På plats

Äntligen, i morse fick jag far i huset med mej så vi kunde lyfta in byrån. Han gruffade förstås lite, men i något skede insåg han väl att det är bäst att lyda. Även om jag är lugn, som en filbunke på jobbet, så vet man ju aldrig när jag kan få ett mindre utbrott här hemma.

Eller nåja, på riktigt ville han ha bort byrån och lådorna från korridoren, så det var bara att hugga i. Fast det var ju egentligen inte mycket att hugga i. Lätt som luft nästan, så få se nu om den håller.
Och om ni funderar vem som bestämmer var skåpet ska stå i det här huset, så glöm det. Unga husbonden mätte och bestämde och jag stod envist på mej och sade att jag behöver byrån, tack. Medan far i huset protesterade.

Och se, nu står den precis där unga husbonn har bestämt. Och se, jag hann knappt få in den i hobbyrummet innan karlarna lastade dit lådor. Hrmpfff! 
Visserligen, lådan längst till vänster, en katastroflåda!, ska ju nog vara där, men de andra två lådorna har inget alls att göra i mitt hobbyrum. Så det så! Jag kommer nu att bära ut allting som inte har med garn, göra julkort, pyssel och sömnad att göra. Och kom inte och säg att jag inte har varnat er när ni snubblar över grejerna i korridoren. Nån ordning måste jag ju också få ha i rummet. Vad är det annars för mening med det?

Ännu gapar lådorna tomma, men vänta bara.... Måste bestämma vilka garner som ska få äran att vara i byrån. Hmmm, det är inte lätt. Det är väl bäst att röja undan allting löst liggande, eller hur? Ska jag göra det i natt eller i morgon, sorteringen alltså? 
Kanske bäst att vänta till i morgon. Tänk om jag blir så inspirerad att jag inte ens får en blund i ögonen sedan. Det kommer att ta tid att få dit garnen. För visst ska de ju lite pysslas om? Klappas och vädras först, eller hur?

Tack för byrån!


Blogg 100/56