plötsligt fick jag den i min hand!

Man kan ju tycka att här inte skulle finnas någon trevlig modell alls och att 1930-talet är helt ute. Men kolla en så fin halsduksmodell från år 1939. Självklart kan man sticka en sådan.

I den här virkboken finns också flera härliga modeller.

- Den här behöver du, sa kollegan och gav denna tjocka bok åt mej. Här får man lära sig alla möjliga tekniker. En riktigt bra grundbok, som jag nog hade tänkt lämna kvar på kassbottnen, för jag syr ju minsann inte.

- Den här ska du också ha, sa kollegan och grävde fram boken ur en annan kasse. I planen ingår alltså att jag ska börja handarbeta tillsammans med barnbarnen. Hmmm... Tror att de får växa till sig lite först.

Stort TACK till den okända damen och till kollegan för den här fina och inspirerande donationen. Jag kommer att förvalta den väl.

Tänk, nu är årets första månad förbi. Är det någon, som kan säga vart den har tagit vägen? Arbetsveckan är också förbi och bra så, för det var nog ett under att min röst höll idag. Förkylningen har tagit ett rejält grepp om mej. Jag är snorig och har täppt näsa.
- Du har riktigt röda kinder. Har du feber, frågade dubbelmorfar av mej idag då vi var hemma vid 16-tiden. 
Han hade fått leka med lilla A medan jag jobbade. Visst är världen lite orättvis? Dubbelmorfar var alltså barnvakt åt lilla A medan modern och storasyster var ute på äventyr i mulleskogen.

Nu är det dags att lämna datorn och försöka vila lite. Vem vet vad morgondagen för med sig. Önskar er alla en riktigt skön lördag!