Idag har jag varit iväg på ett litet varv tillsammans med yngsta sonen. Han körde västerut till Gammelby, för han behövde lite bilgrejer från Tokmanni. Själv behövde jag inte så mycket annat än bröd, mjölk och kattmat. Men sen så händer det saker helt spontant där i affären, så jag handlade bland annat också gurka och tomater, malet kött (köttfärs) och höna (kyckling). Jag tycker om att ha olika matalternativ i kylskåpet. Vem vet om jag får inspiration?
Jag köpte också de här, som jag behöver, en bättre adapter och rundsticka nummer fyra, 80 centimeter lång. Den saknades i min samling. Troligtvis stickar jag ändå nästa projekt med femmans stickor.
Och så köpte jag en 32 liters smartstore box, alltså en genomskinlig plastlåda. Bisin min höll på att få ett värre anfall när jag kom innanför dörren med boxen i högsta hugg.
– Du sku ju int köpa nya plastlådor, grälade han.
– Men jag behöver en låda för alla färdiga projekt.
– Du ska tömma dom lådor du har först.
– Men hur ska jag kunna göra det? De lådorna är ju mycket större och proppfulla med garn. Vart ska jag då lägga det som blir färdigt?
Det hade han förstås inget vettigt svar på. Förstås skulle jag kunna tömma en låda till hälften och sen blanda så att både garn och färdiga projekt skulle vara i samma låda, men... tja, det verkar nog inte som en särskilt bra idé om ni frågar mej. Jag vill ha alla färdiga projekt samlade på ett ställe, så jag hittar dem då jag behöver dem. Det kan förstås hända att en 32 liters box är alldeles för liten, men jag hann ju endast med ynka 29 projekt förra året, så jag är inte precis överoptimistisk. Ja, och så går det ju alltid att vid behov köpa en större box! 😊
– Bilen är sönder, sa äldsta sonen då han stormade in i köket idag på eftermiddagen.
– Jag måst ta din till jobbet på måndan, fortsatte han.
– Men va, hur, hur vet ni att den är sönder? Har ni varit ute och kört med den, frågade jag medan jag inombords svor tyst för mej själv. Senast igår hade vi diskuterat med bisin min om vi alls behöver så många bilar, som vi har i trafik nu. Själv är jag villig att avstå från min bil om bisin min skjutsar mej dit jag vill och när jag vill, framförallt till laboratoriet, hälsocentralen, sjukhuset och förstås till stickcaféet.
Allt medan jag oroade mej och funderade över när bilen skulle besiktigas och hur mycket reparationen kommer att kosta, så flinade sonen brett. Småningom kröp det fram att det var fråga om ett läckande däck och inget värre. Det borde ju vara lätt att åtgärda. Pengar kostar det förstås, men inte mycket att göra åt det, bara bita i det sura äpplet och se glad ut.
När bisin min såg på skidskytte i tv idag på eftermiddagen hörde jag hur de spelade Sweet Caroline med Neil Diamond. I damernas stafett kom Finland på fjärde plats. Bra jobbat alltså. Tävlingen gick av stapeln i Antholtz-Anterselva, i Tyskland, så jag förstår ännu inte varför de spelade Sweet Caroline. Heter nån av damerna Caroline? Har Neil Diamond sponsrat nån skidskyttedam? Vem kan svara på så här svåra frågor?
Apropå Sweet Caroline ännu, så gav Lynyrd Skynyrd svar på Diamonds kritik i sin låt Sweet Home Alabama. Gruppen tog illa upp när Diamond kritiserade deras landsända och så fick de en stor hit på köpet. Smart gjort av dem, eller hur?
Nu är det dags för lite stickning med stort hopp om att ikväll få börja på ett nytt projekt.
Sköt om er och ha en riktigt fin söndag!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar