Nytt på gång

Sent igår kväll startade jag ett nytt stickprojekt. Jag blev så glad då jag hittade nästan allt garn jag behöver i en sockgarnslåda. Nästan allt, för hör och häpna, jag saknar ljusgrått sockgarn!

Att på kvällen börja med en svart stickning är inte riktigt klokt, isynnerhet som strumpstickorna också är svarta! 🙈
Men, jag har inte hittat min låda med strumpstickor ännu. Snyft! Jag trodde redan att jag hade den i min hand, men då jag drog fram den så var det plastlådan med virknålar, som jag hade hittat. Gissa om jag var besviken?
Inte nog med att de här stickorna är svarta, de är till råga på allt en halv nummer för klena. Tyvärr var jag så lat eller egentligen alldeles för ivrig att få börja, att jag inte orkade dra ut stickor nummer 3½ från något pågående projekt. Jag antar att jag har såna strumpstickor fast i något evighetsprojekt, men säker kan jag ju inte vara.
Och jodå, det är falska flätor igen, fastän det inte syns så bra i det där svarta. Falska flätor är en riktigt rolig teknik.
Jag misstänker för övrigt att det gråa garnet jag hittade igår är för mörkt tillsammans med det där svarta, så jag får allt leta i nya garnlådor i morgon. Håhåjaa.

Igår var jag lite duktig, ytterst lite, men jag fick smutsdisken i maskinen i alla fall. Idag har jag varit superlat och inte gjort annat än stickat och sett på reprisen av snookerfinalen i Storbritannien. Igår kväll/natt orkade jag inte, utan var tvungen att gå och lägga mej innan finalen avgjordes.

Nu ska jag sticka vidare!

Önskar er alla en riktigt fin ny vecka! 

Gult pannband

I morse sydde jag ihop pannband nummer fem med falska flätor. Visserligen stickade jag det färdigt redan igår, men jag hade inte tid med sömmandet, för jag såg på Snooker, English Open. Det var en riktigt spännande match, men jag orkade inte se den till slut.

Modell:Pannband, s. 58 i Käsityön ABC 11, Sukat lapaset & asusteet 

Start: 17.09.2025

Färdig: 21.09.2025

Garn: 7 bröder från Novita

Åtgång: 34 g 

Stickor: Nr 4

Designer: Elin S⌀rung, Viking Garn 

Ifall ni nu tror att jag har räknat fel, så lugn, bara lugn. Jag har inte ännu fotat det fjärde pannbandet. Kanske jag hinner med det idag? Vi ska enligt bisin min ta det lugnt idag och njuta av söndagen. Hmmm... Just nu skalar han potatis från eget land. De ska serveras tillsammans med fisken.

Själv funderar jag på vad jag ska börja sticka nu. Pannbanden med falska flätor har varit riktigt trevliga att sticka. Men hur ska jag hitta nåt lika roligt? Sockstickandet får vara på paus ett tag, för det lockar inte alls nu just. En lång väst som skulle värma ryggen och eventuellt rumpan skulle vara bra att ha. Men jag orkar inte leta i garnlagret efter lämpligt garn.
Restgarnsprojekt skulle också vara helt okej, men ingen vet vart bisin min har förlagt de garnen när han så att säga städade (läs råddade) i hobbyrummet. Han säger för övrigt att jag ska sticka färdigt de stickningar jag har i alla projektpåsar, som dräller omkring lite här och där. Suck! Det lockar inte alls nu just.

Småningom dags för söndagsmaten. På landet serverades den klockan 14 just på söndagen och det för att det skulle hinnas med allt före kvällsmjölkningen.

Önskar er alla en skön söndagskväll.

Höstmarknad

Dagens val bestod av Pellinge eller Ringborg. Den sistnämnda drog det längre strået. Bisin min hade bestämt sig för att han skulle ha rökt sik till söndagsmiddag, dyrt, gott och enkelt. I morse var jag dock inte alls lika övertygad, som han om att det skulle vara bra med ett besök på höstmarknaden ute i skärgården.
– Tänk nu, vi har inte varit på en enda sommarmarknad i år. Bäst att köra iväg nu, för det är sista chansen, sa han.
– Men tänk om jag inte orkar.
– Nå, då får du sitta i bilen, men du måste ut och träffa folk.

Iväg bar det alltså vid tiotiden i morse i regn och blåst.

Och jag orkade visst ta mej ut ur bilen. 
Ringborg är den ungdomsföreningslokal, som enligt mej ligger allra vackrast ute vid finska viken. De flesta liknande lokaler ligger uppe på en sluttning, men Ringborg ligger vid stranden.

Kan ni tänka er, det var ingen kö alls till fiskbilen! Jag följde med till fiskdisken fastän jag inte hade nån talan där, för bisin min stod för valet av fisk och jag betalade snällt med mitt kort.

Vi kom hem med en rökt sik, bisin mins absoluta delikatess och en pepparlax, en av äldsta sonens favoriter. Och jag då? Jo, jag blev utan den stekta strömmingen, som tillreddes ute på baksidan av Ringborg.
Bisin min var riktigt glad över att han lyckades få rökt sik, för den finns inte alltid tillgänglig. Det beror förstås på väder och vind. till all tur var den fisken inte slut heller.

Jag orkade inte gå uppför trapporna och in i själva lokalen där det fanns en hel del försäljare. Eller ja, orkade och orkade, jag vågade inte ens testa, för jag måste komma ihåg att försöka ta det lugnt! Jag gick alltså tillbaka till bilen och satte mej medan bisin min kollade utbudet inne i lokalen.

Snällt nog kom han ut med en bit toscakaka, som han köpte av en dam från norra grannkommunen. Hon försökte få honom att köpa hemstickade sockor också, men då förklarade han:
– Jag lever redan i ett garnhelvete och det stickas natt och dag hos oss.
Höh, det där är nog att överdriva, eller hur? Idag har jag inte stickat en endaste maska ännu, så det så!

De hade också diskuterat lingon, som bisin min inte heller köpte.
– Jag plockar mina själv, sa han.
– De blir bäst när man plockar dem för hand, tillade han.
Jo, det höll damen absolut med om. Visst var det lite synd om henne då hon inte lyckades sälja mera än en kaka åt bisin min? Och tur att inte jag var med, för jag skulle garanterat ha köpt småbröd, en torrkaka och... ja, vem vet vilka andra delikatesser hon hade bakat.

Från Ringborg körde bisin min rakt söderut ända tills vägen tog slut. Det var häftigt där på udden med en varm stormig vind som piskade upp vita gäss på vågkammarna. Jag skulle ha tagit en video, men det blåste så hårt att jag hade ingen möjlighet att hålla telefonen stilla. Så nu får ni allt nöja er med bisin mins foton från min Nikon digikamera.
 

Här skulle jag gärna ha stannat längre, för luften var hög och klar och lätt att andas. Men det började regna, så vi återvände fort in i bilen. Vare sig kameran eller telefonen gillar att bli våta.

Jag tacksam för att bisin min envisades med att ta mej med ut idag. Precis en sån här utflykt behövde jag. 

På eftermiddagen talade bisin min i telefon med sin kusin. Jag hörde hur han berättade om mitt tillstånd med det som på läkarspråket heter lungemboli (tänk allt möjligt får man lära sig!). Kusinen berättade att hans arbetskamrat också hade fått blodpropp i ena lungan och att det berodde på coronasprutan! Hmmm...
Själv tänkte jag att håhåjaa, nu har karlarna blivit gamla då de pratar om sjukdomar! Men lugn bara lugn, de pratade nog också om fiske, skäriliv och potatis!

Nu ska jag göra det jag borde göra dagarna i ända, det vill säga vila, frågan är bara om jag samtidigt ska ha lite hjärngympa i form av kryss eller om jag ska sänka blodtrycket med lite stickning?
Egentligen borde jag kolla i mitt garnlager om jag har garn till en sån här halsduk. Den ser mjuk och skön ut. Men det får nog vänta till i morgon tror jag bestämt.

Önskar er alla en riktigt skön lördagskväll.

Till Fredrikshamn

Idag följde jag med bisin min österut, närmare bestämt ända till Fredrikshamn. Tack vare motorvägen tar det numera runt 40 minuter att komma dit.

Den stora flaggan vajade stolt i vinden. Undrar lite smått hur mångagånger den har bytts ut? En söndrig flagga får ju inte vaja i flaggstången.

Bisin min körde mej till en bänk, som finns utanför Jysk på deras parkeringsplats. Där satt jag och tittade på molnen, för jag hade inte med min stickning. Jag fick inte följa med bisin min, för han skulle träffa en av sina favoritdamer. Krista. Enligt bisin min kan hon fixa vad som helst som har med traficom att göra.

Varmt sommarväder, så jag hade på mej endast en tunn sommarblus. Gissa om jag frös varje gång solen gick i moln? Jag funderade lite på om jag skulle gå in i Jysk, men jag ville inte ha något från den butiken, så... ja bäst att låta bli. Och det trots att vår statsminister vill att vi ska konsumera mera, så att vi får Finlands skraltiga ekonomi i skick. Men, men... hur jag än funderar på den saken är vår överkonsumtion inte hållbar i längden.

Vi lunchade på Bensis, hawaiscnitzel. Gott, men jag orkade inte med hela min portion. Bensis har god mat och delikata bakverk. Idag blev det dock inga bakverk för vår del.

Från Bensis körde bisin min till Sale i Broby, Pyttis. Det var lite parlamenterande huruvida vi alls skulle handla mat idag eller ej. Jag var rätt trött och andfådd, så jag skulle gärna ha sett att bisin min skulle ha följt med in i butiken. Men han vägrade blankt och sa att vi kan åka direkt hem. Det klarade mitt modershjärta inte av, då jag tänkte på äldsta sonen som låg hemma i sängen med influensa. Så jag bet ihop, tog en kundvagn och gick in. Jag köpte lite mat, frukt, bröd osv. Innerligt glad blev jag över att hitta semlor (frallor) från Galettes bageri. Mums! Tur att vi stannade i Broby!

Jag köpte rosa bandet... 

... en socktidning och...

... en intressant mönstertidning.

I den där tidningen finns bland annat de här dynmönstren och...

... de här roliga dynorna. 

I tidningen finns också den här fina virkade filten. Skulle vara intressant, men, men, det behövs minst 1 kilo 7 brödergarn av den där ljusa färgen. Så nej, det går nog inte, för jag vill inte köpa så mycket garn nu.

Idag har jag känt mej lite sämre än tidigare. Det verkar som om andfåddheten smått har kommit tillbaka. 🫣
Och så får det nog inte vara! 
Igår kväll var jag i säng före klockan 23. Jag vaknade första gången tolv minuter över midnatt och andra gången vid halvtvåtiden på natten. Inte alls bra. Jag försökte förklara för bisin min att jag inte kan gå och lägga mej så tidigt. Men till det bara fnös han och sa att vi borde gå och lägga oss vid 22, så skulle vi vara pigga och utvilade på morgonen. Hmmm, jag undrar jag... 
Hoppas att det blir en lugnare natt i natt.

Nu sätter jag punkt här och fortsätter sticka på det gula pannbandet. Måste vila lite i gungstolen, så jag orkar i morgon!

Önskar er alla en skön lördag.

Lilaglittrande pannband

Ännu har jag inte tröttnat på att sticka pannband, så i måndags blev jag klar med det tredje pannbandet.

Modell:Pannband, s. 58 i Käsityön ABC 11, Sukat lapaset & asusteet 

Start: 13.09.2025

Färdig: 15.09.2025

Garn: 7 bröder Kuura från Novita

Åtgång: 28 g 

Stickor: Nr 4

Designer: Elin S⌀rung, Viking Garn 

Känns som att jag skulle kunna hålla på att sticka de här pannbanden resten av vintern. Men jag antar att jag nog behöver skärpa mej och försöka hitta något annat lika intressant och terapeutiskt stickmönster.

Igår kom bisin min hem från förmiddagskaffet i grannbyn och var strålande glad.
– Det lönar sig att vara snäll, jublade han och visade den bruna påsen med färska morötter direkt från landet. Hos oss försvann de egna morötterna i något djurs mage, så vi har fått köpa dem från affären. Synd, för de hemodlade är mycket, mycket godare!
Bisin min fick morotspåsen som tack för att han hjälpte en odlande dam. Idag har bisin min också varit hjälpsam då han har skjutsat en karl från grannbyn till stan.

Själv lyckades jag hitta ett bortsprunget får!

Fåret hittade jag i morse i baksätet på Zafiran, alltså den bil bisin min vanligtvis kör med. Det rosa fåret smet ut ur min upp och nedvända projektväska då vi var till Borgå i tisdags. Så glad att jag hittade det.

Bisin min säger att vi som pensionärer endast behöver göra en sak per dag. Det tycker jag att låter riktigt bra. Idag har jag alltså fyllt diskmaskinen och det under protest. Jag gillar inte när det samlas fullt av smutsiga kärl i diskhoarna och bisin min fyller det mesta med vatten. Det blir slemmigt och äckligt om ni frågar mej, men han är av den bestämda åsikten att kärlen ska sköljas först. Suck!
Men nu har maskinen diskat och allting är frid och fröjd igen till nästa gång.

Nu blir det småningom kvällsmål här och så ska jag sy ihop pannband nummer fyra och fortsätta sticka på pannband nummer fem!

Önskar er alla en riktigt fin fredag!

Lite upp och ner dag

I morse vaknade jag lite över sex, strax före väckarklockan. Jag var rejält trött, för under natten hade jag vridit och vänt på mej och varit uppe några gånger. Det går liksom inte att gå till sängs med kurrande mage. Jag klarar åtminstone inte av det. Men eftersom jag skulle vara på laboratoriet halvåtta i morse och därför vara oäten i tolv timmars tid, så var det bara att tåla och lida.

Jag kände mej rejält knäsvag då jag stolpade iväg upp till laboratoriet. Tacksam för att bisin min ställde upp och skjutsade. Medan jag väntade sade jag ett fult ord, för trots att jag hade beställt tid, så måste jag ändå anmäla mej och ta en kölapp! Jag fattar ingenting, för förra gången behövdes det inte och inte heller i labbet i Borgå. På det här sättet, så lönar det ju sig inte alls att beställa tid. Minst sagt förvirrande.

När jag kom ut från labbet var jag darrig och andfådd och det var riktigt skönt att få sitta i bilen och äta lite, så blodsockret gick upp. Jag har lite svårt att fatta att sjuka människor ska plågas extra på det här sättet. Till all tur behöver jag inte vara oäten vid nästa blodprov, som ska tas om en månad. Jag kände mej faktiskt ganska svag ännu en lång tid på förmiddagen efter frukosten.

Men jag blev på riktigt gott humör och kände mej genast bättre då jag lyckades hitta det här gula nystanet!

Dagens stickcafé hölls hos G-M och jag fick åka med väninnan B, tack för det! Vi hade så trevligt där vi satt och stickade och pratade att mitt i allt hade klockan hunnit bli 17:30 och det var dags att återvända hem.

Jag kom hem med den här intressanta boken! Tack till G-M för gåvan.

Och så ett litet tips till alla sockstickare:

Tokmanni säljer nu 7-bröder garnet i original version, alltså 150 grams nystan och 75% ylle och 25 % polyamid, så passa på att köpa. Men nej, nej, jag ska inte ha mera garn!

Nu ber jag om ursäkt, men det här inlägget får bli lite kort, för jag vill hinna sticka lite innan jag kryper i säng.

Önskar er alla en fin torsdag!

Min julklapp

Kära vänner, här öser regnet ner efter en solig och vacker kväll. Åskan mullrar på avstånd och jag hoppas att den inte kommer närmare, för då måste jag avsluta skriverierna. 

Idag har det varit en minst sagt bråd dag. Det beror på att jag steg upp ganska sent och bisin min hade lite planer. Igår då jag sent omsider lade mej vid midnatt, var jag så upprörd över hur en obehaglig människa behandlar en annan snäll människa, att jag trodde att jag aldrig i världen kommer att somna. Men vet ni vad? Jo, jag somnade och sov som en stock ända till lite över fem då det var dags att göra det obligatoriska nattkissbesöket. Att stiga upp vid femtiden var på tok för tidigt, så jag kröp ner tillbaka i sängen och sov ända till lite över nio! Sen blev det ju lite sent med frukosten innan vi kom iväg till västra grannstaden.

Jag har nämligen idag träffat en jättetrevlig hjärtskötare på sjukhuset. Men innan vi kom dit så skulle bisin min först tanka bilen och sen förstås till Motonet. Bilen äldsta sonen kör med behöver nämligen nya bromsklossar och dem håller bisin min på att byta nu i hallen i grannbyn.

Efter Motonet besökte vi dottern och passade på att gratta svärsonen. Jag steg inte ut ur bilen och jag var minst sagt nervös inför besöket på hjärtpolikliniken. Man vet ju aldrig vad laboratorieproven visar. Men tjohooo, hemoglobinet är på väg uppåt, det har stigit sen slutet av augusti, njurarna fungerar som de ska och kolesterolet är okej. Ett av de där värdena var riktigt bra, men fråga mej inte vilket, för jag vet aldrig skillnad på dem. Enligt sköterskan ska jag ännu få tid till kardiolog för att få en ultraljudskoll av hjärtat, för säkerhets skull liksom. Men det är lång kö, så lite oklart när det blir.  Jag blir verkligen väl omhändertagen och är jätte, jätte tacksam. Jag hoppas innerligt att sjukvården fungerar så här bra även i framtiden. Sköterskan blev jätteglad då jag tackade för vården och sa att den har varit och fungerat så bra. Antagligen hör vårdpersonalen för det mesta klagomål? Alltid viktigt att komma ihåg att ge också bra feedback och inte alltid bara gnälla.

Idag lärde jag mej för övrigt någonting nytt: Det kan vara lika mycket salt i bröd som i chips! 🫣Härefter blir det alltså att söka efter hjärtmärkt mörkt bröd.
Och allt man äter med sked innehåller vätska! Jo, soppa, fil och yoghurt förstår jag, men inte har jag tänkt på att gröten också innehåller vätska! Måste börja hålla bättre koll på mitt vätskeintag!

Äldsta sonen var idag på eftermiddagen iväg till stan och löste ut mitt paket.

Han köpte en Daim, som tillägg till min julklapp. Tack för det!

Paketet var lätt att öppna, för på baksidan stod det "Open here", alltså öppna här.

Och kan ni tänka er, innehållet i paketet var precis vad jag önskade mej! En kalender för nästa år, en stickjournal och en bok från Laine Publishing. Tänk så bra då man själv beställer sin julklapp!

På det gula kortets baksida tackas man för beställningen.

Stickjournalen ser lite liknande ut som mitt nuvarande häfte, bortsett då från att jag inte skriver upp masktätheten, varifrån garnet är köpt, för det kommer jag absolut inte ihåg alla gånger och så har jag inte heller något system för att rösta eller skriva hur bra jag tycker att projektet lyckades.

Jag gillar Laine Publishings böcker och tidningar. De är av verkligt hög kvalitet och ger alltid plats åt designern. Här finns många inspirerande restgarnsprojekt. Jag beställde boken på finska istället för engelska, för jag tänkte att jag har ändå enklare att förstå beskrivningen på finska.

På bokens baksida står det att man ska dyka ner i sitt garnlager och låta fantasin flöda. Och så är det ju, bara att plocka fram restgarnerna och börja experimentera. Hushållsvågen är förstås också bra att ha till hands.

Här ett litet exempel på hur restgarnssockor kan se ut. I boken finns mönster på tröjor, jumprar, sjalar, halsdukar, västar och vantar. Och här finns både stickat och virkat. Nu är alltså min jul räddad och mina anförvanter slipper fundera på vad jag vill ha i julklapp, för jag har ju den redan hemma! Bra eller hur?

Igår då bisin min bjöd på kokt rosamunda potatis och köttbullar till middag, hittade han en Rosamundamumin. Den kunde han inte koka! Allt möjligt spännande växer det i trädgårdslandet.

Idag bjöd han på Pyttipanna av rester och han var så snäll, så snäll att han stekte ägget så jag fick min rinnande gula. Han gillar inte riktigt det, för han säger att jag kan få salmonella, att det är jättefarligt. Det är det förstås, men jag litar på våra inhemska producenter och livsmedelsverket.
Om ni funderar var det gröna fanns, så det hade jag på en skild tallrik och det var faktiskt orange idag, rivna morötter.

Min favoritskådespelare, den sista gentlemannen, Robert Redford, har gått bort idag. Han blev 89 år, lika gammal, som min svärfar var då han dog. 
Hur många filmer med Redford har ni sett? 
Min absoluta favorit är nog Blåsningen, The Sting. Sen har jag sett en hel del andra och faktiskt gillat varenda en. Men bäst att inte tråka ut er och gå in på alla de filmerna.

Nu ska jag gräva lite i en garnlåda och se om jag hittar gult garn. Sen blir det till att lägga sig tidigt, för i morgon bitti ska jag igen iväg till laboratoriet. Undrar vad det nu är för prov, som ska tas.

Önskar er alla en riktigt fin onsdag!

Stora gurkburken

Igår på söndagen gjorde jag som sagt ingenting, förutom att skala och skiva gurkor tunt.

Resultatet blev stora gurkburken! Det var en precis lagom stor uppgift för mej igår. Och vet ni vad? Jo, jag kände mej som en riktigt duktig martha! Och vet ni vad? Jo, idag är gurkburken endast halvfull. Tydligen är gurkorna ätbara!

Sent igår kväll blev jag tvungen att ta en nattmacka! Jag måste ju få smaka på innehållet i burken!

I morse fortsatte jag på samma linje, en gurkmacka till frukostteet. Mumsfilibabba!

Idag plockade bisin min in Novitas hösttidning från vår postlåda. Antagligen hade tidningen legat i lådan ända sedan fredag. Jag vet inte riktigt om det finns nånting i den här tidningen som jag vill sticka. Kanske för att jag inte är en prominent kvinna? De kvinnorna har ju fått en helt egen kollektion. Suck!

Bisin min hämtade också in den här från postlådan, Mästarkryss nr 5 2025. Betydligt intressantare än Novitatidningen! Nästan så jag trodde att julgubben var där på pärmen.

Idag har jag inte heller gjort så mycket annat än löst korsord, stickat färdigt pannband nummer tre...

.. och börjat på pannband nummer fyra!

Önskar er alla en fin ny vecka!

Pannband modell större

Igår blev jag färdig med ännu ett pannband. Den här gången lite större, alltså i damstorlek.

Modell:Pannband, s. 58 i Käsityön ABC 11, Sukat lapaset & asusteet 

Start: 10.09.2025

Färdig: 13.09.2025

Garn: Superlana Midi från Alize

Åtgång: 36 g 

Stickor: Nr 4

Designer: Elin S⌀rung, Viking Garn

Det är något så magiskt och rogivande med den här stickningen, så jag misstänker att det blir några pannband till. Jag började redan sticka på det tredje bandet igår.

Grisen var inte så glad då han fick agera fotomodell för det där lilla pannbandet. Men nöden har ingen lag. Svårast med de här pannbanden är att veta hur långt jag ska sticka innan jag syr ihop, för de töjer ju, och att veta hur breda de ska vara.

Idag har jag tagit det riktigt lugnt, dels är det söndag och dels blev det lite för mycket igår. Äldsta sonen har skött veckohandlandet och han har även stått för söndagsmiddagen. Idag blev det fiskpinnar med tillbehör och klyftpotatis. Enkelt, snabbt och bra. Lättare att fiska i frysdisken än att vänta på att få rökt sik.

Nu ska jag fortsätta sticka pannband.

Önskar er alla en skön söndagskväll.

Min dag

– Idag är det din dag, sa bisin min mitt på dagen då han hämtade in rosor åt mej, från vår buske på baksidan av huset. Den har fått spader och börjat blomma på nytt och är alldeles, alldeles full med knoppar.

– Åh, tack, svarade jag helt överväldigad, för i morse stod de här gula blommorna på frukostbordet:

Det här är blommor från jordärtskockan. Släpp inte in den i din trädgård, för du blir aldrig av med den sen. Dock vackra blommor och en god rot, den är dessvärre inget för känsliga magar.

Bisin min hittade också de här gurkorna, som hade gömt sig i ogräset. Så ännu får vi njuta av odlandets mödor.

Om det nu sen är min dag eller inte vet jag inte med säkerhet. Idag har jag varit ovanligt aktiv. Jag har stickat färdigt ett litet projekt och sytt ihop det, jag har stolpat ner till källaren och fått på tvättmaskinen och jag hoppas verkligen att jag lyckades ställa in allting rätt! Till bisin mins stora besvikelse kokade jag mannagrynsgröt:

Mumsfilibabba med smöröga! Som jag har längtat efter just den här gröten. Bisin min ville ha köttbullar och det som vi kallar för "skakagurka" (uttalas med kort a) och som andra kallar för mormors gurka. Men vi har ingen dill längre i odlingslådan och jag vill inte ha den där gurkan utan dill, så det så! Dessutom behövde vi använda en mjölkliter medan den ännu var kurant och vare sig min energi eller kunskap räckte till för att steka plättar. Det är bisin min, som sköter om plättstekningen här i vårt hus!

Och tro det eller ej, men jag fyllde också diskmaskinen och det är nog allt vad jag orkar med idag! Och vackert så, för jag ska ju ta det lugnt.

Nu ska jag mäta mitt blodtryck och sen lägga upp en ny liten stickning.

Önskar er alla en riktigt fin söndag!

Litet pannband i Blossom Glitter

Igår sydde jag ihop ett litet pannband stickat i Blossom Glitter. Äntligen fick jag alltså nånting färdigt igen. Tog det lite som en teststickning.

Modell:Pannband, s. 58 i Käsityön ABC 11, Sukat lapaset & asusteet 

Start: 08.09.2025

Färdig: 11.09.2025

Garn: Blossom Glitter

Åtgång: 18 g 

Stickor: Nr 3½

Designer: Elin S⌀rung, Viking Garn

Roligt med små enkla projekt, som snabbt blir färdiga och att kunna använda restgarner. Nackdelen är att det går åt så lite garn. Nu blir det som bisin min säger, jag använder endast en promille från garnlagret!

Idag har jag haft karlbesök här medan bisin min var i grannbyn och kämpade med bilreparationer. Yngsta sonen tittade in för en trevlig pratstund. Vi kom bland annat överens om att det för min del inte blir någon kryssning i november. Det är alldeles för långt att gå när jag är i det här dåliga skicket. Hoppeligen kryssar vi nästa år när det är sol och varmt. I november kan man råka ut för vilka snöstormar som helst och inte vill jag vara på en båt som gungar alltför mycket!

Önskar er alla en trevlig fredagskväll med eller utan korgbollsmatchen!