Vad kan man göra en lagom solig onsdag i juni? Jo, man kan förstås närturista. Att man dessutom har privilegiet att få turista tillsammans med trevliga människor från Tyskland är ju ytterligare ett bonus.
Efter att ha plockat upp mitt härliga ressällskap styrde jag min Adam plåtlåda mot öst. I lilla Lovisa finns den fina pärlan Strömfors Bruk, som är väl värd ett besök. Här finns mycket att se på.
Vi började i kyrkan. Den är så vacker och speciell med alla sina hörn. Den andas sådan frid och fåglarna utanför kvittrar så glädjen kvillrar i en.
Altartavlan är målad av ingen mindre än Helene Schjerfbeck (oj, det var inte lätt att skriva det namnet!). Hon ville inte gärna göra sådana här tavlor, men fick en beställning och var ju tvungen att förtjäna pengar också. Hon är en av Finlands absolut bästa konstnärer med sin modernistiska touch. Sorgesamt nog så säljs hennes tavlor nu för stora pengar. Förra året såldes hennes tavla Flicka med blont hår (1916) på Sothebys auktion i London för nära en miljon euro. Tänk vad allt Helene skulle ha kunnat göra med de pengarna. Hon levde fattigt i armod. Och det var ibland svårt att få tavlorna sålda för det var nationalromantiken som härskade samtidigt som hon ville måla helt annorlunda.
Vi vandrade omkring, beundrade omgivningarna, besökte museerna och hantverksbodarna samt gick på en utställning med fina tavlor.
Det är vackra omgivningar. Rena rama paradiset. En simtur skulle ha suttit riktigt bra.
Förstås måste vi ju tanka mellan verserna.
Jag fick supergod svampsoppa. Tack för det!
Efter Strömfors var det raka spåret till Skeppsbron. Förstås måste vi iväg och kolla in 30-åringen. Och jadå, det ser riktigt bra ut med 30-åringen. Och mitt tyska sällskap fick sig ett kort samtal med Dirk Kühn.
Efter våra förfriskningar där på plats kurvade vi via Plagen = simstranden i stan, till mataffären där vi köpte två nystan garn av 7 bröder. De nystanen ska iväg till Tyskland. Och vet ni vad? Just precis, jag köpte inte ett endaste ett nystan. Strongt gjort eller hur?
Stort tack till mitt trevliga sällskap. Tack också för all förplägnad! Jag ställer när som helst upp som guide på nytt.
Och nu vet ni, nu tror jag faktiskt att det är dags för mej att krypa ner i sängen. Eller kanske jag ska sitta en stund och läsa först? Sticka blir det inte mer i kväll.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar