Jag började...

...inte sticka för att det var trendigt. Åh nej, jag började helt enklet för att jag längtade efter att skapa något med mina händer. I september 2005 startade jag helt sonika genom att gräva fram min gamla stickkorg. Hittade där en påbörjad mumintröja och dottern blev eld och lågor och ville ha en egen lilafärgad tröja. Vi åkte iväg till Garnhuset i Borgå och botaniserade. Det finns garner i de mest fantastiska nyanser och kvaliteter. Det är svårt att motstå nya ljuvliga garner och risken är stor att man förköper sig. Man måste ju hinna med att sticka också. Jag har redan ett ganska stort garnlager som jag hunnit samla på mig tidigare...

Jag har blivit trendig....

Bloggen har legat nere nästan ett år. *suck* Ändå utropade jag i april 2005, att nu, nu skulle det bli fart och fläkt, men sedan tog jobb och förpliktelser vid och datorn har fått stå rätt tyst och stilla i sitt hörn.

I höst blev jag trendig. Jag började nämligen sticka! En gammal passion som ebbade ut i början på 1990-talet, har jag nu återvänt till. Och det har blivit resultat:

Heidi fick en polotröja i mohairgarn (Mohair de luxe Gjestdal)





















Jonas fick en mumintröja i mohairgarn (Stockmanns eget + gula Daisy)

Emilia fick också en mumintröja, men i yllegarn (Smart Sandnes)
Med på ett bildhörn rymdes min fenomenala Nalle Puh-väckarklocka. Min mamma gav mig den som en överraskningspresent i höstas. Hon kunde inte motstå Nalle Puhs uppsyn. Väckarklockan hälsar glatt "Good Morning!" och Nalle Puh hoppar glatt upp och ned medan ett bi surrar ovanför honungsburken och blinkar till. Kan man vakna på ett bättre sätt?

Annat som jag åstadkommit och som nu just inte finns på bild är Heidis poncho, Idas julklappströja och Emilias spetsstickade mohairtröja. Men bilderna hinner väl komma i sinom tid.

Det har varit tyst...

...en längre tid. Tystnad verkar vara en bristvara i dagens samhälle, därför är det kanske inte alls dumt att dra sig tillbaka för kontemplation. Men sanningen är en helt annan. Det har varit mycket att göra hela tiden. Nästan stress, därav tystnaden på bloggen, som härmed förklaras återupptagen!

Tidigt upp...

...i morse. Man måste ju göra det bästa av sina lediga dagar. För att få ut så mycket som möjligt blir det ju att stiga upp i ottan! Huset är underbart tyst om man bortser från köldknäpparna, som får huset att knaka. Hela dagen ligger orörd framför mig. Egen tid, vilken lyx! Hann med att lösa Hufvudstadsbladets storkryss, innan det var dags för tvätt och städning och matlagning. Nästan hela dagen har min dator varit ockuperad av äldsta sonen som skriver om FTP, ett inlämningsarbete för skolan. Det är skönt att vara datorlös med! :-)

Redan nu...

...har jag tröttnat på halkan! Hur månne det går med mig? Kommer inte att klara vinterföret alls med sådan negativ inställning. Men det är inte trevligt att behöva hoppa över lunchen för att hinna fram säkert och i tid.

Snön pudrar...

...marken. Iskristaller glittrar i lampans sken. Världen är förvandlad, ren, ny och vit. Hurra, för kölden som biter i kinden!

Måndagen är...

...snart förbi. Snö och höststorm. Vädret är som gjort för att sitta inomhus och kura, istället för att flänga runt på vägarna! Jag har i natt blivit moster för tredje gången, ett gossebarn till, blev resultatet efter nio månaders väntan.

I fredags...

...blev inget satt på pränt och igår firade jag datorfri dag. Mycket skönare ute i friska luften med sol och blå himmel. Idag har det då varit dags för kursförberedelser igen och därför tvunget att sätta på datorn. Men även far har firats. Dock inte med tårta utan med "Fina skinkpajen". Receptet är hemligt, men en favorit, som följt med familjen ända sedan 1981 då resterna av julskinkan skulle trollas bort.

Laddade...

...igår ner Google desktop search, som är ett program som indexerar och letar genom min dator. Testade den ikväll och är riktigt nöjd hittills, trots att programmet är i betaversion. Varje gång jag nu söker på Google får jag också upp ett meddelande om hur många dokument jag har sparade på hårddiskarna som innehåller det sökta. Fiffigt eller hur?

Nu rinner...

...snålvattnet och jag har nästan blivit prylgalen. Har surfat runt och försökt hitta en ersättande skrivare för den som sade upp kontraktet tidigare. Tänkte jag skulle nöjt mig med en svart-vit, varför heter de så egentligen? Utskriften är ju svart och papperet är vitt!
Men det stora kruxet var igen trumman. Om jag köper en hygglig laser för runt 200 €, kostar en ny trumma lika mycket. Det verkar inte klokt alls! Ett verkligt slit-och-släng samhälle vi lever i idag.
Hur det nu var snurrade jag lite runt på Internet och tittade mig omkring i skrivardjungeln. Läste förstås olika test. För en gångs skull var två finska datortidningar helt överens med mig! Den ser verkligen läcker ut, utskriften är bra och kostnaderna hyggliga. Frågan är om jag skall slå till?

Lycka är...

...små, enkla, nära ting; Det vackra norrskenet på himlavalvet, bara, isfria vägar att köra på, 84-årig senior, som vill och kan lära sig dator, stunder av stilla kontemplation...

Tänk att...

...det har hunnit bli måndag igen och snart har halva dagen runnit iväg. Nåja, det sistnämnda är en sanning med modifikation. Tidsperspektivet beror ju på om man är en morgonmänniska eller en kvälls dito.

Huset har...

...tystnat. De vuxna barnen har igen gett sig iväg och söndagsfriden har störts av att min gamla hp trotjänare skulle behöva en ny trumma eller toner som man säger i Sverige. Vilka åtgärder som skall vidtas är höljt i dunkel. En ny toner kostar nästan lika mycket som en ny färglaser! Frågan är ju om man skall låta familjen leva på havregrynsgröt och skaffa sig en ny färgskrivare eller om man skall hålla sig till någon med svart utskrift? Å andra sidan, havregryn är ju hälsosamma och faktiskt riktigt goda...

Idag har man...

...kunnat välja vad man vill fira denna röda lördag. Svenska dagen är värd att fira och råkar nu sammanfalla med allhelgonadagen. Man kan ju vara lite amerikansk också och pröva det nya påfundet halloween. Fast jag tror att det sistnämnda mest är för affärernas skull? En liten sillsallad idag alltså. Vad man än valt att fira så har garanterat många ljus på gravgårdarna slocknat vid det här laget. Det regnar nämligen. Men man kan tända ljus inomhus och mysa istället.

Veckan har...

...igen rusat förbi med fart. Men det går fort när man har roligt brukar det sägas. Stjärnhimlen är så vacker ikväll, luften mild och ljum. Med saknad tänker jag på att jag aldrig genomförde min idé om en hel stjärnnatt utomhus. Tänk att ligga i en bekväm däcksstol invirad i filtar, med värmande tetermos inom räckhåll och bara stirra upp i himlen och njuta av synen. Fast man behöver kanske en stjärnkikare? Och dom är ju som små teleskop och då hamnar man nog att ta sig upp från sin sköna stol...

Natten är nästan här...

...tomt är mitt huvud. Tröttheten sitter i. Inte en kväll i veckan har jag hunnit vara hemma ännu. Men det blir kanske bättre? Mera tid sen? Frågan är bara när sen kommer? Den dag jag dyrt och heligt lovar att INTE boka almanackan överfull? Måste väl gå på kurs först för att klara av att administrera min kalender? Kan man månne önska sig sådana kurser i medborgarinstitutets regi?

Ikväll...

...blev jag bjuden på mammas goda plättar. Undrar varifrån hon får sin energi? Själv är jag rätt mosig efter två dagar på skolbänken i Helsingfors. Knappast orkar jag stryka min blus ikväll heller...
Borde nog önska mig en hushållsrobot i julklapp. Men verkar som om det finns en del kvar att utveckla på dem. Skönt skulle det vara att få strykning, diskning och städning undangjorda i ett nafs. Nåja, i väntan på teknikens framfart är det väl bäst att konstatera: "Imorgon är en annan dag".

En solig dag...

...i november, en dag jag har tillbringat i huvudstaden. Hela dagen satt jag på skolbänken. Om föreläsare och arrangörer ursäktar? Måste dock konstatera att besöket på anrika Ekbergs café var en av dagens höjdpunkter.

Timmen är sen...

...och natt trollen driver omkring. Månen vandrar sin tysta ban och lyser milt över tun och frostad äng.
En lång arbetsdag är bakom mig och det är dags att krypa i säng.

Kunde kanske...

...klämma i med "Sommarens sista sång" av Peter Jöback. Men det är ju redan höst för två månader sedan. Återgång till "normal" tid ger oss dock vintertiden tillbaka idag och på köpet den ena timme vi förlorade i våras.