Vet ni vad? Jo, mina förutfattade meningar om mohairgarnet kom på skam. Det verkar inte alls så besvärligt som jag befarade.
Jag satt och såg på en vilda västern film, 7 vågade livet igår. En film, som bygger på Akira Kurosawas De sju samurajer. Det gick riktigt bra att sticka till västernfilmen utan att tappa bort sig. Äldre filmer är härligt långsamma och passar mej mycket bättre än moderna filmer med sekundsnabba klipp, som körs om och om igen. Och bra om filmen inte är alltför berörande, för då tappar jag lätt bort mej bland maskorna.
För övrigt så är mitt huvud mer eller mindre konstigt. Tankarna snurrar på med både stickfrågor som ska jag träna på maskstygn? Men vilket mönster skulle då vara bra? Är det tillräckligt ljust nu redan så jag skulle kunna sticka svarta sockor? Var finns det där sockmönstret med svart och gult garn? Det skulle kanske passa? Hur lång tid tar det för mej att sticka ett par herrsockor? För lång tid? Borde jag kanske sticka vantar istället? Ska jag verkligen anstränga mej med Jyjy-26 eller bara skippa det? Hinner jag faktiskt med 20 projekt fram till midsommarnatten? Har jag tillräckligt med strumpstickor för att starta alla projekt och sen lämna dem, för att sticka dem färdigt senare? Hur ska jag göra med den där rosa sjalen, som behöver mera garn? Vågar jag fråga yngsta sonen om han kan åka till Lankamaailmas lager efter ett ynka litet nystan? Kommer han att bli jättestressad eller nervös på mej då? Eller kommer han att be mej beställa på nätet? Borde jag kanske sticka ett par yllebyxor istället?
Och mitt i alla de här stickfunderingarna, tränger sig Dr. Hook & The Medicine Show in i mina hjärnvindlingar och sjunger Sylvia's Mother. Och de spelar så pass ljudligt att jag själv börjar sjunga på sången med den påföljd att bisin min börjar vissla låten. Han minns nämligen inte orden!
Önskar er alla en riktigt bra ny vecka!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar