- Nå, det är ingen nyhet, svarade jag glatt och han såg mycket förnärmad ut.
- Se, vad du har gjort, kucklade han hest i staccato.
Oj, nu blev det svårt. Vad har jag gjort? Hmmm, jag rannsakade mitt samvete och kom inte riktigt på någonting som skulle göra att mitt samvete ömmar. Visst har jag väl ringt alla samtal jag skulle? Jobbat på som jag skall? Ajjo, kanske den där ena och kanske också den där andra e-posten, som borde skickas iväg. Men sådant kan nog inte Frans veta nånting om. Så jag svarade obekymrat:
- Ingenting.
Nu tog han i så han storknade:
-Det har du visst det. Se nu.
- Vad då, frågade jag och såg mej nyfiket omkring.
- Se där, hojtade han och vinglade på ett ben för att peka med det andra.
- Aj, han ja, men det är ju din kompis.
- Neeej, vrålade Frans vid det här laget.
- Inte? Jag kunde inte låta bli att retas lite med honom.
- Det är en rival, svarade Frans med något mörkt i ögonen.
- Nå, inte då. Det behövs ju två.
-Till vad då om jag får fråga.
- Nå, förstås när jag ska lyfta påskgrytan på bordet nästa år. Jag vill inte bränna mej.
- Påskgryta, du skulle laga påskgryta, det skulle jag allt vilja se, sa Frans spotskt
- Nu ska du allt akta dej. Det kanske blir Coq au vin till påsken nästa år, svarade jag och tittade begärligt på Frans.
- Neeej, protesterade han och flaxade hysteriskt med vingarna.
Stackarn. Jag hade inte hjärta att säga åt honom att det inte är någon fara för hans liv, att han är en virkad garntupp och inget annat.
- Du får allt lov att komma överens med nykomlingen, sade jag i min barskaste ton.
- Pfff, lät det. Jag kallar honom Galninge, sade Frans triumferande.
Nå, han må få sista ordet i den här diskussionen denna gång. Och så hoppas jag att han uppför sig.
Låt mej alltså få presentera Galninge:
Modell: Grytlapp, modell nr 48 i Suuri Käsityö nr 3/2016
Garn: 7-bröder från Novita
Åtgång: 74 g
Virknål: Nr 3½ och 4
De båda stridstupparna har fått plats i garderoben i väntan på nästa påsk!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar