Ännu har jag inte tröttnat på att sticka pannband, så i måndags blev jag klar med det tredje pannbandet.
Känns som att jag skulle kunna hålla på att sticka de här pannbanden resten av vintern. Men jag antar att jag nog behöver skärpa mej och försöka hitta något annat lika intressant och terapeutiskt stickmönster.
Igår kom bisin min hem från förmiddagskaffet i grannbyn och var strålande glad.
– Det lönar sig att vara snäll, jublade han och visade den bruna påsen med färska morötter direkt från landet. Hos oss försvann de egna morötterna i något djurs mage, så vi har fått köpa dem från affären. Synd, för de hemodlade är mycket, mycket godare!
Bisin min fick morotspåsen som tack för att han hjälpte en odlande dam. Idag har bisin min också varit hjälpsam då han har skjutsat en karl från grannbyn till stan.
Själv lyckades jag hitta ett bortsprunget får!
Bisin min säger att vi som pensionärer endast behöver göra en sak per dag. Det tycker jag att låter riktigt bra. Idag har jag alltså fyllt diskmaskinen och det under protest. Jag gillar inte när det samlas fullt av smutsiga kärl i diskhoarna och bisin min fyller det mesta med vatten. Det blir slemmigt och äckligt om ni frågar mej, men han är av den bestämda åsikten att kärlen ska sköljas först. Suck!
Men nu har maskinen diskat och allting är frid och fröjd igen till nästa gång.
Nu blir det småningom kvällsmål här och så ska jag sy ihop pannband nummer fyra och fortsätta sticka på pannband nummer fem!
Önskar er alla en riktigt fin fredag!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar