Från dikeskanten

Och så glömde han, far i huset, igen i år, så som varje år...
- Du borde ju nog ha fått blommor, men jag plockade ju åt dej.
- Jo, förra veckan, svarade jag milt och kärleksfullt, sprang efter den lilla flaskan från kylskåpet och slog upp bubbel i våra glas.

Från dikeskanten fick jag alltså de här fina prästkragarna förra veckan. Efter 36 år som äkta makar känner jag ju far i huset och vet att han:
a) undantagslöst glömmer vår bröllopsdag
b) inte tycker om att ge presenter när det liksom hör till. Nej, han vill ge gåvor spontant och det är ju riktigt roligt att få en sån när man minst anar.
Jag uppskattar verkligen de gesterna i vardagen.

Jag däremot var lite småelak igår, för jag gav hans gåva först kl 23.30. Så länge väntade jag alltså innan jag tackade honom för att han stått ut med mej i 36 år. Och jodå, han skämdes nog lite.

För att det inte skulle bli för mycket skamkänsla innehöll mitt lilla paket endast ½ kilo lakrits från Brunbergs samt deras nya chokladplatta med jordgubbar. Lite romantik ska det ju vara så ett litet virkat hjärta prydde den asketiska påsen.

Far i huset hade sått purjolök hos unga husbonden hela dagen. Klart som korvspad då att det inte gick att fundera på bröllopsdagar! Erkännas bör att jag smått saknar det vi gjorde förr, dvs satte oss i bilen och körde iväg lite på måfå och intog en middag nånstans på vägen. Ibland vid en grill och ibland vid något finare ställe i en stad. Det var riktigt roligt!
För något år sedan slog vi på stort och firade i Nådendal på badhotellet. Det var riktigt härligt!

Far i huset tyckte att jag idag skulle stå i köket medan han skulle bjuda in talkofolk till åkern så purjon skulle hamna i jorden innan det stora utlovade regnet imorgon. Jag tackade vänligt nej till det erbjudandet. Smörgåsar, saft och kaffe kunde jag ha skickat med, men större kocktalanger än det har jag inte idag!

Nej, min plan för dagen är balkonghäng med stort B och stickning med stort S. Igår fick jag nämligen äntligen flyt och det ska man inte slösa bort. Alla 29 garnändar är nu fästade och den gröna remsan utvecklade sig riktigt fint igår kväll.

Och här hoppas jag verkligen att det inte blir fler än högst fyra garnändar att fästa. Puh! Men det ska förstås bli en likadan till så då blir det ju dubbelt upp.

Men den tiden den sorgen och nu ut på balkongen, men först ska jag bara få på en tvättmaskin och en diskmaskin...