Hux flux österut

Som sagt, gårdagen avnjöts i minstingens sällskap. Vi var i stan och fick tyvärr inte hans ärenden uträttade där. När också frissan hade lunchstängt en timme, suckade han djupt och var beredd att ge upp.
- Men ska vi åka till Borgå då, frågade jag. Fick till svar ett ganska bestämt nej.

Mitt envisa jag ville absolut inte ge upp, så jag funderade febrilt.
- Det finns ju Prisma, sa minstingen mitt i mitt huvudbry. Javisst, det finns det ju. Fram med telefonen och efter lite googlande upptäckte han att S-banken är öppen må - fre till kl. 20.
Så hux flux hamnade vi österut.

Jag skulle egentligen inte ha något. Men blev glad och uppåt av specialpriset på inhemskt socker, 10 kilo för 8,50 €. Också kaffet såldes till specialpris, så jag måste ju köpa det åt far i huset. Bröd och ostar hittade också till min kundvagn, bl a norsk mesost! Men bara en liten, pytteliten bit för jag är inte säker på att det är gott. Jag tyckte säkert att det var gott i slutet av 1970-talet då jag var iväg till Trondheim, men då var jag ju ung. Vem vet hur mitt smaksinne har utvecklats sedan dess? Ja, så nu måste jag ju helt enkelt få en ny chans att smaka.
Gladast blev jag nog över att hitta Marskin leipä = ett jättegott surbröd från Savolax.

Nå, förstås gick det på tok i den stora affären för jag hittade de här:

Behöver jag bambustickor av den här kalibern? Njaa, tveksamt. Min mor var dock övertygad:
- Nu kan du ju sticka nånting sånt där tjockt och fluffigt.
Jo, jo och strumpstickor nr 9? Kanske om jag vill tova en grillvante?
Förresten, hur kommer det sig att hur många stickredskap man än har, så verkar alltid just den dimensionen som man behöver inte alls finnas i ens lager? Är det någon form av naturlag?

Och skulle det ha stannat vid stickorna hade det ju varit riktigt bra, men...

... på väg till garnhyllorna där stickorna finns, var jag tvungen att passera tidningshyllan. Och det med katastrofala följder, tre virktidningar hoppade i kundvagnen! Jösses, det kanske inte är så bra att kunna virka på flera olika språk ändå?

MEN, håll i er nu: Inte ett enda garnnystan!!! Va' sa ni nu då?